Inlägg publicerade under kategorin om titta här du är intresserad 🌠

Av xenia alpkut - Söndag 3 jan 11:15

ROSTOCK/ULRICEHAMN. Jehad, Madiha och deras barn Ahmad, 4, och Alma, 1, flydde krigets Syrien och tog sista båten till Sverige under flyktingkrisen – trots att Morgan Johansson varnade att ”gränsen för Sverige är nådd”. 

Expressen har följt familjen Sharif under flykten - och fem år av svensk integrationspolitik. 

– Jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger pappan Jehad Sharif om stunden då Ahmad väcktes efter att nästan ha drunknat. 



För fem år sedan var familjen Sharif på flykt från krig och förföljelse i Syrien. 

Alma minns naturligtvis ingenting. Hon var bara ett år gammal. 

Men inte heller Ahmad kommer ihåg resan genom flyktingkrisens Europa, eller att jag och fotograf Anna-Karin Nilsson följde familjen. Och pappa Jehad, 39, och mamma Madiha, 33, försöker att fokusera på framtiden nu, snarare än att minnas mardrömsåret. 

De kom till Sverige för fem år sedan – så lever de nu



Då var Ahmad en fyraåring som älskade att sparka på bollar, men som inte gärna lämnade sin pappas ben. Nu är han en självständig nioåring som har både svenskt pass och en väldigt bestämd åsikt i den allra svenskaste av debatter, den om Zlatan Ibrahimovics roll i ett kollektiv. 

– Varför spela i ett lag om man bara ska köra solo hela tiden? undrar han.


Men när vi tittar på Anna-Karin Nilssons bilder från flykten genom Europa och båtresan till Sverige berättar han plötsligt om en återkommande dröm. 

– Jag kommer ihåg att jag såg mig själv i vattnet och så ska jag slå den, som är samma som jag, det var jag, och då fick jag vatten på mitt fejs, säger han. 

Ahmad vet inte att han var nära att drunkna i Medelhavet. 

Eller att andra flyktingar, som reste med samma lilla gummibåt, dödförklarade honom.

Men han drömmer om att fäkta med armarna i havet. Ett undermedvetet minne från när han höll på att drunkna, enligt föräldrarna.

En desperat Jehad lyckades väcka sin medvetslösa son med örfilar. 



Under flykten genom Europa gjorde vi en tv-intervju där Jehad berättade om dramat på Medelhavet. De reste från Turkiet till Grekland med 45 andra vuxna och familjernas barn i en bara 4,5 meter lång gummiflotte. Till havs fylldes båten snabbt med vatten och de tvingades kasta alla sina saker överbord. Människor skrek efter Gud. De försökte tömma båten på vatten med sina skor. 

– Jag såg inte min son förrän vi var framme, för han placerades i fören och jag skulle vara i aktern. När vi kom fram sa folk att de trodde att han dött under resan för att han varit under vattnet så mycket, säger Jehad i tv-intervjun som gjordes på en flyktingförläggning i Rostock i Tyskland.

– Men jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger han om stunden då Ahmad väcktes från livlöshet.


Fem år senare är det svårt att titta på tv-intervjun. Och mamma och pappa - som tidigare skrattat så hjärtligt med barnen åt en video där fyraåriga Ahmad försöker uttala sitt namn – blir tysta och sammanbitna. Vi stänger av filmklippet innan det är slut. 

– Det är jobbigt att minnas båtfärden igen. Kan vi ta en paus, säger Jehad.

– Men det är skönt att det inte har påverkat barnen mer, säger han.  

Samtidigt är de glada att bilderna finns. 

– Vi var tvungna att kasta telefonerna i Medelhavet när vi var på väg att sjunka så vi har inga bilder på barnen från det året, säger Jehad. 


Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag.

Varför slutmålet blev just Sverige? 

Beslutet att söka asyl i Sverige tas på samma flyktingförläggning i norra Tyskland, en varvsbyggnad i hamnstaden Rostock som fyllts med Ikea-sängar. 

I Hansastaden nås de visserligen av nyheten att Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger att ”gränsen för Sverige är nådd”.



Men i Tyskland, där Jehad har sina föräldrar, utsätts de för rasism i en mataffär. Det skrämmer Jehad och Madiha.

Och i Helsingborg finns Jehads syster och hennes familj. De bestämmer sig för att ignorera Morgan Johanssons varning.

– Hur det än ser ut i Sverige just nu kan vi alltid bo hos min syster, säger Jehad.

Men en sak oroar byggchefen Jehad när han på flyktingförläggningen tittar på en handritad karta som visar hur man tar sig till Sverige från Tyskland. Han har på nätet jämfört hur länderna arbetar med asyl och integration. 

– Varför får jag inte arbeta direkt i Sverige, i väntan på att mitt asylärende hanteras? Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag, säger han. 


Det är fortfarande mörkt när de når Trelleborg med Tysklandsfärjan den 11 november kl 05.30. 

Svensk polis och personal från Migrationsverket hjälper dem in i en väntande buss som ska ta dem till myndighetens tillfälliga lokaler i Malmö. 


Men på Migrationsverket sover asylsökande på golvet innanför ytterdörren. Det är lång kö till registreringen. Jehad och Madiha bestämmer sig för att återvända senare när det inte är lika kaosartat. De tar sig i stället direkt till hans syster.

Barnen gråter. Ahmad, som blivit magsjuk på färjan, är trött och tagen av att ha kräkts hela natten. Han har tom blick när pappa berättar att de nu äntligen är i Sverige.

Några timmar senare, efter att ha tagit ett tåg norrut, möts de av Jehads syster på perrongen. Hon gråter av glädje.

– Det har gått fem år sedan vi sågs senast. Jag är så lycklig och lättad nu, säger hon.


På kvällen firas ankomsten med arabiskt kaffe, hembakade kakor och frukt. 

Jehad och Madiha skrattar för första gången på fyra dagar.

Allvaret återvänder dock när vi nås av nyheten om att Sverige nästa dag inför gränskontroller. Jehad och Madiha inser att de kommit med den sista möjliga båten till Sverige. 

– Vi åkte hit i sista sekunden, säger Jehad.

Glädjen väcks till liv igen först när hans systerson kommer in och visar en liten röd bok.

– Han fick sitt första svenska pass i dag, säger Jehads syster och ler stort.

Jehad och Madiha hoppas att Ahmad och Alma ska få uppleva samma sak. 

– Om jag ska vara ärlig vill jag att Ahmad ska bli ingenjör för att jag inte kunde bli det och jag kanske vill att Alma ska bli apotekare eller läkare här, men jag tänker inte försöka övertala dem till något. Nu är de fria att göra sina egna val i livet, säger Jehad och tittar på barnen.


Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras.

Några månader senare hittar vi familjen på ett flyktingboende i Kinna. 

Mamma och pappa har redan upplevt den svenska sjukvården efter att Ahmad klämt sin hand i en dörr. 

Och Jehad berättar upprymt att prästerna har lånat ut en lokal i Kinna kyrka till flyktingboendets muslimer.

Men det är frustrerande att inte få arbeta.

– Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras, säger han. 


Men Kinna är en mellanstation. 

Deras första tillfälliga egna boende blir i Timmele, känt från ”Änglagård”, i ett slitet hus vid riksväg 46, nära Ulricehamn. 

Barnen går i förskola och har fasta rutiner.

Men beslut om framtiden dröjer.

Jehad, som är statslös palestinier, har arbetat tillfälligt som byggplatschef i Förenade Arabemiraten. Migrationsverket utreder om han därför bör utvisas till ett land där han inte har medborgarskap och som dessutom inte släpper in honom, trots att familjens hem finns i Syrien.

 Jag kanske inte borde ha valt Sverige. Den här väntan, att inte få besked, att inte få börja sitt liv igen, det är som att vara i ett demokratiskt fängelse. Vi har mat och boende, men vi kan inte arbeta eller studera, säger han. 

Nu är även Madiha frustrerad över att inte få arbeta under asylprövningen. 

– De har lärarbrist på skolan här i Timmele, säger hon. Jag är utbildad lärare i Syrien, men jag får inte ens hjälpa till med enkla saker på förskolan för att avlasta personalen. 


Vintern 2020 är allt annorlunda. 

De har permanent uppehållstillstånd och barnen har svenskt medborgarskap. Madiha har nu kompletterat sin lärarutbildning så att hon kan söka svensk lärarlegitimation.

– I dag var sista dagen på terminen, säger hon och ler stort. 

Hon har redan haft praktikplats på en skola. 

Den största skillnaden mellan den svenska och syriska skolan?

– Barnen visar inte samma respekt för läraren, säger hon och skrattar. Jag hoppas kunna börja som barnskötare i förskolan, som ett första steg innan jag tar mig an äldre elever som är lite jobbigare.  


Jehad arbetar som maskinoperatör på Emballator Ulricehamns Bleck som tillverkar målarburkar. 

Han fick den fasta anställningen efter sex månaders provanställning.

– Jag insåg tidigt att Arbetsförmedlingen inte fungerar, säger han. De bara erbjuder praktikplats som inte ger riktiga jobb. Jag sökte jobbet på Emballator Ulricehamns Bleck själv, säger han. 

– Svenskar betalar mycket skattepengar för att Arbetsförmedlingen ska ordna arbete och vidareutbildning, men det ger inget.  Det är slöseri med pengar, säger han.


De trivs i Ulricehamn. 

Drömmen är att en dag kunna köpa ett hus i närliggande Timmele.

Att flytta till Helsingborg, närmare Jehads syster, är inte aktuellt. 

– Det är för mycket droger och skjutningar, säger Jehad 

– Varför gör regeringen inte mer?

Valde de rätt land? Ja, säger de båda samtidigt och nämner tryggheten, svensk arbetsrätt och möjligheten för alla att utbilda sig oavsett ålder, kön eller ekonomi som några av alla saker de uppskattar med Sverige. 

– Ja, vi trivs här. Tryggheten är naturligtvis det viktigaste, att det inte är krig. Och svenskar är snälla, säger Madiha. 

– Men det börjar förändras nu, säger Jehad. När vi kom för fem år sedan sa alla hejhej och tjena, men nu är det många som inte vill prata och inte säger hej när man hejar. 


Madiha minns sin praktikperiod. 

– Där fanns en del lärare som inte ville säga hej till mig, men jag bestämde mig för att inte bry mig, säger hon. Du ser samma sak på alla platser i världen, att det finns både snälla personer och de som inte vill ha kontakt med flyktingar.

Det påverkar dem.

– Det är klart att jag blir ledsen, säger Jehad, men om svenskar kom till vårt land så som vi kommit hit skulle de möta samma sak, att en del människor inte är snälla. Vi försöker att inte tänka på det. Om man tänker på det för mycket blir man galen, säger han. 


Vi hämtar barnen i skolan. Både Alma och Ahmad har haft julavslutning och kommer ut från sina klasser med pyssel som de gjort i skolan. Båda pratar västgötska. Och på väg hem berättar Alma om allt kul hon ska hitta på med bästisen Malin under lovet.

Båda barnen har många vänner.

Vad vill Alma bli när hon är stor?

– Jag ska bli lärare som min mamma, säger hon. 

Hon ger redan lektioner. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Av xenia alpkut - 12 januari 2020 14:07


de som vill läsa får göra det men och om man känslig kan  hoppar över det. 

 

.

På Instagram älskade Lena sin dotter Katja.

I verkligheten låste hon in dottern i hemmet och festade med sina kompisar.

På sin 3-årsdag hittades Katja död av mormodern.



21-åriga Lena lade ofta ut bilder av Katja på Instagram, där hon pussade dottern och skrev hur mycket hon älskade henne. I verkligheten var hon trött på att ta hand om dottern, skriver tidningen Komsomolskaja Pravda, som har pratat med grannar och släktingar i den ryska staden Kirov, 100 mil öster om Moskva.



Lena var 19 år när hon fick Katja. Till att börja med tog hon hand om dottern, och var ofta ute och gick med henne i barnvagn, berättar en granne. Men när Katja var ungefär 1,5 år sade Lena till Julia – Katjas mormor som bodde med dem – att lägenheten hade blivit för trång för alla tre.

När Julia flyttat började Lena missköta sitt barn, uppger grannarna. Ibland försvann hon för att festa med kompisar och lämnade dottern inlåst i lägenheten. En granne berättar att Katja vid ett tillfälle slängde ut leksaker genom ett fönster när mamman var borta, förmodligen för att väcka uppmärksamhet så att någon skulle komma och ge henne mat.

Selfiesar och spritbilder på Instagram

På Lenas Instagramkonto finns bilder från fester, bilder på spritflaskor och selfiesar, blandat med bilder där hon pussar dottern.

Den 13 februari lämnade Lena lägenheten ännu en gång, låste den och gick till en kompis. En vecka senare – onsdagen den 20 februari – kom mormor Julia för att fira sitt barnbarns 3-årsdag. Då låg Katja död i lägenheten, troligen på grund av uttorkning.

Samma dag gratulerade Lena sin dotter på födelsedagen på Instagram och skrev bland annat ”i dag är det din dag”, ”min ängel” och ”jag älskar dig”.


Var trött på att ta hand om dottern”

En vän till familjen skriver om händelsen:

”Lena sade att hon var trött på att ta hand om dottern. Då undrar jag, varför födde hon henne? Här är svaret: Julia försökte få henne att göra abort. Lena lyssnade inte och födde dottern. Hon slutade att ta hand om henne, och lämnade henne tidvis ensam. Mormor flyttade ut, men litade på att hon skulle kunna hjälpa till eftersom hon bodde i närheten. Hon sade till Lena att hon borde lämna dottern till ett barnhem, eftersom hon varken kunde eller ville ta hand om henne. Lena vägrade, och sade att det skulle ordna sig. Så gick det till”, skriver vännen.

Mamman har gripits och är misstänkt för mord på dottern, enligt tidningen Meduza. En insamling pågår för att bekosta Katjas begravning, som mormodern inte har råd att betala.
 
Fotnot: Namnen är fingerade.



Av xenia alpkut - 17 december 2019 12:11

  ¨

 

Robert Wells succéturné med ”Rhapsody in rock” firar 30 år och nu visar TV4 jubileumskonserten från Berwaldhallen i Stockholm.

I programmet sammanfattar han tillsammans med parhästen och originaldirigenten Anders Berglund höjdpunkterna och berättar om drömmarna som gick i uppfyllelse.

– Jag var så nervös att jag inte kunde andas de första tre låtarna, säger Robert Wells.


Det har gått 30 år sedan Robert Wells för första gången gav sig ut på konsertturnén som tagit honom runt i Sverige och världen.

För att fira jubileet hölls under året flera konserter runtom i landet, varav två i Berwaldhallen i Stockholm i höstas. Turnén innebar att kollegerna och vännerna Robert Wells och dirigenten Anders Berglund återförenades efter att inte ha jobbat ihop på flera år.

I en intervju med TV4:s ”Nyhetsmorgon” tidigare i höst berättade de om sin privata relation genom åren.

– Vi har väldigt stor respekt för varandra. Vi kan säga vad vi vill till varandra, sa Anders Berglund i programmet.


Av xenia alpkut - 30 november 2019 16:15

 

 

Nu startar Black Friday-rean.

Då går det knappt komma in på Elgigantens sajt – och på elektronikjättens Facebooksida rasar kunder över långa kötider.

– Väldigt många vill handla samtidigt och det är extra tryck i år, säger Li Persson på Elgiganten.


Reahögtiden Black Friday är känd för att vara elektronikprodukternas dag, med rejäla prissänkningar på mobiler, tv-apparater och tv-spel. Men när köpsugna kunder försökte ta sig in på Elgigantens sajt sent på torsdagskvällen möttes många av dem av ett meddelande om att de måste stå i kö:

”Vi har just nu många besökare och jobbar hårt med att få ner väntetiden”.

Black Friday ger kö hos Elgiganten

Kötiden har varierat men för en del är den mer än en timme – bara för att komma in på hemsidan. Sen finns risk för ytterligare kö vid kassan.

På Facebook rasar flera kunder. En användare skriver till exempel:

”Seriöst, visst att stå i kö för att komma in på sidan men sen när man har lagt sina varor i korgen, fyllt i alla uppgifter och klickar slutför köp. Att då hamna i kö i en timme? Sämsta jag sett”.

En annan skriver:

”Går inte att köpa ens. Står i kö i 1 timma och får en tid och tackar ja. När jag sen går för att lägga till i kassan så kastar ni ut mig i kön igen. Man är inne i typ 30 sekunder bara”.

Elgiganten svarar:

”Det är högt tryck på hemsidan, och därför kan kösystemet krångla lite emellanåt. Vår IT-avdelning sitter med det och försöker lösa allt så snabbt det går. Bara håll ut, så ska du få handla snart!”


Konsumentköplagen är en lag som reglerar vad som gäller när konsumenter köper köper varor från ett företag så som en bil eller en tröja. 

Lagens regler är tvingande - men bara till konsumentens fördel. 

Här är svaren på de viktigaste frågorna kring Konsumentköplagen och vad du bör tänka på.





Det här är Konsumentköplag (1990:932) 

Konsumentköplagen är den svenska lag som gäller när ettföretag säljer varor till dig. Lagen reglerar bland annat vilka regler som gäller om varan visar sig vara defekt och vad du då kan ställa för krav på företaget i fråga.

Konsumentköplagen är tvingande – till konsumentens fördel. Med tvingande menas det att den inte kan avtalas bort.

Du kan läsa allt om konsumentköplagen på riksdagens webbplats.

 


1. Gå inte på världens äldsta bluff

Du kommer att stöta på erbjudanden som bara varar några minuter, eller andra knep för att stressa dig.

”Erbjudandet går ut om 10 minuter”, ”Skynda, bara ett fåtal kvar”, ”Just nu tittar 12 personer på den här varan”. Att stressa en konsument till ett oöverlagt beslut är ett riktigt gammalt knep, och det leder sällan till bra beslut.

2. Bestäm dig för vad du vill ha på Black Friday

Det viktiga är att inte shoppa bara för att det är billigt. Köp det du verkligen vill ha eller behöver. Visst kan det vara lockande med 70 procents rabatt eller mer, men har du precis köpt en tv, eller om byxorna inte finns i din storlek: handla inte.


3. Håll koll på sajterna du brukar handla på

Handlar du på nätet, så håll koll på "dina" butiker. Vissa startar redan vid midnatt till fredagen och lägger till nya produkter varje timme. Glöm inte att hämta sidan igen så att du inte går miste om något de lägger ut.


4. Glöm inte moms, tull och andra avgifter

Handlar du från utlandet behöver du tänka på högre fraktavgifter och eventuell tull och moms. Handlar du från en sajt inom EU betalar du inga avgifter. Kommer paketet från ett land utanför EU och är värt under 1 500 kronor betalar du 75 kronor i administrativ avgift plus moms. Är det värt mer är avgiften 150 kronor och du betalar både moms och tull.

Av xenia alpkut - 9 november 2019 12:00

Israel–Palestina-konflikten är en aspekt av Mellanösternkonflikten och åsyftar de motsättningar som uppstått mellan Israel och de palestinska araberna framför allt efter att staten Israel grundades år 1948. Konflikten har sin bakgrund i den sionistiska rörelsen med rötter i 1800-talet och den arabiska nationalismen som växte fram från slutet av första världskriget.


Sammanfattning


Konflikten är först och främst en territorial konflikt mellan de israeliska och palestinska folken. Sionisterna strävade efter att skapa ett nationellt hem för det judiska folket i det område som utgör dagens Israel och Palestina.[1] Detta anspråk på området mötte starkt motstånd från den arabiska nationalismen.[2]

Orsaker till dagens konflikt är spänningar som uppstod mellan judar och araber efter bland annat ökad (arabisk, men framför allt judisk) immigration[3][4] och deras krockande ideologier, dubbla löften från britterna[5]eskalerande våldsdåd och arabiskt nekande till tvåstatslösningar[6][7], i området som idag utgör Israel och Palestinska områden.

Före 1948[redigera | redigera wikitext]

Konflikten växte fram i slutet av 1800-talet, då sionismen, idén om att judarna behöver ett eget land för att vara säkra från antisemitism, ökade i popularitet. Fler Ashkenazijudar började flytta till området, som på den tiden kontrollerades av det Osmanska riket och efter första världskriget det Brittiska Palestinamandatet. Man valde Palestinaregionen dels eftersom judarna har en lång historia där, dels eftersom många judar hade bott kvar i området ända sedan det antika judiska kungariket, då judarna var i majoritet.[8][9] Innan staten Israels grundades var araberna majoritet i området och hade varit det sedan medeltiden. Fler araber flyttade in från bland annat Jordanien runt 1930-talet, då den arab-palestinska nationalismen växte fram.[10]

1948-1967[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med FN:s delningsplan från 1947[11] utropade sig Israel som stat och invaderades omedelbart av samtliga arabiska grannländer (1948 års arab-israeliska krig). Israel stod emot anfallet och kriget avslutades med ett vapenstillestånd 1949. Efter kriget blev judarna återigen majoritet då många araber i området flytt till grannländerna, Mizrahi- och Sefardi-judiska flyktingar från den arabiska världen (inkl. Västbanken) började strömma in och Västbanken (känd som Judeen och Samarien av judarna) och Gazaremsan hade ockuperats av Jordanien respektive Egypten.

I juni 1967 mobiliserade Egypten sina trupper i Sinai och hotade att utplåna Israel.[12] Detta resulterade i att Israel startade Sexdagarskriget med en flygräd mot egyptiska flygfält. Jordanien och Syrien förklarade då krig mot Israel, men Israel vann mot samtliga länder och erövrade Gazaremsan och Sinaihalvön från Egypten, Västbanken från Jordanien och Golanhöjderna (annekterat av Israel 1981) från Syrien.

Av xenia alpkut - 9 november 2019 11:00


Berlinmuren (tyskaDie Berliner Mauer) var en barriär som under perioden 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskilde Väst- och Östberlin. Muren byggdes av Östtyskland för att stoppa den omfattande flykten av östtyska medborgare till väst via Västberlin, men i Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen" om muren för att ge sken av att dess syfte var att hålla "fascismen" ute. Muren var den mest påtagliga delen av järnridån och var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.[2]

Den dubbla muren gick till stor del genom centrala Berlin på östtyskt territorium och omfattade däremellan även militära säkringsanordningar som dikenminorvakttorn och bunkrar. Den mätte 43,7 kilometer; resterande 112,7 kilometer runt Västberlin utgjordes av dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland (Todesstreifen, ungefärlig betydelse "dödsremsor"). Därmed blev Västberlin helt omringat av den cirka 156 kilometer långa gränsbefästningen.

Östberlin var formellt den sovjetiska militära sektorn i Berlin, medan Västberlin bestod av motsvarande franskabrittiska och amerikanska sektorer. I praktiken var Västberlin en del av Västtyskland helt omgiven av östtyskt territorium.

Större delen av muren revs under åren efter att gränsen öppnats 1989. Idag finns endast enstaka kortare delsträckor bevarade, bland annat vid Bernauer StrasseTopographie des Terrors och East Side Gallery. En cykelled, Berliner Mauerweg, anlades senare utefter murens tidigare sträckning omkring dåvarande Västberlin, och längs stora delar av sträckan är det idag möjligt att cykla på den tidigare östtyska patrullvägen.

Av xenia alpkut - 28 oktober 2019 13:15


90 procent av jordens invånare inandas kraftigt förorenad luft.

Nu konstateras i en ny studie att luftföroreningar kan kopplas till ångest och självmordstankar hos unga, skriver CNN.

– Sammantaget bidrar dessa studier till den växande mängden bevis på att exponering för luftföroreningar tidigt i livet kan bidra till depression, ångest och andra psykiska hälsoproblem i tonåren, skriver en av forskarna, Patrick Ryan, i ett pressmeddelande.


I december 2017 konstaterades i en rapport från Unicef att nästan 17 miljoner småbarn runt världen andas in luft som är giftig.

Något som kunde påverka utvecklingen av deras hjärnor.

– En snabb förändring måste ske, konstaterades i rapporten.

Två tredjedelar bor i södra delen av Asien

Två tredjedelar av de som påverkas av den urusla luften bor i södra delen av Asien, och är får i sig gift som är sex gånger mer än vad som är den rekommenderade dosen.

Giftpartiklar kan skada hjärnvävnad, och försvåra kognitiv utveckling, slog rapporten från Unicef vidare fast.

I juli i år konstaterades att tusentals barn dör varje år av den förorenade storstadsluften i hettans och torkans Indien.

Vilket gjorde att Delhis skolelever – med Indiens Greta Thunberg i spetsen – fick nog. De krävde att politikerna agerar på utsläpp och klimatförändringar – och slutar att hugga ned träd.

Luftföroreningarnas oväntade sidor

Nu konstateras i en ny studie att luftföroreningar kan kopplas till ångest och självmordstankar hos unga. Detta skriver CNN.

En av forskarna, Patrick Ryan, slår fast i ett pressmeddelande:

”Sammantaget bidrar dessa studier till den växande mängden bevis på att exponering för luftföroreningar tidigt i livet kan bidra till depression, ångest och andra psykiska hälsoproblem i tonåren.”

Vidare beskrivs att barn som lever i fattigdom upplevde större negativa effekter av luftföroreningar.

Dessa är bara en del av klimatförändringens större hot mot människors mentala och fysiska hälsa. Experter varnade tidigare i sommar att varmare temperaturer, eldbränder och luftföroreningar utlöser posttraumatisk stresstörning, ångest, missbruk och depression.

Av xenia alpkut - 28 september 2019 18:30


Erik Gemheden var en av de 51 svenskar som överlevde Estoniakatastrofen. Han trodde aldrig att han skulle kunna återgå till ett normalt liv efter olyckan.

Akut dödsångest och panikattacker, det är bara en liten del av problem Erik Gemheden kämpade mot de första åren efter Estoniakatastrofen.

– Det var kaos, hela livet skakade. All trygghet jag upplevt innan hemifrån var som bortblåst, säger han.

Lever ett normalt liv

Det tog många år innan Erik Gemheden kunde återgå till ett normalt liv. Trots att mycket känslor och minnen uppstår den 28 september varje år, så kan han numera hantera det.

– Nu är jag inte rädd längre dessa dagar, nu kan jag hantera känslorna. Jag har accepterat att varje år vid den här tidpunkten så blir det jobbigt, jag tillåter mig att vara ledsen, säger han.

Nya vänner efter olyckan

Efter Estoniakatastrofen har Erik Gemheden träffat nya vänner som han kan dela sin erfarenhet med. Han är nu mera en nära vän till Helene Lundholm vars pappa miste livet i olyckan.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se