Inlägg publicerade under kategorin ,❌🚫Det inte kanske vet

Av xenia alpkut - Lördag 12 juni 10:00



Tyfoidfeber är en svår sjukdom som i regel kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder.

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

I Sverige är den ovanlig, cirka tjugo fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Bangladesh och länder i Mellanöstern är de vanligaste smittländerna.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Tyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi, som endast förekommer hos människa och som utsöndras med avföringen. Bakterien kan föröka sig i olika födoämnen. Smittöverföring sker framförallt via förorenat vatten eller födoämne, men även från person till person.

Infektionsdosen är låg, cirka 100 bakterier räcker för att ge sjukdom. Smitta från person till person kan därför förekomma. Patienten är ofta smittsam i fem till sex veckor. Omkring tio procent av de obehandlade fallen blir bärare i upp till tre månader. Kroniskt bärarskap ses i två till fem procent av fallen. Det är inte ovanligt att bärarskapet hos dessa varar i 20 år eller mer. Mottagligheten är allmän.

Inkubationstiden är relativt lång, vanligen 10–14 dygn, ibland upp till fyra veckor eller längre.

Av xenia alpkut - Måndag 24 maj 12:30

 

 

För ett år sedan tränade 27-årige Elias Bjärgvide på gym fem gånger i veckan samtidigt som han hade tre jobb.

I dag är han sjukskriven på heltid och tillbringar 90 procent av sitt liv i sängen.

– Jag får liksom välja om jag orkar duscha eller trimma skägget, säger Elias.


Elias Bjärgvide har en osynlig sjukdom. Men den har ett namn som folk nu har börjat höra talas om. ME/CFS, Myalgisk encephalomyelit, en neurologisk sjukdom som är kronisk och bland annat orsakar extrem trötthet och utmattning.


Jag bor på andra våningen, dörren är upplåst, så det är bara att komma in.” smsar Elias några minuter innan vi ska träffas i hans bostad på Telefonplan i Stockholm.

I en grå rymlig soffa ligger Elias, uppbullad med två kuddar, och ler stort.

– Vill ni ha kaffe? Jag har satt fram så ni kan göra själva, mer orkade jag tyvärr inte, ursäktar han.

Han berättar att han brukade ha lockigt välskött hår. Nu har han rakat av sig allt, det blir lättare att sköta.

– Jag får liksom välja om jag orkar duscha eller trimma skägget. Så att dessutom ha ett hår att sköta blir för jobbigt.


Men så var jag frisk igen i några veckor och sen kom det tillbaka. Jag fattade inte varför mina förkylningar var så långvariga. Det kändes inte normalt.

Elias sökte vård för att ta reda vad det var för fel på honom. Proverna visade ingenting och läkarna förklarade att han ju jobbade med barn och det var ju inte så konstigt att han åkte på förkylningar då och då. Kanske var han stressad och utmattad efter som han jobbade med så mycket olika grejer?

– Jag kände en stress över att bli sjuk – det var inte själva stressen som stressade, säger Elias.

Coivd-19 utlöste tröttheten på nytt

Ett år senare kände sig Elias på topp. Den ovanliga tröttheten var som borta och han började träna på gym fem gånger i veckan för sin hälsas skull.

– Sedan blev jag sjuk i covid-19 i mars förra året, men inte så jättesjuk. Det vanliga med feber och hosta. Men efter att jag blivit frisk, kom den där välbekanta orkeslösheten från 2018 och jag blev sängliggandes igen.

I augusti 2020 tipsade en kompis om sjukdomen ME. Elias läste på och bad om att få bli utredd för ME. Läkaren höll med och efter en lång utredning kom beskedet att det var precis det Elias hade.

– Det var en sådan lättnad att få en diagnos. Samtidigt skulle detta förändra hela mitt liv, säger han.


”Som att ha konstant influensa”

Många som får ME/CFS får det först efter att en eller flera vanliga virus- eller bakterieinfektioner. Det kan vara allt från förkylningar, infektioner i luftvägarna, influensa eller covid-19 som utlöser ME/CFS. I dag finns det ingen behandling som kan bota sjukdomen eller helt tar bort symtomen.

– Jag är övertygad om att ME kommer bli allt vanligare efter covid-19, men då kanske man tar sjukdomen på allvar och börjar forska mer, säger Elias.

Elias orkar inte ha för långa samtal, trots att han ligger ner.

– Att sitta upp är för tungt. Tänk dig att du har en konstant influensa. Det är fysiskt möjligt för dig att gå upp ur sängen och ta ett glas vatten. Men det är en otrolig ansträngning och efter att du hämtat det där vattnet är du helt slut. Så känns det för mig. Alltid.


– Men jag kan inte sova under dagen som man brukar kunna om man har en klassisk influensa. Därför är det viktigt att jag får mina timmar under natten.

En vanlig dag för Elias börjar klockan 08 på morgonen. Då vaknar han men försöker somna om. Ofta sover han till 10.30, sedan masar han sig över sängen vid 12.30 och drar upp rullgardinen.

– Sen går jag upp och lägger mig i soffan eller hjälper min sambo, Johanna, att laga lunch, men det orkar jag bara i typ fem minuter. Sen återgår jag till soffan och här är jag tills det är dags att gå och lägga sig.

På Elias vänstra ringfinger vilar en guldring. Han ser att jag tittar på den och säger att han och hans sambo Johanna förlovade sig 2019.

– Vi träffades i gymnasiet. Oj, vilka planer vi hade för framtiden. Äventyr, familj och barn! Vi tittade liksom på bröllopslokaler, säger han och tittar ner på ringen med ett sorgset leende.


Elias och sambons framtid blir inte av

Elias visste inte om han skulle orka prata om Johanna under intervjun. För det är både nytt och jobbigt att deras framtid som de planerade för inte kommer att bli av. De har precis börjat gå i terapi tillsammans för att ta reda på hur de ska finnas i varandras liv.

– Inte för att vi tror att vi kommer kunna hitta tillbaka till där vi var innan. Utan för att vi vill varandra väl. Vi får se vad den relationen kommer innebära, men den kommer inte innebära det vi hade tänkt. Det känns jättesorgligt.

Hans röst brister när berättar om att han och Johanna alltid har varit det där superparet med en relation som många andra sett upp till.

– Men tänk dig att du har en partner som varje dag vaknar upp och i princip inte orkar någonting längre. Orkar inte göra saker, orkar inte hjälpa till hemma. Orkar inte vara den personen han varit innan. Den här sjukdomen gör så pass mycket med en människa. Det går inte förutse hur det ska påverka dynamiken i en relation. För oss har det varit väldigt svårt.

”Kan inte klandra mig själv”

Elias vet att Johanna brottas med mycket skuldkänslor och att hon tycker att det är svårt. Samtidigt kan Elias inte vara hennes stöttepelare längre. Han orkar inte det.


– Jag kan inte klandra mig för att jag blivit sjuk och jag kan inte klandra Johanna för hur svårt det är för henne. Man tar ofta upp partnern som den stora stöttepelaren när någon har en sjukdom. Men det är inte en förväntan man kan ha på en annan människa. Vi hade kanske behövt höra andra människor som går igenom det här svåra.


Självmord är vanligt bland ME-patienter

En av de tre vanligaste dödsorsakerna för ME är självmord. Men det är ingenting som Elias har tänkt på själv. Samtidigt har han förståelse för de som väljer att avsluta sina liv på grund av sjukdomen.

– Den kan lätt äta upp en. Jag är lyckligt lottad som klarar av att duscha själv. Jag tar all hjälp jag kan. Jag har fått hem en rullstol och en duschpall nu. Man ska inte skämmas över att man behöver hjälp, säger han allvarligt.

Trots allt det svåra som Elias går igenom försöker han vara så glad som det går. Han blickar tillbaka på sitt gamla liv och känner lycka över allt han orkade göra då.

– Det finns dom med ME som mår otroligt mycket sämre än jag. Det hjälper att ha leende på läpparna, säger han och ler stort.


Av xenia alpkut - Onsdag 12 maj 10:14

Här koncentrerar vi oss på begreppet mögel samt vad det innebär då mögelangrepp sker i hus och eventuell hälsopåverkan därav ges. Vi följer också senaste forskning och ger dig möjlighet att här mer samlat kunna ta del av den, samtidigt som vi ämnar vara delaktiga inom forskningsområdet i stort.


Mögel har varit känt som skadligt redan under medeltiden

 

Exakt hur man under medeltid och tidigare i människans historia klassificerat mögel känner vi inte till. Dock vet vi via Bibeln att man redan 500 år f.Kr såg mögel som skadligt och orent. Assyrierna ska under denna tidsperiod ha använt mögelarten Claviceps purpurea (mjöldryga) för att förgifta brunnsvatten i bekämpandet av sina fiender. Under modern tid, kring 1600-1700-talet, ansåg biologer att möglet tillhörde växtriket. Den holländske pionjären inom mikrobiologi, Antony van Leeuwenhoek (1632-1723), upptäckte dock viktiga skillnader vilka var banbrytande för ökad förståelse och uppdelning.


Genom folkhistoria har det framkommit att kloka kvinnor och män odlat brödmögel för att bota infektioner. Möglet skulle anta en viss färg och spridning på brödet innan man ansåg det vara som bäst i medicinskt syfte. Kunskapen om möglets verkan bör således redan ha funnits då Alexander Fleming (1881-1955), den skotske bakteriologen och sedermera professorn år 1928 genom en slump upptäckte att mögel kunde fungera som antagonist emot bakterier, utan för stor direkt skadlig effekt på människan. Då petriskålar med streptokocker lämnades för en semestertur kom mögelarten Penicillium över delar av skålens bakteriella odlingsyta att växa och avdöda bakterien.

Av xenia alpkut - Torsdag 18 mars 10:00

Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler med efterföljande svårigheter att styra och utföra viljemässiga rörelser med drabbade kroppsdelar. Det finns olika grad av spasticitet som mer eller mindre påverkar aktiviteter i det dagliga livet.


Att kunna styra kroppen dit man vill, att få den att utföra rörelser och att kommunicera genom mimik och gester är för många en självklarhet. Men för de som lider av spasticitet finns en störning i det motoriska systemet som försvårar eller förhindrar dessa funktioner.

Spasticitet förutsätter en neurologisk sjukdom eller skada som ger upphov till kontinuerlig ökad muskelspänning. Behandling vid spasticitet ska alltid anpassas utifrån individens behov och förutsättningar eftersom även en måttlig spasticitet kan ha sina fördelar.

Orsaker till spasticitet

Kroppens alla rörelser styrs av motoriska program. Det är de som gör att vi kan aktivera våra muskler och röra våra leder på ett visst sätt, både medvetet och omedvetet. Om en skada uppstår i delar av nervsystemet som styr rörelsen störs vår förmåga att anpassa motoriken till olika situationer. En störning i motoriken kan exempelvis göra att vi får svårare att lyfta och hålla ett glas stadigt i vår hand. Vid spasticitet blir rörelsen i drabbade kroppsdelar svårare och mindre kontrollerbara.


När spasticitet uppstår startar en hög muskelspänning i en kroppsdel. Denna spänning, som ökar alltmer, kallas tonusökning. Några orsaker till att spasticitet uppstår kan vara:



Så yttrar sig spasticitet

Spasticitet uppstår när det sker en skada på delar av det centrala nervsystemet som styr viljemässiga rörelser, i hjärnan eller ryggmärgen. Det sker då en förändring i signalbalansen mellan nervsystemet och musklerna. Detta leder till ökad muskelaktivitet, stegrade reflexer och ytterligare ofrivilliga, reversibla muskelspänningar som förorsakar felställningar och förvärrad smärta som kallas spasmer i musklerna.

Sådant som kan utlösa spasticitet är personens kroppsställning, försök till viljemässig rörelse, stress och omgivningsfaktorer som kyla och transport på ojämna underlag. I ben och armar kan spasticiteten synas tydligt i och med muskelryckningar vid utsträckning, medan bålspasticitet kan yttra sig som tung andning eller en känsla av att ha en hårt åtdragen korsett.

Symtomen kan också bero på diagnosen. För en person med CP-skada kan symtomen vara mycket skiftande och orsaka spasmer i olika delar av kroppen. Eftersom signalsystemet mellan hjärna och ryggmärg inte fungerar som det ska kan reflexerna få fritt spelrum, vilket kan innebära att de antingen utlöses för lätt eller tvärtom blir stela och låser sig. Vid MS-sjukdom kan, förutom ben och armar, även talförmågan påverkas på grund av spasticiteten. Detta kallas ”spastisk dysartri” och kan även orsakas av spastisk cerebral pares, ALS och allvarliga skallskador. Vid stroke uppträder oftast spasticiteten en tid efter skadan och utvecklas sedan gradvist under det första halvåret.

För att kunna avgöra graden av spasticitet behöver man titta på var den neurologiska skadan sitter, dess utbredning och förlopp. Man behöver också se till personens allmänna hälsotillstånd, förekomst av komplicerade sjukdomar utanför nervsystemet, livsstilsfaktorer med mera.



 




Utredning av spasticitet


All hyperaktivitet i muskler är inte spasticitet. Därför brukar man i ett första steg fastställa om det är spasticitet som föreligger hos patienten. Om så är fallet är nästa steg att utreda hur mycket spasticiteten försämrar patientens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Man måste sedan utesluta bakomliggande och triggande orsaker till att det uppstår, om spasticiteten är lokal eller utbredd samt dess svårighetsgrad. När man har gjort detta väljer man passande behandlingsmetod utifrån ett visst antal kriterier, däribland nytta, biverkningar, bieffekter och komplikationer. Behandlingsmetod och målsättning för behandlingen fattas i samråd med patienten.




Behandling vid spasticitet


Spasticitet är ett mångfacetterat problem och att behandla det är inte helt lätt. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan förbättrad funktion, patientens egen upplevelse och eventuella biverkningar av behandlingen. Behandlingsunderlaget tas noggrant fram av ett neuroteam tillsammans med patienten.

 

Av xenia alpkut - Fredag 5 mars 09:47

 

 

Flera personer med kosmetiska fillers har fått komplikationer i samband med att de vaccinerats mot covid-19.

För Anna, 27, slutade vaccineringen med en allergisk reaktion.

– Helt plötsligt började det klia och spänna om läpparna, säger Anna.


Varje år gör närmare 100 000 svenskar olika skönhetsingrepp. Ett av de vanligare är så kallade fillers i ansiktet, för att släta ut rynkor eller för att göra läppar och kinder mer fylliga.

Sjukvårdaren Anna, 27, som arbetar inom psykiatrin i Stockholm, är en av dem. Hon har valt att ha fillers i sina läppar.


I helgen fick Anna sin första dos av Astra Zenecas vaccin mot covid-19. Bara några minuter efter att vaccinet injicerats i armen svullnade hennes läppar upp rejält.

– Jag började känna att det sved och kliade om läpparna och då var det tydligt att jag hade fått en allergisk reaktion av vaccinet, säger Anna.


Tidiga rapporter om Moderna

En rådgivande panel till USA:s läkemedelsmyndighet FDA har tidigare gått ut med en varning, efter att flera personer upplevt svullnader och inflammationer där de injicerat fillers i samband med att de tagit Modernas coronavaccin.

Svenska läkemedelsverket fått in liknande rapporter om biverkningar, både med Modernas och Pfizer Biontechs vaccin. Hittills är det åtta personer som rapporterat besvär där de injicerat kosmetiska fillers, efter vaccinering.

– Det här är ingen chock. Alla material man tillför kroppen, som fillers, kan orsaka immunologiska reaktioner. Vaccin plus fillers kan göra att man reagerar, säger Elisabeth Bernspång som är läkare och utredare på Läkemedelsverket.



Astra Zeneca: Inga liknande fall

Innan Anna blev vaccinerad var hon medveten om biverkningarna som kan drabba de som har fillers. Men eftersom hon skulle få Astra Zenecas vaccin var hon inte orolig.

– Jag hade det lite i bakhuvet, att man kan få biverkningar om man har fillers. Men jag trodde att det gällde andra vaccintillverkare. Jag visste inte att man kunde få det av Astra Zenecas vaccin också, säger Anna.

Enligt Andreas Heddin, medicinsk Chef på Astra Zeneca i Norden, har läkemedelsföretaget själva inte stött på likartade reaktioner.

– Vi har hittills inte noterat den här typen biverkningar i våra fallrapporter, men vi tittar på det och är medvetna om att det tidigare beskrivits för andra coronavaccin.


Läkaren: Samma sak hände igår

Efter reaktionen fick Anna behandlas med antihistaminer. Då fick hon veta att en annan kvinna fått en liknande reaktion dagen innan. Trots det fick Anna ingen förvarning och inte heller någon fråga om hon hade fillers innan vaccineringen påbörjades.

– De borde ha frågat mig om jag hade fillers, speciellt eftersom en annan tjej reagerat dåligt dagen innan. Jag hade velat ha en liten varning om att det kunde ske.

Läkemedelsverket menar att det är för tidigt att gå ut med allmänna råd om fillers i samband med vaccinering. För det krävs en större mängd biverkningsrapporter att analysera och dra slutsatser kring. Dessutom bedöms reaktionerna inte som farliga, då de kan behandlas på ett enkelt och snabbt sätt.

Men Elisabeth Bernspång säger ändå, att hon som läkare tycker att man bör fundera på att avstå från fillers innan man vaccinerar sig.
– Om man inte måste använda fillers av medicinska skäl så kanske man inte ska göra det förrän några månader efter vaccineringen.

Oro inför spruta två

Om nio veckor ska Anna få sin andra dos och nu menar hon att hon känner rädsla inför hur hennes kropp kommer regera då.

– Jag har hört att man reagerar starkare på andra dosen och om jag reagerade så här nu vad kommer jag då få för biverkningar?

– De borde meddela detta till allmänheten så att fler vet att det kan ske innan man vaccinerar sig.

Av xenia alpkut - Torsdag 28 jan 19:44


En kvinna som förlorat båda sina händer i en svår infektion genomgick nyligen en dubbel handtransplantation på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. En unik operation som sjukhuset var först i Norden med att genomföra.


– Vi opererade i arton timmar och förberedde operationen i sju, åtta år. Vi var femton kirurger inblandade, säger handkirurgen Paolo Sassu, som ledde operationsteamet.

Redan dagen efter kunde patienten röra på de nya händernas alla fingrar. Nu väntar hård träning för att träna upp rörlighet och funktion.

I klippet nedanför kan du se hur kvinnans nya händer fungerar.

 

 

Av xenia alpkut - Söndag 3 jan 11:15

ROSTOCK/ULRICEHAMN. Jehad, Madiha och deras barn Ahmad, 4, och Alma, 1, flydde krigets Syrien och tog sista båten till Sverige under flyktingkrisen – trots att Morgan Johansson varnade att ”gränsen för Sverige är nådd”. 

Expressen har följt familjen Sharif under flykten - och fem år av svensk integrationspolitik. 

– Jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger pappan Jehad Sharif om stunden då Ahmad väcktes efter att nästan ha drunknat. 



För fem år sedan var familjen Sharif på flykt från krig och förföljelse i Syrien. 

Alma minns naturligtvis ingenting. Hon var bara ett år gammal. 

Men inte heller Ahmad kommer ihåg resan genom flyktingkrisens Europa, eller att jag och fotograf Anna-Karin Nilsson följde familjen. Och pappa Jehad, 39, och mamma Madiha, 33, försöker att fokusera på framtiden nu, snarare än att minnas mardrömsåret. 

De kom till Sverige för fem år sedan – så lever de nu



Då var Ahmad en fyraåring som älskade att sparka på bollar, men som inte gärna lämnade sin pappas ben. Nu är han en självständig nioåring som har både svenskt pass och en väldigt bestämd åsikt i den allra svenskaste av debatter, den om Zlatan Ibrahimovics roll i ett kollektiv. 

– Varför spela i ett lag om man bara ska köra solo hela tiden? undrar han.


Men när vi tittar på Anna-Karin Nilssons bilder från flykten genom Europa och båtresan till Sverige berättar han plötsligt om en återkommande dröm. 

– Jag kommer ihåg att jag såg mig själv i vattnet och så ska jag slå den, som är samma som jag, det var jag, och då fick jag vatten på mitt fejs, säger han. 

Ahmad vet inte att han var nära att drunkna i Medelhavet. 

Eller att andra flyktingar, som reste med samma lilla gummibåt, dödförklarade honom.

Men han drömmer om att fäkta med armarna i havet. Ett undermedvetet minne från när han höll på att drunkna, enligt föräldrarna.

En desperat Jehad lyckades väcka sin medvetslösa son med örfilar. 



Under flykten genom Europa gjorde vi en tv-intervju där Jehad berättade om dramat på Medelhavet. De reste från Turkiet till Grekland med 45 andra vuxna och familjernas barn i en bara 4,5 meter lång gummiflotte. Till havs fylldes båten snabbt med vatten och de tvingades kasta alla sina saker överbord. Människor skrek efter Gud. De försökte tömma båten på vatten med sina skor. 

– Jag såg inte min son förrän vi var framme, för han placerades i fören och jag skulle vara i aktern. När vi kom fram sa folk att de trodde att han dött under resan för att han varit under vattnet så mycket, säger Jehad i tv-intervjun som gjordes på en flyktingförläggning i Rostock i Tyskland.

– Men jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger han om stunden då Ahmad väcktes från livlöshet.


Fem år senare är det svårt att titta på tv-intervjun. Och mamma och pappa - som tidigare skrattat så hjärtligt med barnen åt en video där fyraåriga Ahmad försöker uttala sitt namn – blir tysta och sammanbitna. Vi stänger av filmklippet innan det är slut. 

– Det är jobbigt att minnas båtfärden igen. Kan vi ta en paus, säger Jehad.

– Men det är skönt att det inte har påverkat barnen mer, säger han.  

Samtidigt är de glada att bilderna finns. 

– Vi var tvungna att kasta telefonerna i Medelhavet när vi var på väg att sjunka så vi har inga bilder på barnen från det året, säger Jehad. 


Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag.

Varför slutmålet blev just Sverige? 

Beslutet att söka asyl i Sverige tas på samma flyktingförläggning i norra Tyskland, en varvsbyggnad i hamnstaden Rostock som fyllts med Ikea-sängar. 

I Hansastaden nås de visserligen av nyheten att Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger att ”gränsen för Sverige är nådd”.



Men i Tyskland, där Jehad har sina föräldrar, utsätts de för rasism i en mataffär. Det skrämmer Jehad och Madiha.

Och i Helsingborg finns Jehads syster och hennes familj. De bestämmer sig för att ignorera Morgan Johanssons varning.

– Hur det än ser ut i Sverige just nu kan vi alltid bo hos min syster, säger Jehad.

Men en sak oroar byggchefen Jehad när han på flyktingförläggningen tittar på en handritad karta som visar hur man tar sig till Sverige från Tyskland. Han har på nätet jämfört hur länderna arbetar med asyl och integration. 

– Varför får jag inte arbeta direkt i Sverige, i väntan på att mitt asylärende hanteras? Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag, säger han. 


Det är fortfarande mörkt när de når Trelleborg med Tysklandsfärjan den 11 november kl 05.30. 

Svensk polis och personal från Migrationsverket hjälper dem in i en väntande buss som ska ta dem till myndighetens tillfälliga lokaler i Malmö. 


Men på Migrationsverket sover asylsökande på golvet innanför ytterdörren. Det är lång kö till registreringen. Jehad och Madiha bestämmer sig för att återvända senare när det inte är lika kaosartat. De tar sig i stället direkt till hans syster.

Barnen gråter. Ahmad, som blivit magsjuk på färjan, är trött och tagen av att ha kräkts hela natten. Han har tom blick när pappa berättar att de nu äntligen är i Sverige.

Några timmar senare, efter att ha tagit ett tåg norrut, möts de av Jehads syster på perrongen. Hon gråter av glädje.

– Det har gått fem år sedan vi sågs senast. Jag är så lycklig och lättad nu, säger hon.


På kvällen firas ankomsten med arabiskt kaffe, hembakade kakor och frukt. 

Jehad och Madiha skrattar för första gången på fyra dagar.

Allvaret återvänder dock när vi nås av nyheten om att Sverige nästa dag inför gränskontroller. Jehad och Madiha inser att de kommit med den sista möjliga båten till Sverige. 

– Vi åkte hit i sista sekunden, säger Jehad.

Glädjen väcks till liv igen först när hans systerson kommer in och visar en liten röd bok.

– Han fick sitt första svenska pass i dag, säger Jehads syster och ler stort.

Jehad och Madiha hoppas att Ahmad och Alma ska få uppleva samma sak. 

– Om jag ska vara ärlig vill jag att Ahmad ska bli ingenjör för att jag inte kunde bli det och jag kanske vill att Alma ska bli apotekare eller läkare här, men jag tänker inte försöka övertala dem till något. Nu är de fria att göra sina egna val i livet, säger Jehad och tittar på barnen.


Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras.

Några månader senare hittar vi familjen på ett flyktingboende i Kinna. 

Mamma och pappa har redan upplevt den svenska sjukvården efter att Ahmad klämt sin hand i en dörr. 

Och Jehad berättar upprymt att prästerna har lånat ut en lokal i Kinna kyrka till flyktingboendets muslimer.

Men det är frustrerande att inte få arbeta.

– Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras, säger han. 


Men Kinna är en mellanstation. 

Deras första tillfälliga egna boende blir i Timmele, känt från ”Änglagård”, i ett slitet hus vid riksväg 46, nära Ulricehamn. 

Barnen går i förskola och har fasta rutiner.

Men beslut om framtiden dröjer.

Jehad, som är statslös palestinier, har arbetat tillfälligt som byggplatschef i Förenade Arabemiraten. Migrationsverket utreder om han därför bör utvisas till ett land där han inte har medborgarskap och som dessutom inte släpper in honom, trots att familjens hem finns i Syrien.

 Jag kanske inte borde ha valt Sverige. Den här väntan, att inte få besked, att inte få börja sitt liv igen, det är som att vara i ett demokratiskt fängelse. Vi har mat och boende, men vi kan inte arbeta eller studera, säger han. 

Nu är även Madiha frustrerad över att inte få arbeta under asylprövningen. 

– De har lärarbrist på skolan här i Timmele, säger hon. Jag är utbildad lärare i Syrien, men jag får inte ens hjälpa till med enkla saker på förskolan för att avlasta personalen. 


Vintern 2020 är allt annorlunda. 

De har permanent uppehållstillstånd och barnen har svenskt medborgarskap. Madiha har nu kompletterat sin lärarutbildning så att hon kan söka svensk lärarlegitimation.

– I dag var sista dagen på terminen, säger hon och ler stort. 

Hon har redan haft praktikplats på en skola. 

Den största skillnaden mellan den svenska och syriska skolan?

– Barnen visar inte samma respekt för läraren, säger hon och skrattar. Jag hoppas kunna börja som barnskötare i förskolan, som ett första steg innan jag tar mig an äldre elever som är lite jobbigare.  


Jehad arbetar som maskinoperatör på Emballator Ulricehamns Bleck som tillverkar målarburkar. 

Han fick den fasta anställningen efter sex månaders provanställning.

– Jag insåg tidigt att Arbetsförmedlingen inte fungerar, säger han. De bara erbjuder praktikplats som inte ger riktiga jobb. Jag sökte jobbet på Emballator Ulricehamns Bleck själv, säger han. 

– Svenskar betalar mycket skattepengar för att Arbetsförmedlingen ska ordna arbete och vidareutbildning, men det ger inget.  Det är slöseri med pengar, säger han.


De trivs i Ulricehamn. 

Drömmen är att en dag kunna köpa ett hus i närliggande Timmele.

Att flytta till Helsingborg, närmare Jehads syster, är inte aktuellt. 

– Det är för mycket droger och skjutningar, säger Jehad 

– Varför gör regeringen inte mer?

Valde de rätt land? Ja, säger de båda samtidigt och nämner tryggheten, svensk arbetsrätt och möjligheten för alla att utbilda sig oavsett ålder, kön eller ekonomi som några av alla saker de uppskattar med Sverige. 

– Ja, vi trivs här. Tryggheten är naturligtvis det viktigaste, att det inte är krig. Och svenskar är snälla, säger Madiha. 

– Men det börjar förändras nu, säger Jehad. När vi kom för fem år sedan sa alla hejhej och tjena, men nu är det många som inte vill prata och inte säger hej när man hejar. 


Madiha minns sin praktikperiod. 

– Där fanns en del lärare som inte ville säga hej till mig, men jag bestämde mig för att inte bry mig, säger hon. Du ser samma sak på alla platser i världen, att det finns både snälla personer och de som inte vill ha kontakt med flyktingar.

Det påverkar dem.

– Det är klart att jag blir ledsen, säger Jehad, men om svenskar kom till vårt land så som vi kommit hit skulle de möta samma sak, att en del människor inte är snälla. Vi försöker att inte tänka på det. Om man tänker på det för mycket blir man galen, säger han. 


Vi hämtar barnen i skolan. Både Alma och Ahmad har haft julavslutning och kommer ut från sina klasser med pyssel som de gjort i skolan. Båda pratar västgötska. Och på väg hem berättar Alma om allt kul hon ska hitta på med bästisen Malin under lovet.

Båda barnen har många vänner.

Vad vill Alma bli när hon är stor?

– Jag ska bli lärare som min mamma, säger hon. 

Hon ger redan lektioner. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Av xenia alpkut - 21 december 2020 13:32

För drygt tjugo år sedan blev violinisten Linda Lampenius stämd av sexbrottsmisstänkte modemiljonären Peter Nygård. 

Den långa mardrömsprocessen höll på att kosta henne livet.

– Det var flera gånger som jag tänkte att jag skulle avsluta allt, säger Lampenius.


En åklagare i New York har väckt åtal mot den kände modemiljonären Peter Nygård, 79. Han är misstänkt för trafficking och sexualbrott mot tiotals kvinnor och flickor i tonåren.

Den finskättade Nygård greps i i sitt hemland Kanada efter att USA hade krävt att han utlämnas.

”Nygård valde ut kvinnor och flickor som hade det ekonomiskt svårt eller som tidigare utsatts för övergrepp som sina offer”, skriver åklagarämbetet i New York i ett pressmeddelande.


Peter Nygård har ett gigantiskt hus på Bahamas där han ska ha arrangerat stora påkostade fester och där många av sexbrotten ska ha ägt rum.

En som var inbjuden att delta i de dekadenta festerna i slutet av 90-talet var finska violinisten Linda Lampenius som hade blivit lockad av Nygård att få gå på Oscarsgalan, en förevändning som visade sig inte stämma. Hon erbjöds istället besöka Nygårds hus. Han visade henne bilder som föreställde lättklädda kvinnor. Linda tackade nej, det var inte den typen av umgänge hon ville ha.


När Linda Lampenius pengar var slut och hon inte längre kunde betala sin amerikanske advokat blev hon tvungen att avsluta hela rättsprocessen genom att köpa en helsida i tidningen Ilta-Sanomat och be om ursäkt och påstå att det hon hade sagt inte stämde. Det var helt enkelt kravet för att han skulle dra tillbaka stämningen.

Det gör att Linda Lampenius ännu idag 20 år senare inte kan uttala sig om Peter Nygård och vad som hände.

– Det jag kan säga är att jag blev stämd och det var inte bara det att jag förlorade alla mina pengar och blev skuldsatt för fruktansvärt många år framöver, jag mådde även psykiskt väldigt dåligt. Jag kände mig maktlös och tappade kontrollen, det var därför jag blev bulimiker, säger hon till Aftonbladet.



Linda Lampenius föräldrar hade hälsat på sin dotter i Los Angeles och där fått uppleva hur hon kämpade för sin heder.

– Mina föräldrar mådde också väldigt dåligt av det här. Min mamma hade tidigare kämpat mot ett missbruk, men hade blivit frisk. Hon insjuknade igen på grund av det här. Jag är hennes enda barn och hon oroar sig ständigt för hur jag har det.

Stämdes på 40 miljoner dollar

Linda Lampenius beskriver ett helvete där hon tvingades in i ett ekorrhjul.

– Jag mådde så fruktansvärt dåligt. Han stämde mig på 10 miljoner dollar, sedan höjde han det till 40 miljoner dollar. Att ha den pressen över sig samtidigt som jag var tvungen att jobba som ett svin för att tjäna pengar. Jag flög mellan kontinenter och jag blev bara tröttare och tröttare. Jag fick bulimi och kräktes konstant. Allt började hösten 1999 när jag hade blivit stämd. Sjukdomen blev sedan bara värre och värre.

Fyra år senare led hon fortfarande av bulimi samtidigt som hon var med i en show på Hamburger Börs i Stockholm.

– På nätterna åkte jag direkt från Hamburger Börs till olika ställen, det kunde vara McDonalds, Statoil eller 7-Eleven och jag hade ett schema så jag inte skulle besöka samma ställe för ofta. Jag köpte extremt stora mängder mat. Redan i bilen på väg hem började jag trycka i mig maten samtidigt som jag grät. Så höll jag på till halv fem på morgonen. Tidigt på morgnarna åkte jag till min personliga tränare för att jag hade sådan ångest. Det påverkade psyket och det gjorde att jag inte ville leva längre. Det var flera gånger som jag tänkte att jag skulle avsluta allt. Själva processen höll på att kosta mig livet.

Är du skuldfri nu?

– Nu är jag det, men jag hade skulder när jag träffade min man Martin, det var flera miljoner som jag låg på minus. Jag blev skuldfri ett par år senare.

Hur känns det att han fortfarande har sådan kontroll över dig efter 20 år?

– Inte optimalt kan man väl säga. Jag har bakbundna händer och jag kan inte heller släppa det för det förstörde många år av mitt liv.

Linda Lampenius släpper sin självbiografi hösten 2021.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se