Inlägg publicerade under kategorin 100 99 HÄLSA

Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

Det har länge varit omdebatterat huruvida en äldre hjärna bildar nya hjärnceller eller inte. Nu kommer en ny studie som visar att vi i åttioårsåldern kan bilda lika många nya hjärnceller som en ungdom.


Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.


Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.


Missvisande studier

Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:00

Att sova är ett självklart inslag i våra liv och kanske inget vi funderar särskilt mycket på. Men det finns mycket som är spännande och underligt med sömn. Här kommer 5 fakta om sömn som du förmodligen inte hade en aning om:


1. UPPE MITT I NATTEN? HÄR ÄR TRICKET FÖR ATT SOMNA OM IGEN

Många av oss måste ibland stiga upp mitt i natten för att gå på toaletten eller kanske dricka ett glas vatten. Då kan det vara svårt att somna om efteråt, särskilt om du behövde tända lampan för att hitta vägen. Det beror på att hjärnan tolkar ljuset som att det är morgon och dags att stiga upp.

Ett sätt att undvika det är förstås att treva sig fram i mörkret istället. Men av säkerhetsskäl kan det vara bättre att …blunda med ena ögat. Jo, faktiskt. Då skickar synnerven motstridiga signaler till hjärnan och vakenhetssignalen aktiveras inte lika mycket.


2. SÖMNTRYCK OCH VAKENHETSSIGNALER STYR DIN SÖMN

Har du funderat på vilken mekanism i kroppen som gör att du somnar på kvällen och håller dig vaken på dagen? Svaret är att det finns två. Sömntrycket (eller sömnhomeostaten) är det system som avgör hur mycket sömn kroppen behöver och ser till att vi får den (genom att vi blir sömniga). Den andra mekanismen är vår inre klocka, dygnsrytmhållaren, som bestämmer att vi ska sova i ett sammanhängande block på natten.


De här bägge systemen styr tillsammans när vi sover. På morgonen håller vi oss vakna eftersom sömntrycket är lågt. Längre fram på dagen, när sömntrycket ökar, skickar dygnsrytmhållaren fler och fler vakenhetssignaler för att pigga upp oss tills det är dags att gå och lägga sig. När vi reser till en annan tidzon snabbare än kroppen hinner anpassa sig kan sömntrycket och vakenhetssignalerna komma i otakt. Det är det vi kallar jet-lag.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:00

Fråga

Vad kan jag göra åt mina snarkningar, som ibland blir till andningsstopp? Jag känner mig sällan utvilad och när jag vaknar på morgonen och både mun och hals är uttorkade. 
Är detta något farligt? Jag har läst att snarkningar är påfrestande för hjärtat, bör jag söka läkare för detta?

Svar

Snarkningar är ett vanligt problem som ibland kan ställa till stora bekymmer. Det är synd att snarkning inte uppmärksammas mer eftersom det oftast går att göra något åt snarkningar och andningsuppehåll.

Olika saker du kan prova själv

Det är vanligt att snarka mer när du ligger på rygg. Därför är det bra om du kan undvika ryggläge när du sover. Med lite övning är det många som lär sig att sova på sidan eller magen.

Det finns också olika hjälpmedel att ta till. Ett exempel är att sy in en tennisboll på ryggen av pyjamasen. Men det finns också färdiga kuddar eller liknande som du spänner fast. En välsorterad sjukvårdsaffär borde kunna hjälpa till med detta. Det går också att köpa hjälpmedel på nätet.


Sluta snarka och du slipper högt blodtryck, inkontinens och impotens.

Med en enkel operation eller en andningsmask kan snarkare botas.

- Detta vet få svenska allmänläkare om, säger dr Stein Nordahl kritiskt


Öron-, näsa-, halsläkaren Stein Nordahl, Art Clinic, förklarar att sova är som att köra en bil. Kör man hela tiden på en låg växel slits motorn och den blir varm. Så fungerar en snarkare. Växlar man då upp blir motorn lugnare och det är det vi gör när vi sover. - Sen kan vi lägga i ettans växel på morgonen igen när vi behöver komma i gång. När vi sover tungt ligger andning och puls i dvala vilket sänker blodtrycket, minskar slitaget på hjärtat och blodkärlen och förminskar urinproduktionen. Snarkaren däremot väcker sig själv och sover därför lätt. Det gör att kroppen och hjärtat kör ett maratonlopp natten igenom. - Det är mycket förvånande att så få svenska läkare inte vet om problemen med snarkning och sömnens betydelse när det finns dokumenterat i litteraturen, säger han.

Hjälp finns att få

Han tänker framför allt på alla de som har problem med högt blodtryck och där det finns risk för hjärtinfarkt. För dem som snarkar finns hjälp att få. - Med en enkel operation på fem minuter med lokalbedövning görs ett snitt i gomseglet som öppnar upp andningsvägen och personen slutar snarka. Jag är en av få läkare i Sverige som utför den, säger Stein Nordahl. För dem vars gom är för trång för en operationen finns andningsmasken CPap som med högt lufttryck öppnar luftvägarna när patienten får andningsuppehåll. Sömnapné

Snarkande personer kan drabbas av andningsstillestånd. Det kallas för sömnapné och beror på att muskulaturen som håller upp luftvägarna slappnar av och lufttillförseln täpps till. Avbrottet kan vara upp till en minut och hända flera gånger per natt. Andningshindret gör att du väcks och kan börja andas igen. Snarkare

    • 40 procent av alla snarkar.
Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 09:45

     

Hans böcker ”Hjärnstark” och ”Skärmhjärnan” är storsäljare, hans Sommarprat om hjärnan en lyssnarsuccé – och nu ses överläkaren Anders Hansen i SVT-serien ”Din hjärna”.

Här är hans sju råd kring vårt användande av mobilen – saker som kan få hjärnan att må bättre.


Anders Hansen hade själv uppfattningen att torra fakta om människans hjärna, hur den påverkas och hur vi själva kan påverka hur den mår skulle kunna uppfattas som tråkigt.

Han hade fel.

Sommarpratet blev stor succé

Anders Hansens prat om hjärnan i ”Sommar i P1” blev en lyssnarsuccé och har hittills hörts över två miljoner gånger.

”Väl underbyggda och begripliga rekommendationer om att vi bör göra små förändringar (om sömn, stress, fysisk aktivitet och social samvaro) i vår vardag”, skrev Expressen och kallade Anders Hansen en stor inspiratör.

Nu är han aktuell med SVT-serien ”Din hjärna” som består av fem avsnitt och omfattar hur olika aspekter påverkar vår hjärna: stress, vårt digitala liv, fysisk aktivitet, vår sociala värld och att vi är lika men unika.

Råd och tips om din mobil

Vi ägnar varje dag mellan tre och fyra timmar på våra telefoner, ett beteende våra hjärnor inte byggda för, menar Anders Hansen. Här är några av hans råd och tips när det gäller mobilanvändning.

 Digitaliseringen har ofattbara fördelar – men blunda inte för att den kan påverka oss och våra hjärnor negativt.

 Inse att produkterna i sociala medier är mycket bra på att skapa beroende – och att det här är något du gör vanemässigt.

 Att slå på flygplansläge på mobilen tre timmar per dag kan vara en karaktärsdanande övning.

 Lämna mobilen utanför sovrummet, stäng av den och skaffa en vanlig väckarklocka.

 När du ser en film eller äter middag, stäng av mobilen – annars är risken stor att du sträcker dig efter den.

 Sluta inte att använda mobilen – men använd den smartare och försök minska på skärmtiden.

”Hjärnstark” och de andra böckerna

Anders Hansen har sedan 2016 gett ut böckerna ”Hjärnstark”, ”Fördel ADHD” och ”Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.

De behandlar samtliga olika perspektiv på hur vår hjärna fingerar och reagerar.

Podden ”Psykiatrikerna” – inte svårare än sport

2015 drog Anders Hansen och Simon Kyaga i gång podden ”Psykiatrikerna”, där de träffar framstående forskare och kliniker från olika delar av världen och samtalar om deras vetenskapliga arbete och erfarenheter.

- Egentligen behöver inte vetenskap vara svårare än sport, aktier eller något annat. Den är dessutom vansinnigt intressant om man får den förklarad för sig på ett sätt som är tillräckligt konkret för att man ska begripa, sa Anders Hansen till Dagens Nyheter. 

”Psykiatrikerna” går fortfarande att lyssna på, 34 avsnitt finns där poddar finns.

5 saker du inte visste om Anders Hansen

 Spelar korpfotboll – trots att han betecknar det som ”livsfarligt”.

 Är legitimerad läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri – och dessutom civilekonom.

 Som tidsfördriv spelar han det elektroniska arkadspelet Doodle jump.

 Har publicerat över 2 000 artiklar om läkemedel och medicinsk forskning.

 Är singel och heterosexuell. ”Men mer än så vill jag nog inte uttala mig i den frågan”, säger han.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

Vad är ett beroende?

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade.

Beroende

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani. Det finns idag inga effektiva metoder att ”backa bandet” när ett beroende väl har uppstått. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som »nykter alkoholist« eller »spelfri spelare«. Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. Belöningssystemets uppgift är att motivera oss att göra saker som är viktiga för vår överlevnad. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. Samtidigt kopplas handling och välmående ihop i minnet för att vi ska upprepa handlingen. När man konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering. I stället för välmående får man en starkt lustfylld, berusande, känsla. Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet ”kidnappas”. Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Precis som vid diabetes, högt blodtryck eller olika former av cancer, har vi alla från födseln olika hög risk att drabbas av en beroendesjukdom. Mer forskning krävs för att få klarhet i vilka som löper större risk att utveckla ett beroende.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00


Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som gör att du är sömning på dagarna. Du kan också plötsligt bli svag i musklerna. Narkolepsi går inte att bota, men det finns läkemedel som gör att du får lättare att hålla dig vaken på dagarna och sova bättre på nätterna.


Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som både män och kvinnor kan få. Oftast uppstår sjukdomen i tonåren, men det kan också ske tidigare eller senare i livet. 


Symtom

Det är vanligt med något eller några av följande symtom om du har narkolepsi:


Sömnighet på dagen och sömnattacker, ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete.

Kataplexi, det vill säga att du plötsligt blir slapp i vissa muskler när du får vissa känslor. Oftast händer det i samband med skratt, men också vid ilska, förvåning eller rädsla. Du kan bli försvagad i ansiktsmuskulaturen, i nacken eller i benen. Svagheten varar oftast inte mer än två minuter.


  • Hallucinationer som påverkar syn, hörsel och känslor när du somnar eller vaknar. Det innebär att du ser eller hör saker i rummet där du sover, eller känner någon som vidrör dig, utan att någon verkligen finns där. Ofta är hallucinationerna skrämmande.
  • Sömnparalys, som ofta uppstår samtidigt som hallucinationerna och innebär att du känner dig förlamad i samband med att du somnar och vaknar. När det händer kan du varken röra armar eller ben och du kan inte prata. Förlamningen släpper efter en kort stund.
  • Störd och orolig sömn då du vaknar många gånger och har mardrömmar.
  • Viktuppgång och nedstämdhet.
  • Koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter.

När och var ska jag söka vård?

Du kan i första hand kontakta en vårdcentral för att få träffa en läkare om du tror att du har narkolepsi. Vid behov kan läkaren skriva remiss till en neurolog.

Trötthet och sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Narkolepsi är ovanligt och du kan behöva säga tydligt till läkaren att du tror att besvären kan bero på den sjukdomen.


Undersökning

Du brukar få träffa en läkare som är specialist i neurologi om du har sökt vård för narkolepsi. Hen ställer frågor om dina sömnvanor och din sjukdomshistoria. Därefter kan du få genomgå ett sömntest, lämna ett ryggvätskeprov eller både och för att läkaren ska kunna ställa diagnos.

Behandling av narkolepsi

Narkolepsi går inte att bota, men det finns flera läkemedel som kan lindra symtomen. Det finns behandlingar som höjer vakenheten på dagarna, minskar kataplexiattackerna och förbättrar nattsömnen. Det krävs ibland flera olika läkemedel för de olika besvären ska kunna behandlas med bästa effekt.


Vad beror narkolepsi på?

Narkolepsi uppstår när hjärnan har brist på ett ämne som gör att du håller dig vaken och som hjälper till att styra din sömn. Bristen kan uppstå om det så kallade immunsystemet som skyddar mot infektioner påverkas. Det leder till skador på hypothalamus, som är ett område i hjärnan.


Troligtvis är narkolepsi en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att det bildas antikroppar i blodet mot de celler som finns i den egna kroppen. 

 

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

   


Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att minska risken för att få malignt melanom när du blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras.

  • Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
  • Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Den är större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som också kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

ulärt melanom.

Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av 


Olika typer av malignt melanom


Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan du ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

Av xenia alpkut - Lördag 28 sept 00:15

 

 

vampen är giftig!

Brun flugsvamp innehåller ämnen som påverkar nervsystemet.

Symtom kommer ganska snabbt, efter ½ - 2 timmar. Förtäring kan ge yrsel, förvirring, oro, sänkt medvetande och i allvarliga fall kramper. Ibland förekommer illamående och kräkningar. Dessa symtom är inte livshotande men kan kräva observation och behandling på sjukhus.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se