Inlägg publicerade under kategorin 100 99 HÄLSA

Av xenia alpkut - Fredag 4 juni 11:00

Den 21 januari firas Internationella Kramdagen - World Hug Day - runt om i världen för att uppmärksamma kramen och dess betydelse för människor. När vi kramas utsöndras oxytocin – ett hormon som sänker stress och ökar välbefinnandet. Enligt en färsk undersökning på uppdrag av Marabou uppger 83 % av alla svenskar att de skulle behöva en kram. Undersökningen visar också att man kramas mest i södra Sverige och på västkusten. 

Den internationella kramdagen startade i USA 1986 och inträffar mitt emellan julhelgen och alla hjärtans dag, när solen lyser med sin frånvaro och många känner sig nedstämda. Fysisk närhet är ett grundläggande behov hos människor och när vi kramas utsöndras hormonet oxytocin, som får oss att må bra.

– Oxytocin, som utsöndras när vi kramas, är ett riktigt må bra-hormon som bland annat minskar stress, stärker immunförsvaret och gör oss både gladare, friskare och piggare. Faktum är att beröring är lika viktigt som mat för att vi ska leva och fungera. När vi får en kram blir vi också mer positivt inställda till andra människor och mer benägna att sprida vänligheten vidare, säger Kerstin Uvnäs Moberg, läkare, forskare och professor i fysiologi.

Många svenskar skulle behöva en kram

I en undersökning som genomförts av Quicktake/SSI på uppdrag av Marabou uppger hela 83 % av svenskarna att de skulle behöva en kram. Samtidigt är kramvanor en generationsfråga; av Sveriges 18–34-åringar hade 61 % kramats samma dag som undersökningen genomfördes, medan motsvarande siffra för personer över 55 bara var 36 %.


Så länge båda parter vill kramas så rekommenderar Kerstin Uvnäs Moberg att kramen varar uppåt 10 sekunder för att utsöndra maximalt med oxytocin. Men enligt respondenterna i undersökningen varar den genomsnittliga kramen bara i 5 sekunder. 


– Vi svenskar gillar att kramas, men kan ibland vara lite snabba att släppa taget. När vi kramar någon vi tycker om en längre stund så får det en direkt inverkan på både humör och hälsa. Sedan får man heller inte glömma bort att behovet av närhet inte försvinner med åldern – tvärtom. Både ung och gammal mår bra av kramar, säger Kerstin Uvnäs Moberg, läkare, forskare och professor i fysiologi.


I väst och söder kramas man mest

I västra och södra Sverige kramas man oftast, och 79 % uppger att de kramas flera gånger i veckan. Däremot är det skralt med kramandet i mellansverige, där samma siffra bara är 74 %.


Många svenskar kramar sin partner, familj och vänner, men bara 1 % kramar sin chef. 13 % skulle vilja ge Kronprinsessan Victoria en kram och 11 % vill krama Charlotte Kalla. 9 % skulle ge Anders Bagge en kram, likaså skulle 9 % krama Mark Levengood.


Av xenia alpkut - Fredag 28 maj 08:45

Livet blir bättre


Linda trodde att hon skulle vara jättetrött efter kursen men kom hem och var hur pigg som helst – och glad. Då försvann problematiken med hjärntröttheten. Det var inte längre svårt att ta in intryck.

– Jag kunde vara i mitt huvud igen och tänka helt klart, vilket var magiskt. Att jag bara kunde köra bil så långt var jag jätteorolig för innan och hur jag skulle kunna orka, berättar Linda. Det var verkligen helt fantastiskt.

Idag har Linda sitt eget företag där hon jobbar som massör, samtalspedagog samt är certifierad Mindful Tapper.

– Om jag har ett verktyg som jag vet funkar måste jag använda det. Jag kan inte bara trycka undan det eftersom jag vet att det kommer göra mitt liv mycket bättre.

Linda som drabbades av en svår depression i början av 2000 talet berättar att hon innan dess tryckte undan så mycket hon kunde vilket tillslut ledde till att hon blev jättesjuk. I samband med depressionen kom Linda i kontakt med en kvinna som haft självmordstankar. Kvinnan fick Linda att inse att ”om jag mår såhär så måste jag ha missat något”. Det var början på många års sökande efter svar. Linda har tidigare provat olika metoder för att må bättre så som KBT, samtalsterapi, meditation.


Av xenia alpkut - Torsdag 27 maj 11:00


Är du avundsjuk, lättirriterad eller faller du lätt för sötsaker? Kanske tänker du som så många andra –att det bara sådan du är? Det behöver inte vara så. Med Mindful Tapping får du en varaktig förändring som förändrar på djupet bortom de logiken. Linda Malmkvist led av en svår depression och som så många andra har hon levt med höga prestationskrav och dålig självkänsla men som med hjälp av Mindful Tapping mår bättre än på länge.


Mindful Tapping består av ett flertal metoder som reglerar och balanserar nervsystemet varav tapping är en av dessa metoder. Tapping innebär att man knackar (tappar) på olika ställen på kroppen, i ansiktet och på fingrarna samtidigt som man är närvarande (mindful) med det som händer i kroppen och observerar förändringen under tiden man tappar.

Många minnen lagras bara som ”kroppsliga minnen” och är omedvetna. Dessa ”kroppsliga minnen” kan man med hjälp av tapping gå in och förändra. Kroppsliga upplevelser kan aktiveras spontant eller genom att man fokuserar på specifika problem.

Linda kom i kontakt med Mindful Tapping första gången genom kompisen Lena.


Omedveten om vad som triggar

Lindas man Peter hade blivit sjuk en kort tid innan de skulle få sonen Love. Peter var sjuk under tre år och det tärde även på Linda.

– Jag fastnade direkt för Mindful Tapping – det var detta jag hade letat efter. Mindful Tapping har förändrat mig på djupet, inte bara det där ytliga. Jag kände direkt att det här var min grej och jag förstod ganska snabbt att det var en kraftfull metod.

Allt spelas in i situationen när det där hände som sedan skapar stress och hälsoproblem. Vi kommer i kontakt med det när vi tänker på det här minnet igen. När vi är med om likartade saker kan det också aktiveras. Vissa ”triggers” i våra liv gör att kroppen aktiveras helt omedvetet och gör att kroppen blir påmind igen.

– Det kan triggas av en så liten sak som en färg eller en lukt och aktivera kroppen, berättar Kjell Forsberg grundare till konceptet Mindful Tapping, biolog och läkemedelsforskare.

Tyvärr hade Lindas stress gått så långt att den en dag fick henne att känna det som att hon fått en magsjuka. Hon började frysa och all energi rann av henne. En kort stund senare låg Linda på mattan i sitt behandlingsrum, i fosterställning och hade svårt att fokusera med blicken. Hon lyckades ta bilen och köra hem. Hon frös något så fruktansvärt och tänkte att hon skulle sätta sig i badkaret och ta ett bad så att hon blev lite varm. När hon satt i badkaret och skulle sträcka sig efter schampoflaskan märkte hon att hon inte kunde röra sitt vänstra ben och hade tappat talet.



Djupare in i det omedvetna

–Tappingen tog det ännu djupare och löste upp knutar på djupet, förklarar Linda.

Tappingen kan man jobba med själv hemma, har man lärt sig det kan man göra det själv och är alltså inte beroende av någon terapeut eller liknande.

– Mindful Tapping går djupare in i det omedvetna, där man kan komma åt det på riktigt. Mindful Tapping leder också till en varaktig förändring och inte som andra metoder där man mår bra precis när man gör det men så trillar man tillbaka till sitt gamla mående bara man kommer hem, säger Linda.

Linda använder Mindful Tapping dagligen, kanske inte alltid på stora saker, det kan vara om hon är stressad, behöver prioritera i vilken ordning saker ska göras och vilket som är viktigast just nu. Även när hon känner att hon vill skjuta upp saker, som att ringa ett telefonsamtal tappar hon.

– Jag letar inte längre. Jag vet inte vad det skulle vara. Tapping, tillsammans med de andra metoderna inom konceptet Mindful Tapping, är den bästa metoden som finns, säger Linda.

 

Omedveten om vad som triggar

Lindas man Peter hade blivit sjuk en kort tid innan de skulle få sonen Love. Peter var sjuk under tre år och det tärde även på Linda.

– Jag fastnade direkt för Mindful Tapping – det var detta jag hade letat efter. Mindful Tapping har förändrat mig på djupet, inte bara det där ytliga. Jag kände direkt att det här var min grej och jag förstod ganska snabbt att det var en kraftfull metod.

Allt spelas in i situationen när det där hände som sedan skapar stress och hälsoproblem. Vi kommer i kontakt med det när vi tänker på det här minnet igen. När vi är med om likartade saker kan det också aktiveras. Vissa ”triggers” i våra liv gör att kroppen aktiveras helt omedvetet och gör att kroppen blir påmind igen.

– Det kan triggas av en så liten sak som en färg eller en lukt och aktivera kroppen, berättar Kjell Forsberg grundare till konceptet Mindful Tapping, biolog och läkemedelsforskare.



https://www.msn.com/sv-se/halsa/other/mindful-tapping-förändrade-lindas-liv/ar-AAKiXqU?fbclid=IwAR3pfO5cUSYKzE9EFxU73FnVFRKRrd9eZ_doiBQkTvFlLCfNjpDuilgJojs

 

Av xenia alpkut - Torsdag 29 april 00:00

 


 



Kalle Moraeus har gjort en omfattande viktresa under och efter "Biggest loser VIP".

Den folkkära artisten har gått ner 25 kilo – och nu väntar ytterligare satsningar på att tappa vikt.

– Det var helt jävla grymt, jag är jävligt nöjd och stolt över det jobb jag har gjort, säger Kalle Moraeus.


Kalle Moreaus är ännu inte nöjd

Men artisten är inte nöjd ännu – och trots att han hållit vikten sedan inspelningen, ser han fram emot att gå ner ytterligare under det nya året.

– Jag håller i som sjutton. Det är klart man är i väg och går upp något kilo, men så går jag ner det. Så jag har hållit vikten. Men efter jul ska jag göra en riktig storsatsning igen, och nå mitt mål. Men jag måste vara hemma och ha tillgång till att åka skidor varje dag. Men jag ser fram emot det så mycket att jag nog kommer starta i mellandagarna, säger den peppade Kalle Moraeus.

Men första tiden efter "Biggest loser VIP"-inspelningarna i början av sommaren, fram till finalen, som spelades in i augusti, var svajig för Moraeus,

– Den här tiden efter hemkomsten fram till finalen har varit en ganska svår period. Det var mycket känslor på samma gång. Det var sorg, befrielse, ensamhet, och dessutom saknade jag en farbrorkompis, säger artisten i programmet.

Farbrorkompisen i det fallet är hockeylegendaren Pekka Lindmark, som valde att lämna "Biggest loser VIP" för att rädda kvar Kalle Moraeus. Vännerna slog också vad om vem som skulle gå ner mest i vikt – med en hockeymatch i vinstpotten.

Av xenia alpkut - Söndag 11 april 00:00

Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta.

Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet. Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot.

Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information.

Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss. Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen.

Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.

Hjärnstammen

Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Av xenia alpkut - Onsdag 17 feb 17:15


ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning.

 

Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS. De flesta är mellan 50 och 70 år.

ALS

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand eller ett ben. Både utbredningen och förloppet av muskelbortfall och funktionshinder varierar. Forskarna arbetar utifrån olika teorier om hur ALS uppstår. Mycket talar för att nervcellernas död kan utlösas av strukturförändrade proteiner.

ALS – symtom

Eftersom det finns flera olika typer av ALS, med varierande orsak och symtom skiljer sig också de ALS-relaterade besvären från patient till patient. Förlamningen kan börja i olika delar av kroppen och påverka talet och möjligheten att svälja. Vid andra sjukdomsformer börjar svagheten i en arm eller ett ben. Hos vissa patienter finns tendenser till kognitiv påverkan med en viss personlighetspåverkan och emotionell instabilitet. Utmärkande för ALS är att kraftnedsättningen följs av att musklerna tillbakabildas, så kallad muskelatrofi. Man kan också få muskelkramper och muskelryckningar. Oavsett vilken form av sjukdomen patienten lider av sprider sig svagheten vidare i kroppen. Försämringen sker gradvis och ofta i en jämn takt. Patienterna avlider när andningsmuskulaturen drabbas och inte förmår tömma lungorna på koldioxid, så kallad koldioxidnarkos. Patienten blir allt tröttare och somnar in, eller vaknar inte på morgonen.Behandling 


av ALS

För att fastställa ALS behöver man genomgå en undersökning av en neurolog. Vid misstanke om ALS kan diagnosen bekräftas med hjälp av undersökning av musklernas elektriska aktivitet, EMG (elektromyografi). Det finns ingen botande behandling av ALS. Behandlingens mål är att bromsa sjukdomsförloppet och lindra de negativa effekterna av sjukdomen. Man försöker också kompensera för funktionsnedsättningarna. Sedan 1990-talet finns en bromsmedicin. Den verkar genom att hämma frisättningen av signalämnet glutamat, vars skadliga effekter på nervcellerna då minskar. Med modern behandling, med bland annat bromsmedicin, hjälp med födointag (PEG), extern ventilator och ALS-team är överlevnadstiden klart förlängd. Tidigt insatt bromsmedicin förlänger överlevnadstiden med 25-30 procent. Symtombehandling kan innefatta lindring av muskelkramper, minska muskelspasmer, minska salivproduktionen samt att förhindra tvångsmässig gråt/skratt genom antidepressiv medicin.

Av xenia alpkut - Lördag 13 feb 17:15

 


 


Gastroskopi är en inspektion av magsäckenmatstrupen eller tolvfingertarmen. Undersökningen görs med video- eller fiberendoskopisk teknik från insidan.

Gastroskopi kan hos vissa upplevas som obehagligt men utöver standardbedövningen finns även lugnande att få. I vissa enstaka fall kan undersökning även göras under narkos, men det är sällan det används.

Egentligen syftar gastroskopi endast till magsäcken (grekiska: gaster), men i praktiken används uttrycket även för andra delar av undersökningen.


Undersökningen genomförs med ett gastroskop. Gastroskopet är en kamera i form av en lång böjlig slang med en diameter på cirka 1 centimeter. Med instrumentet kan man även suga rent, skölja med vatten och spänna ut mag-tarmkanalen med luft för att få bättre sikt. Kameran förmedlar en bild som läkaren kan se på en tv-skärm och kan på så sätt direkt se om det finns sjukliga förändringar som exempelvis magkatarr och celiaki. Om inget visas direkt via tv-skärmen kan läkaren ta ett vävnadsprov från slemhinnan för mikroskopisk analys. En sådan provtagning är helt smärtfri.


Hur känns en gastroskopi?


Igår skrev jag ett inlägg om varför man bör fortsätta äta gluten om man misstänker celiaki. Det gäller såklart bara innan du har tagit gastroskopi. Efter att den är gjord behöver man inte tvinga i sej giftpulvret längre. Men hur går undersökningen till? Här är min upplevelse.


När läkaren sa att mina blodprover visar på celiaki, (dvs. att det finns antikroppar i min tarm) och att jag måste göra en gastroskopi för att säkerställa diagnos, så hade jag ingen aning om vad han snackade om. Jag drog såklart hem och googlade. På internätet hittade jag många olika skräckhistorier som kunde lova mej, att det skulle bli den värsta dagen i mitt liv. Det stod om bedövning, lugnande medel och att vissa tom. blir sövd osv. Jag blev såklart inte så mkt tryggare av informationen jag hittade och la ner googlandet. Tänkte att det förmodligen ändå inte kan bli värre än jag redan har det med sjukdomen. Om undersökningen kan ge mej diagnos så att jag kan få behandling och bli frisk, då är det bara och bita ihop!


Jag la mej på vänster sida på en brits, som jag blev instruerad om, och fick en plastring att ha mellan tänderna. Genom plastringen körde dom en svart slang med en kamera på ena änden, som jag fick hjälpa till och svälja. Också var dom sexiga kräkreflexerna igång! Men när slangen är förbi matstrupen så avtar kräkreflexerna något. Sedan gick slangen vidare genom magsäcken och slutligen till tolvfingertarmen. Och ja, man känner slangen när den är i kroppen. Lite som ett obehag som liknar på illamående, men det gör inte ont. Något som liknade en stålvajer med ett litet instrument längst ut, kördes igenom slangen jag hade inne i mej och ner till tolvfingertarmen för en biopsi. Där knep den tag i en bit av vävnaden och nej, just det kändes ingenting. Detta upprepades sex gånger för att få sex prover.

Av xenia alpkut - Tisdag 26 jan 00:00

Tuberkulos, som också kallas tbc, är en infektionssjukdom som framför allt påverkar lungorna. I flera delar av världen är tbc en av de vanligaste infektionssjukdomarna, men i Sverige är sjukdomen inte så vanlig. Det finns effektiva läkemedel mot tbc och de flesta brukar bli helt friska med behandling.

Symtom

Tuberkulos är vanligast i lungor och lymfkörtlar, men kan ibland påverka andra kroppsdelar.

Tuberkulos i lungorna

Vid tuberkulos i lungorna är det vanligt att du har följande symtom:

  • Du har hosta, som ofta har pågått i mer än tre veckor.
  • Du hostar upp slem. Det kan också vara blod i det upphostade slemmet.

Du kan också ha ett eller flera av de här symtomen:

  • Du har dålig aptit.
  • Du har ofrivilligt gått ner i vikt.
  • Du har feber.
  • Du svettas på nätterna.
  • Du känner dig svag och trött.
  • Du har ont i bröstkorgen.

Tuberkulos i andra kroppsdelar

Om du får tbc i någon annan kroppsdel beror dina besvär på var i kroppen du har sjukdomen. Precis som vid tuberkulos i lungorna kan du också minska i vikt, ha feber, svettas på natten och känna dig trött och svag.

Tuberkulos i lymfkörtlarna gör ofta att lymfkörtlarna svullnar, till exempel vid ena sidan av halsen eller nära käken. Körtlarna är inte ömma och du känner dig inte speciellt sjuk.

Får du tuberkulos i lungsäcken gör det ont när du andas. Du känner dig vanligtvis sjuk och trött och har feber. 

Du kan få tuberkulos i delar av skelettet. Det kan till exempel vara i höften, lårbenen eller i ryggkotorna. Då kan du få ont där.

Du kan även få tuberkulos i könsorganen, som äggledare och livmoder. Då kan du få svårare att bli gravid.

Tuberkulos i magen och tarmarna kan ge svåra och långvariga besvär, som ofta liknar de vid andra sjukdomar i magen och tarmarna. Du kan till exempel få svullen mage, magont och diarré.


Barn kan få andra symtom

Barn som är yngre än tre till fyra år utvecklar lättare tbc efter att de har smittats och kan också få allvarligare former av sjukdomen. Besvären är ofta mer allmänna, som till exempel feber. Tuberkulosen kan utvecklas snabbt eftersom yngre barn har ett mer outvecklat immunsvar.

Hos äldre barn och skolbarn före tonåren ger tuberkulos ofta mindre besvär än hos vuxna. De får sällan hosta. Symtomen är ofta feber i flera veckor och att barnet är trött och hängigt. Vid en röntgenundersökning av lungorna kan en läkare se till exempel svullna lymfkörtlar mellan lungorna.

Besvären hos tonåringar liknar de hos vuxna, men sjukdomen kan utvecklas snabbare.


Tbc-bakterien kan orsaka hjärnhinneinflammation. Det är en allvarlig form av tbc som är ovanlig i Sverige. Symtomen liknar de vid hjärnhinneinflammation orsakad av andra bakterier.

En annan ovanlig men allvarlig form av sjukdomen är tbc i blodet, så kallad miliartuberkulos. Bakterierna sprids då med blodet till hela kroppen och påverkar flera organ.

Hjärnhinneinflammation och miliartuberkulos kan utvecklas en kort tid efter smittotillfället. Barn som nyligen har smittats är extra utsatta. 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se