Inlägg publicerade under kategorin ´ ALLA alla månader och juni juli august okt

Av xenia alpkut - Söndag 3 jan 11:15

ROSTOCK/ULRICEHAMN. Jehad, Madiha och deras barn Ahmad, 4, och Alma, 1, flydde krigets Syrien och tog sista båten till Sverige under flyktingkrisen – trots att Morgan Johansson varnade att ”gränsen för Sverige är nådd”. 

Expressen har följt familjen Sharif under flykten - och fem år av svensk integrationspolitik. 

– Jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger pappan Jehad Sharif om stunden då Ahmad väcktes efter att nästan ha drunknat. 



För fem år sedan var familjen Sharif på flykt från krig och förföljelse i Syrien. 

Alma minns naturligtvis ingenting. Hon var bara ett år gammal. 

Men inte heller Ahmad kommer ihåg resan genom flyktingkrisens Europa, eller att jag och fotograf Anna-Karin Nilsson följde familjen. Och pappa Jehad, 39, och mamma Madiha, 33, försöker att fokusera på framtiden nu, snarare än att minnas mardrömsåret. 

De kom till Sverige för fem år sedan – så lever de nu



Då var Ahmad en fyraåring som älskade att sparka på bollar, men som inte gärna lämnade sin pappas ben. Nu är han en självständig nioåring som har både svenskt pass och en väldigt bestämd åsikt i den allra svenskaste av debatter, den om Zlatan Ibrahimovics roll i ett kollektiv. 

– Varför spela i ett lag om man bara ska köra solo hela tiden? undrar han.


Men när vi tittar på Anna-Karin Nilssons bilder från flykten genom Europa och båtresan till Sverige berättar han plötsligt om en återkommande dröm. 

– Jag kommer ihåg att jag såg mig själv i vattnet och så ska jag slå den, som är samma som jag, det var jag, och då fick jag vatten på mitt fejs, säger han. 

Ahmad vet inte att han var nära att drunkna i Medelhavet. 

Eller att andra flyktingar, som reste med samma lilla gummibåt, dödförklarade honom.

Men han drömmer om att fäkta med armarna i havet. Ett undermedvetet minne från när han höll på att drunkna, enligt föräldrarna.

En desperat Jehad lyckades väcka sin medvetslösa son med örfilar. 



Under flykten genom Europa gjorde vi en tv-intervju där Jehad berättade om dramat på Medelhavet. De reste från Turkiet till Grekland med 45 andra vuxna och familjernas barn i en bara 4,5 meter lång gummiflotte. Till havs fylldes båten snabbt med vatten och de tvingades kasta alla sina saker överbord. Människor skrek efter Gud. De försökte tömma båten på vatten med sina skor. 

– Jag såg inte min son förrän vi var framme, för han placerades i fören och jag skulle vara i aktern. När vi kom fram sa folk att de trodde att han dött under resan för att han varit under vattnet så mycket, säger Jehad i tv-intervjun som gjordes på en flyktingförläggning i Rostock i Tyskland.

– Men jag örfilade min son för att han inte skulle dö, och då vaknade han till, säger han om stunden då Ahmad väcktes från livlöshet.


Fem år senare är det svårt att titta på tv-intervjun. Och mamma och pappa - som tidigare skrattat så hjärtligt med barnen åt en video där fyraåriga Ahmad försöker uttala sitt namn – blir tysta och sammanbitna. Vi stänger av filmklippet innan det är slut. 

– Det är jobbigt att minnas båtfärden igen. Kan vi ta en paus, säger Jehad.

– Men det är skönt att det inte har påverkat barnen mer, säger han.  

Samtidigt är de glada att bilderna finns. 

– Vi var tvungna att kasta telefonerna i Medelhavet när vi var på väg att sjunka så vi har inga bilder på barnen från det året, säger Jehad. 


Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag.

Varför slutmålet blev just Sverige? 

Beslutet att söka asyl i Sverige tas på samma flyktingförläggning i norra Tyskland, en varvsbyggnad i hamnstaden Rostock som fyllts med Ikea-sängar. 

I Hansastaden nås de visserligen av nyheten att Sveriges justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger att ”gränsen för Sverige är nådd”.



Men i Tyskland, där Jehad har sina föräldrar, utsätts de för rasism i en mataffär. Det skrämmer Jehad och Madiha.

Och i Helsingborg finns Jehads syster och hennes familj. De bestämmer sig för att ignorera Morgan Johanssons varning.

– Hur det än ser ut i Sverige just nu kan vi alltid bo hos min syster, säger Jehad.

Men en sak oroar byggchefen Jehad när han på flyktingförläggningen tittar på en handritad karta som visar hur man tar sig till Sverige från Tyskland. Han har på nätet jämfört hur länderna arbetar med asyl och integration. 

– Varför får jag inte arbeta direkt i Sverige, i väntan på att mitt asylärende hanteras? Vi kommer inte till Sverige för att bara få bidrag, säger han. 


Det är fortfarande mörkt när de når Trelleborg med Tysklandsfärjan den 11 november kl 05.30. 

Svensk polis och personal från Migrationsverket hjälper dem in i en väntande buss som ska ta dem till myndighetens tillfälliga lokaler i Malmö. 


Men på Migrationsverket sover asylsökande på golvet innanför ytterdörren. Det är lång kö till registreringen. Jehad och Madiha bestämmer sig för att återvända senare när det inte är lika kaosartat. De tar sig i stället direkt till hans syster.

Barnen gråter. Ahmad, som blivit magsjuk på färjan, är trött och tagen av att ha kräkts hela natten. Han har tom blick när pappa berättar att de nu äntligen är i Sverige.

Några timmar senare, efter att ha tagit ett tåg norrut, möts de av Jehads syster på perrongen. Hon gråter av glädje.

– Det har gått fem år sedan vi sågs senast. Jag är så lycklig och lättad nu, säger hon.


På kvällen firas ankomsten med arabiskt kaffe, hembakade kakor och frukt. 

Jehad och Madiha skrattar för första gången på fyra dagar.

Allvaret återvänder dock när vi nås av nyheten om att Sverige nästa dag inför gränskontroller. Jehad och Madiha inser att de kommit med den sista möjliga båten till Sverige. 

– Vi åkte hit i sista sekunden, säger Jehad.

Glädjen väcks till liv igen först när hans systerson kommer in och visar en liten röd bok.

– Han fick sitt första svenska pass i dag, säger Jehads syster och ler stort.

Jehad och Madiha hoppas att Ahmad och Alma ska få uppleva samma sak. 

– Om jag ska vara ärlig vill jag att Ahmad ska bli ingenjör för att jag inte kunde bli det och jag kanske vill att Alma ska bli apotekare eller läkare här, men jag tänker inte försöka övertala dem till något. Nu är de fria att göra sina egna val i livet, säger Jehad och tittar på barnen.


Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras.

Några månader senare hittar vi familjen på ett flyktingboende i Kinna. 

Mamma och pappa har redan upplevt den svenska sjukvården efter att Ahmad klämt sin hand i en dörr. 

Och Jehad berättar upprymt att prästerna har lånat ut en lokal i Kinna kyrka till flyktingboendets muslimer.

Men det är frustrerande att inte få arbeta.

– Jag reparerar saker här på flyktingförläggningen så fort jag hittar något som behöver göras, säger han. 


Men Kinna är en mellanstation. 

Deras första tillfälliga egna boende blir i Timmele, känt från ”Änglagård”, i ett slitet hus vid riksväg 46, nära Ulricehamn. 

Barnen går i förskola och har fasta rutiner.

Men beslut om framtiden dröjer.

Jehad, som är statslös palestinier, har arbetat tillfälligt som byggplatschef i Förenade Arabemiraten. Migrationsverket utreder om han därför bör utvisas till ett land där han inte har medborgarskap och som dessutom inte släpper in honom, trots att familjens hem finns i Syrien.

 Jag kanske inte borde ha valt Sverige. Den här väntan, att inte få besked, att inte få börja sitt liv igen, det är som att vara i ett demokratiskt fängelse. Vi har mat och boende, men vi kan inte arbeta eller studera, säger han. 

Nu är även Madiha frustrerad över att inte få arbeta under asylprövningen. 

– De har lärarbrist på skolan här i Timmele, säger hon. Jag är utbildad lärare i Syrien, men jag får inte ens hjälpa till med enkla saker på förskolan för att avlasta personalen. 


Vintern 2020 är allt annorlunda. 

De har permanent uppehållstillstånd och barnen har svenskt medborgarskap. Madiha har nu kompletterat sin lärarutbildning så att hon kan söka svensk lärarlegitimation.

– I dag var sista dagen på terminen, säger hon och ler stort. 

Hon har redan haft praktikplats på en skola. 

Den största skillnaden mellan den svenska och syriska skolan?

– Barnen visar inte samma respekt för läraren, säger hon och skrattar. Jag hoppas kunna börja som barnskötare i förskolan, som ett första steg innan jag tar mig an äldre elever som är lite jobbigare.  


Jehad arbetar som maskinoperatör på Emballator Ulricehamns Bleck som tillverkar målarburkar. 

Han fick den fasta anställningen efter sex månaders provanställning.

– Jag insåg tidigt att Arbetsförmedlingen inte fungerar, säger han. De bara erbjuder praktikplats som inte ger riktiga jobb. Jag sökte jobbet på Emballator Ulricehamns Bleck själv, säger han. 

– Svenskar betalar mycket skattepengar för att Arbetsförmedlingen ska ordna arbete och vidareutbildning, men det ger inget.  Det är slöseri med pengar, säger han.


De trivs i Ulricehamn. 

Drömmen är att en dag kunna köpa ett hus i närliggande Timmele.

Att flytta till Helsingborg, närmare Jehads syster, är inte aktuellt. 

– Det är för mycket droger och skjutningar, säger Jehad 

– Varför gör regeringen inte mer?

Valde de rätt land? Ja, säger de båda samtidigt och nämner tryggheten, svensk arbetsrätt och möjligheten för alla att utbilda sig oavsett ålder, kön eller ekonomi som några av alla saker de uppskattar med Sverige. 

– Ja, vi trivs här. Tryggheten är naturligtvis det viktigaste, att det inte är krig. Och svenskar är snälla, säger Madiha. 

– Men det börjar förändras nu, säger Jehad. När vi kom för fem år sedan sa alla hejhej och tjena, men nu är det många som inte vill prata och inte säger hej när man hejar. 


Madiha minns sin praktikperiod. 

– Där fanns en del lärare som inte ville säga hej till mig, men jag bestämde mig för att inte bry mig, säger hon. Du ser samma sak på alla platser i världen, att det finns både snälla personer och de som inte vill ha kontakt med flyktingar.

Det påverkar dem.

– Det är klart att jag blir ledsen, säger Jehad, men om svenskar kom till vårt land så som vi kommit hit skulle de möta samma sak, att en del människor inte är snälla. Vi försöker att inte tänka på det. Om man tänker på det för mycket blir man galen, säger han. 


Vi hämtar barnen i skolan. Både Alma och Ahmad har haft julavslutning och kommer ut från sina klasser med pyssel som de gjort i skolan. Båda pratar västgötska. Och på väg hem berättar Alma om allt kul hon ska hitta på med bästisen Malin under lovet.

Båda barnen har många vänner.

Vad vill Alma bli när hon är stor?

– Jag ska bli lärare som min mamma, säger hon. 

Hon ger redan lektioner. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Ahmad berättar att han gillar matematik bäst i skolan, vid sidan om fotbollsmatcherna på rasterna.

Och Alma, som ska börja ettan nästa år, fyller i att hon redan kan multiplikationstabellen. 

– Det är lätt som en plätt, säger hon. 

Jehad tittar på sin dotter och frågar:

– Du, vad är det där plätt? Varför säger man så? undrar han.

– Jag vet inte, det är bara något vi säger pappa, svarar Alma. 

Jehad skrattar. 

– Det är som när folk på jobbet sa ”simma lugnt”. Jag förstod ingenting, säger han. 


Av xenia alpkut - 9 november 2019 11:00


Berlinmuren (tyskaDie Berliner Mauer) var en barriär som under perioden 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskilde Väst- och Östberlin. Muren byggdes av Östtyskland för att stoppa den omfattande flykten av östtyska medborgare till väst via Västberlin, men i Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen" om muren för att ge sken av att dess syfte var att hålla "fascismen" ute. Muren var den mest påtagliga delen av järnridån och var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.[2]

Den dubbla muren gick till stor del genom centrala Berlin på östtyskt territorium och omfattade däremellan även militära säkringsanordningar som dikenminorvakttorn och bunkrar. Den mätte 43,7 kilometer; resterande 112,7 kilometer runt Västberlin utgjordes av dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland (Todesstreifen, ungefärlig betydelse "dödsremsor"). Därmed blev Västberlin helt omringat av den cirka 156 kilometer långa gränsbefästningen.

Östberlin var formellt den sovjetiska militära sektorn i Berlin, medan Västberlin bestod av motsvarande franskabrittiska och amerikanska sektorer. I praktiken var Västberlin en del av Västtyskland helt omgiven av östtyskt territorium.

Större delen av muren revs under åren efter att gränsen öppnats 1989. Idag finns endast enstaka kortare delsträckor bevarade, bland annat vid Bernauer StrasseTopographie des Terrors och East Side Gallery. En cykelled, Berliner Mauerweg, anlades senare utefter murens tidigare sträckning omkring dåvarande Västberlin, och längs stora delar av sträckan är det idag möjligt att cykla på den tidigare östtyska patrullvägen.

Av xenia alpkut - 9 november 2019 10:45

Chris Gueffroy och hans kompis Christian hade hört att ordern om att skjuta för att döda dragits tillbaka.

När de försökte ta sig över Berlinmuren upptäckte de att informationen inte stämde.

Chris var den siste som blev skjuten innan muren öppnades senare samma år.


Jag står på samma ställe som Chris Gueffroy gjorde för lite drygt 30 år sedan. Det var sent på kvällen natten mellan den 5 och 6 februari 1989.

Chris hade bestämt sig för att han inte längre stod ut med att leva i den dåvarande diktaturen Östtyskland. Rumskamraten Christian delade hans längtan efter frihet.

Av kompisar hade de hört att gränsvakternas order att skjuta för att döda om någon försökte ta sig över till västsidan hade dragits tillbaka. Dessutom hade de fått veta att Sveriges statsminister var på officiellt besök i DDR.


De drog slutsatsen att gränsvakterna aldrig skulle våga skjuta samma dag som det pågick ett officiellt statsbesök i Berlin. Tyvärr för deras del var båda uppgifterna felaktiga.

Skjut för att döda-ordern gällde fortfarande. Och Sveriges statsminister hade avslutat sitt besök samma dag.

Gav sig av sent på kvällen

De två unga männen begav sig från lägenheten de delade sent på kvällen och promenerade de två kilometrarna till Britz-kanalen som utgjorde gränsen mellan Öst- och Västberlin. Här, mellan de två koloniområdena Harmoni och Sorgefri, ansåg de vara det bästa stället att ta sig över till väst.

Chris Gueffroy var i sin ungdom en mönsterelev som visade så stor talang för gymnastik att han antogs på en särskild idrottsskola. Hans mål var att bli elitgymnast. Men samtidigt hade han allt svårare att stå ut med ofriheten.

När han gått ut gymnasiet vägrade han påbörja den karriär som många idrottsmän förväntades satsa på, att bli officerare i den östtyska armén. Ett beslut som innebar att han nekades att söka in vid universitetet. Därmed dödades hans drömmar om en framtid som skådespelare eller pilot.

Stod inte ut

I stället gick han en kockutbildning där han blev kompis med Christian Gaudian. Gueffroy fick en praktikplats som kypare och som sådan tjänade han hyfsat. Men han stod inte ut med tanken på att tillbringa resten av sitt liv i ofrihet, oförmögen att fatta egna beslut om sitt liv.

Av xenia alpkut - 28 oktober 2019 13:15


90 procent av jordens invånare inandas kraftigt förorenad luft.

Nu konstateras i en ny studie att luftföroreningar kan kopplas till ångest och självmordstankar hos unga, skriver CNN.

– Sammantaget bidrar dessa studier till den växande mängden bevis på att exponering för luftföroreningar tidigt i livet kan bidra till depression, ångest och andra psykiska hälsoproblem i tonåren, skriver en av forskarna, Patrick Ryan, i ett pressmeddelande.


I december 2017 konstaterades i en rapport från Unicef att nästan 17 miljoner småbarn runt världen andas in luft som är giftig.

Något som kunde påverka utvecklingen av deras hjärnor.

– En snabb förändring måste ske, konstaterades i rapporten.

Två tredjedelar bor i södra delen av Asien

Två tredjedelar av de som påverkas av den urusla luften bor i södra delen av Asien, och är får i sig gift som är sex gånger mer än vad som är den rekommenderade dosen.

Giftpartiklar kan skada hjärnvävnad, och försvåra kognitiv utveckling, slog rapporten från Unicef vidare fast.

I juli i år konstaterades att tusentals barn dör varje år av den förorenade storstadsluften i hettans och torkans Indien.

Vilket gjorde att Delhis skolelever – med Indiens Greta Thunberg i spetsen – fick nog. De krävde att politikerna agerar på utsläpp och klimatförändringar – och slutar att hugga ned träd.

Luftföroreningarnas oväntade sidor

Nu konstateras i en ny studie att luftföroreningar kan kopplas till ångest och självmordstankar hos unga. Detta skriver CNN.

En av forskarna, Patrick Ryan, slår fast i ett pressmeddelande:

”Sammantaget bidrar dessa studier till den växande mängden bevis på att exponering för luftföroreningar tidigt i livet kan bidra till depression, ångest och andra psykiska hälsoproblem i tonåren.”

Vidare beskrivs att barn som lever i fattigdom upplevde större negativa effekter av luftföroreningar.

Dessa är bara en del av klimatförändringens större hot mot människors mentala och fysiska hälsa. Experter varnade tidigare i sommar att varmare temperaturer, eldbränder och luftföroreningar utlöser posttraumatisk stresstörning, ångest, missbruk och depression.

Av xenia alpkut - 27 oktober 2019 00:00



          


 

Jeanette Tenggren Durkan, 48, såg fram emot en varm dusch i åskovädret.

Men istället fick hon en kraftig stöt genom kroppen när blixten slog ned.

Nu vill hon varna andra för att duscha när åskan mullrar.

– Jag hade ingen aning om att det kunde bli på det här sättet.



Det var i måndags morse som Jeanette Tenggren Durkan klev in i duschen i villan i Hisings Backa i Göteborg och vred på kranen.

Men förutom varmvatten kom även något ytterligare genom duschhandtaget.



FOTO: PRIVAT

– Det är gjort av metall och plötsligt fick jag en massiv stöt genom högerarmen som gick vidare upp i axeln och till bröstmuskeln där det smällde till. Sedan fortsatte det ner i högerbenet och ut i foten, berättar Jeanette.

Väl ute ur duschen konstaterade Jeanette att det åskade utanför huset och frågade sin son om han sett en blixt slå ner i närheten – vilket han hade.

– Jag måste ha lyckats tajma den precis. När jag klev in i duschen hörde jag inte att det åskade, men sen förstod jag att det måste ha ett samband med stöten.


Kunnat gå riktigt illa”

Jeanette började googla förklaringar och fick snabbt svaret att blixten kan slå ned i exempelvis i vattenledningar om det vill sig illa.

– Det var ingenting jag alls hade tänkt på innan, berättar Jeanette som efter händelsen åkte till sjukhuset där hon vistades resten av dagen.

– De tog prover och kontrollerade hjärtat. Lyckligtvis var inte stöten så stark och gick genom högersidan vilket var tur. Annars hade det nog kunnat gå riktigt illa, konstaterar Jeanette som vill varna andra.

– Det kan ju bli samma sak när man spolar i kranen, tänker jag.

Fortfarande trött och skakig

Två dagar efter händelsen är hon fortfarande öm över bröstet.

– Jag känner mig fortfarande väldigt trött och skakig, säger Jeanette.

Trots den obehagliga upplevelsen säger Jörgen Blennow, docent i högspänningsteknik på Chalmers i Göteborg, att händelsen är ytterst ovanlig.

– När blixten slår ned är det mycket ström som ska ned till marken, som i sig erbjuder ett visst motstånd. Ligger det då järnrör i form av vatten- och avloppsrör nedgrävda i marken så är det mycket enklare för strömmen att följa den vägen.

– Det kan handla om flera tiotusentals ampere som ska ned i marken och bjuder då marken på motstånd så tar strömmen i stället den lättaste vägen genom rören.

”Händer ytterst sällan”

Jeanettes fall är inte unikt, men enligt Jörgen Blennow händer det ytterst sällan.

– Självklart är det inte uteslutet att det kan hända men jag har inte hört om det tidigare. Det är samma princip som att man inte ska stå vid ett staket när det åskar, för även om blixten slår ned i närheten så kan strömmen ledas genom staketet. Personligen duschar jag aldrig när det åskar ute.

Är detta något man kan dö av?

– Det beror ju på hur stark strömmen är och sannolikheten. Man ska inte skrämma upp folk i onödan då den är ganska liten. Samtidigt, om det händer, så behövs det inte särskilt stark ström för att det ska vara farligt, säger Blennow.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRB7Gl/jeanette-traffades-av-blixten--i-duschen?fbclid=IwAR157J7_ZiEdXKKaO54lHtlofRLJyJP6YDI-a0DbD3Rg0hRfs8d43gX3Ca0

Av xenia alpkut - 14 oktober 2019 17:00

Addisons sjukdom är en hormonell sjukdom som också brukar kallas för primär binjurebarksvikt. Sjukdomen gör att binjurarna inte tillverkar tillräckligt med kortisol och aldesteron. Trötthet och magsmärtor är några av symtomen på Addisons sjukdom. Det finns ungefär 1300 personer i Sverige som lider av sjukdomen. Här kan du lära dig mer om Addisons sjukdom, t ex symtom, undersökningar och hur den behandlas. Symtom på Addisons sjukdom Symtomen på Addisons sjukdom varierar mellan olika personer, både gällande styrka och vilka av tecknen som visar sig. De kommer också olika långsamt och kan vara svåra att skilja från symtom som kan visa sig av andra anledningar. Det är vanligt att man har flera av dessa symtom: * Orkeslöshet * Viktnedgång * Förändrad hudpigmentering (speciellt gråbrun hudfärg på områden som exponerats för sol) * Yrsel (till följd av lågt blodtryck) * Magmärtor, illamående och kräkningar * Muskel- och ledsmärtor * Sug efter salt mat * Minskad sexlust samt minskad behåring i armhålor och underliv (kvinnor) Orsaker till Addisons sjukdom De flesta fall av Addisons sjukdom beror på autoimmuna sjukdomar som förstör binjurebarken. Kroppens egna immunförsvar angriper alltså binjurebarken och orsakar binjurebarksvikt. Därför kallas Addisons sjukdom för primär binjurebarksvikt; binjurebarken är skadad och fungerar inte som den ska. Mellan 80 och 90 procent av fallen i Europa beror på autoimmunitet. Vanligt att ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar När man har Addisons är det vanligt att även ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar. Nästan hälften har hypotereos, nedsatt funktion av sköldkörteln. Vitamin B12-brist, diabetes typ 1

 


Addisonkris


Addisons sjukdom kan också leda till allvarligare symtom som kommer plötsligt, som kraftig svaghet och trötthet, yrsel och svimningar, feber, illamående och kräkningar. Dessa kraftigare symtom kan även uppstå om man redan har fått diagnosen. Det brukar kallas för Addisonkris.
En Addisonkris innebär att man fått kortisolbrist. Oftast uppstår kortisolbristen om man blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Ring 112 omedelbart om du misstänker att du har en Addisonkris.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se