Inlägg publicerade under kategorin 10 Fakta

Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

Det har länge varit omdebatterat huruvida en äldre hjärna bildar nya hjärnceller eller inte. Nu kommer en ny studie som visar att vi i åttioårsåldern kan bilda lika många nya hjärnceller som en ungdom.


Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.


Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.


Missvisande studier

Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 09:45

     

Hans böcker ”Hjärnstark” och ”Skärmhjärnan” är storsäljare, hans Sommarprat om hjärnan en lyssnarsuccé – och nu ses överläkaren Anders Hansen i SVT-serien ”Din hjärna”.

Här är hans sju råd kring vårt användande av mobilen – saker som kan få hjärnan att må bättre.


Anders Hansen hade själv uppfattningen att torra fakta om människans hjärna, hur den påverkas och hur vi själva kan påverka hur den mår skulle kunna uppfattas som tråkigt.

Han hade fel.

Sommarpratet blev stor succé

Anders Hansens prat om hjärnan i ”Sommar i P1” blev en lyssnarsuccé och har hittills hörts över två miljoner gånger.

”Väl underbyggda och begripliga rekommendationer om att vi bör göra små förändringar (om sömn, stress, fysisk aktivitet och social samvaro) i vår vardag”, skrev Expressen och kallade Anders Hansen en stor inspiratör.

Nu är han aktuell med SVT-serien ”Din hjärna” som består av fem avsnitt och omfattar hur olika aspekter påverkar vår hjärna: stress, vårt digitala liv, fysisk aktivitet, vår sociala värld och att vi är lika men unika.

Råd och tips om din mobil

Vi ägnar varje dag mellan tre och fyra timmar på våra telefoner, ett beteende våra hjärnor inte byggda för, menar Anders Hansen. Här är några av hans råd och tips när det gäller mobilanvändning.

 Digitaliseringen har ofattbara fördelar – men blunda inte för att den kan påverka oss och våra hjärnor negativt.

 Inse att produkterna i sociala medier är mycket bra på att skapa beroende – och att det här är något du gör vanemässigt.

 Att slå på flygplansläge på mobilen tre timmar per dag kan vara en karaktärsdanande övning.

 Lämna mobilen utanför sovrummet, stäng av den och skaffa en vanlig väckarklocka.

 När du ser en film eller äter middag, stäng av mobilen – annars är risken stor att du sträcker dig efter den.

 Sluta inte att använda mobilen – men använd den smartare och försök minska på skärmtiden.

”Hjärnstark” och de andra böckerna

Anders Hansen har sedan 2016 gett ut böckerna ”Hjärnstark”, ”Fördel ADHD” och ”Skärmhjärnan : hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.

De behandlar samtliga olika perspektiv på hur vår hjärna fingerar och reagerar.

Podden ”Psykiatrikerna” – inte svårare än sport

2015 drog Anders Hansen och Simon Kyaga i gång podden ”Psykiatrikerna”, där de träffar framstående forskare och kliniker från olika delar av världen och samtalar om deras vetenskapliga arbete och erfarenheter.

- Egentligen behöver inte vetenskap vara svårare än sport, aktier eller något annat. Den är dessutom vansinnigt intressant om man får den förklarad för sig på ett sätt som är tillräckligt konkret för att man ska begripa, sa Anders Hansen till Dagens Nyheter. 

”Psykiatrikerna” går fortfarande att lyssna på, 34 avsnitt finns där poddar finns.

5 saker du inte visste om Anders Hansen

 Spelar korpfotboll – trots att han betecknar det som ”livsfarligt”.

 Är legitimerad läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri – och dessutom civilekonom.

 Som tidsfördriv spelar han det elektroniska arkadspelet Doodle jump.

 Har publicerat över 2 000 artiklar om läkemedel och medicinsk forskning.

 Är singel och heterosexuell. ”Men mer än så vill jag nog inte uttala mig i den frågan”, säger han.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:15

 




Tidigare fanns en planet till. Den hette Pluto. Nu kallas den dvärgplanet.



Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. De fyra första planeterna har hårda ytor. De består mest av sten. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus består av gas. De är mycket större än de andra planeterna. De kallas ofta för "gasjättar".


Solen är egentligen en stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. Det låter kanske konstigt. Vi ser ju bara solen på dagen. Men det är på dagen som vår sida av jorden, där vi bor, är vänd mot solen.



Den planet som ligger närmast solen heter Merkurius. Merkurius är en av de kallaste planeterna trots att den ligger närmast solen.






Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

Vad är ett beroende?

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade.

Beroende

Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Idag klassas beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel som beroendesjukdom. Det finns flera andra beteenden som man kan bli beroende av och som liknar beroendesjukdom. Exempel på dessa är sex- och relationsberoende, shoppingberoende samt arbetsnarkomani. Det finns idag inga effektiva metoder att ”backa bandet” när ett beroende väl har uppstått. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som »nykter alkoholist« eller »spelfri spelare«. Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. Belöningssystemets uppgift är att motivera oss att göra saker som är viktiga för vår överlevnad. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. Samtidigt kopplas handling och välmående ihop i minnet för att vi ska upprepa handlingen. När man konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering. I stället för välmående får man en starkt lustfylld, berusande, känsla. Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet ”kidnappas”. Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Precis som vid diabetes, högt blodtryck eller olika former av cancer, har vi alla från födseln olika hög risk att drabbas av en beroendesjukdom. Mer forskning krävs för att få klarhet i vilka som löper större risk att utveckla ett beroende.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00


Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som gör att du är sömning på dagarna. Du kan också plötsligt bli svag i musklerna. Narkolepsi går inte att bota, men det finns läkemedel som gör att du får lättare att hålla dig vaken på dagarna och sova bättre på nätterna.


Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som både män och kvinnor kan få. Oftast uppstår sjukdomen i tonåren, men det kan också ske tidigare eller senare i livet. 


Symtom

Det är vanligt med något eller några av följande symtom om du har narkolepsi:


Sömnighet på dagen och sömnattacker, ofta i samband med stillsamma aktiviteter eller monotont arbete.

Kataplexi, det vill säga att du plötsligt blir slapp i vissa muskler när du får vissa känslor. Oftast händer det i samband med skratt, men också vid ilska, förvåning eller rädsla. Du kan bli försvagad i ansiktsmuskulaturen, i nacken eller i benen. Svagheten varar oftast inte mer än två minuter.


  • Hallucinationer som påverkar syn, hörsel och känslor när du somnar eller vaknar. Det innebär att du ser eller hör saker i rummet där du sover, eller känner någon som vidrör dig, utan att någon verkligen finns där. Ofta är hallucinationerna skrämmande.
  • Sömnparalys, som ofta uppstår samtidigt som hallucinationerna och innebär att du känner dig förlamad i samband med att du somnar och vaknar. När det händer kan du varken röra armar eller ben och du kan inte prata. Förlamningen släpper efter en kort stund.
  • Störd och orolig sömn då du vaknar många gånger och har mardrömmar.
  • Viktuppgång och nedstämdhet.
  • Koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter.

När och var ska jag söka vård?

Du kan i första hand kontakta en vårdcentral för att få träffa en läkare om du tror att du har narkolepsi. Vid behov kan läkaren skriva remiss till en neurolog.

Trötthet och sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Narkolepsi är ovanligt och du kan behöva säga tydligt till läkaren att du tror att besvären kan bero på den sjukdomen.


Undersökning

Du brukar få träffa en läkare som är specialist i neurologi om du har sökt vård för narkolepsi. Hen ställer frågor om dina sömnvanor och din sjukdomshistoria. Därefter kan du få genomgå ett sömntest, lämna ett ryggvätskeprov eller både och för att läkaren ska kunna ställa diagnos.

Behandling av narkolepsi

Narkolepsi går inte att bota, men det finns flera läkemedel som kan lindra symtomen. Det finns behandlingar som höjer vakenheten på dagarna, minskar kataplexiattackerna och förbättrar nattsömnen. Det krävs ibland flera olika läkemedel för de olika besvären ska kunna behandlas med bästa effekt.


Vad beror narkolepsi på?

Narkolepsi uppstår när hjärnan har brist på ett ämne som gör att du håller dig vaken och som hjälper till att styra din sömn. Bristen kan uppstå om det så kallade immunsystemet som skyddar mot infektioner påverkas. Det leder till skador på hypothalamus, som är ett område i hjärnan.


Troligtvis är narkolepsi en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att det bildas antikroppar i blodet mot de celler som finns i den egna kroppen. 

 

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

   


Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att minska risken för att få malignt melanom när du blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras.

  • Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
  • Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Den är större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som också kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

ulärt melanom.

Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av 


Olika typer av malignt melanom


Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan du ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

Av xenia alpkut - Lördag 28 sept 00:30

Huanglongbing, även kallad citrus greening eller gula draken, är den allvarligaste sjukdomen på citrusträd. Den orsakas av bakterier (Candidatus) som sprids av rundbladloppor. När bladlopporna suger i sig bladsaften hamnar de bakterier de bär på i växtens floem, de kanaler växten använder för att transportera socker från de fotosyntetiserande delarna till resten av plantan. Har bakterierna väl tagit sig in i floemet finns idag inget sätt att bekämpa dem.

Sjukdomen påverkar hela trädet, bladen blir gulfläckiga, frukterna ofta missformade, små, gröna och smakar salt och bittert. Trädets tillväxt hämmas och grenar dör. Huanglongbing finns i Asien och Afrika och upptäcktes för första gången i USA 2005. I dag är samtliga citrusproducerande områden i Florida kraftigt påverkade av sjukdomen. De senaste 10 åren har sjukdomen halverat Floridas citrusproduktion.

Företaget Southern Garden Citrus har lämnat in en ansökan till Jordbruksdepartementet i USA om att få kommersialisera ett genetiskt modifierat virus (citrus triesteza virus). Viruset är vanligtvis en skadegörare på citrus, men har modifierats för att bekämpa huanglongbing. Det genmodifierade viruset har testats i fältförsök sedan 2010 utan att några negativa effekter på miljön identifierats.

I november 2016 gav USAs naturvårdsverk (EPA) tillstånd till samma företag att få genomföra storskaliga fältförsök med genetiskt modifierade apelsinträd som är resistenta mot sjukdomen. Träden har tagits fram i samarbete med Texas A&M University.


Vid universitetet i Florida använder forskare genomredigeringsverktyget CRISPR/Cas9 i försök att göra citrusträd motståndskraftiga mot den gula draken.


Av xenia alpkut - Lördag 28 sept 00:15

 

 

 

I Finland har vi fyra dödligt giftiga svampar: vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, toppig giftspindelskivling och stenmurkla. De flesta allvarliga svampförgiftningarna förorsakas av vit flugsvamp.

De farligaste svamparna ger till en början symptom från mag-tarmkanalen, varefter följer en symptomfri period innan tecken på lever- eller njurskada visar sig.

Också mindre farliga svampar kan ge symptom. De vanligaste är symptom från mag-tarmkanalen, såsom illamående, magknip och diarré, och symptom från centrala nervsystemet, till exempel yrsel, huvudvärk, hallucinationer och olika grader av sänkt medvetande.

De flesta av våra giftiga svampar, såsom röd flugsvamp, är inte livsfarliga. Om man får kraftiga symptom efter att ha ätit svamp eller om det finns en risk att man har fått i sig vit eller lömsk flugsvamp eller toppig giftspindelskivling ska man dock genast söka sig till läkare. Också livsfarliga svampar kan till en början ge ganska lindriga symptom.

Vit flugsvamp och lömsk flugsvamp

Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides) är sällsynt i Finland och förekommer bara på vissa håll i landet. Däremot förgiftas flera människor varje år av vit flugsvamp.

Vit flugsvamp (Amanita virosa) och lömsk flugsvamp innehåller giftet amatoxin som förstör levern. I lindriga fall repar sig patienterna så småningom. I svårare fall kan patienterna överleva bara om de hinner få en ny lever.

Det finns ingen klar gräns för hur mycket vit flugsvamp en människa tål och vilken dos som är dödlig. Man ska alltså aldrig smaka ens en bit av någonting som kan vara en vit flugsvamp.

Amatoxinet överlever både nedfrysning och kokning.

Symptom om man ätit vit flugsvamp

De första symptomen på att man förgiftats av vit flugsvamp kommer från mag-tarmkanalen 6-24 timmar efter att man fått i sig svampen. Symptomen kan vara illamående, uppkastningar, krampaktiga magsmärtor och vattniga diarréer. Symptomen från mag-tarmkanalen är ofta häftiga, men lindrigare symptom utesluter inte en svampförgiftning.

De första symptomen håller vanligen i sig 1-2 dygn, och därefter kan patienten verka ganska frisk i ett par dagar. Under tiden angriper dock toxinerna levercellerna och förorsakar en leverskada.

Det första symptomet på att levern inte fungerar ordentligt kan vara bara trötthet. Så småningom leder leversvikten till att gallfärgämnen samlas i kroppen och patienten får gulsot, med gulaktiga ögonvitor och gulaktig hud. Vid det laget är levervärdena redan ordentligt förhöjda.

Vid en svår förgiftning av vit flugsvamp förstörs levern inom 4-8 dygn från det att patienten ätit svampen. Utan en ny lever klarar sig patienten inte mer än någon vecka.

Vit flugsvamp kan också angripa njurarna.

Det finns belägg för att amatoxinet tar sig genom moderkakan och går ut i modersmjölken. Om man väntar barn eller ammar är det alltså viktigt att vara extra försiktig.

Kräkningar, kol och magpumpning kan hjälpa

Om man upptäcker att någon fått i sig vit flugsvamp, till exempel om man hittar en svamp som saknar en stor bit i handen på ett barn, ska man försöka få barnet att kräkas och därefter genast föra honom eller henne till sjukhus. Finns resten av svampen kvar ska den gärna tas med. Sjukhusen har möjlighet att kontakta svampexperter som kan fastställa vilken svamp det rör sig om.

Om man råkar ha medicinskt kol hemma kan man ta det innan man åker till sjukhuset. Det aktiva kolet suger upp åtminstone en del av giftet.

På sjukhuset utförs magpumpning om det har gått en tillräckligt kort tid (mindre än 6 timmar) från intaget för att det ska finnas en chans att svampen ännu är kvar i magsäcken. Möjlighet till tarmsköljning finns också.

Om man får symptom från mag-tarmkanalen inom ett dygn efter att man har ätit någonting som kan ha varit vit flugsvamp ska man genast söka hjälp.

Har man medicinskt kol hemma kan man ta dem innan man åker iväg. Däremot ska man inte ta diarrémedicin som hämmar tarmens rörelse, eftersom en del av giftet försvinner via tarmen.

På sjukhuset ges så fort som möjligt antidotet silibinin, ett motgift mot amatoxin. Om det ges i tid kan det oskadliggöra giftet innan det når levern.

På sjukhuset följer man också med det allmänna tillståndet och lever- och njurfunktionen. Också symptomfria patienter som bevisligen eller eventuellt har fått i sig vit flugsvamp följer man med i flera dagar för att utesluta att en leverskada utvecklar sig. Det är därför viktigt att identifiera svampen, om det bara är möjligt.

Om patienten visar tecken på en progredierande leversvikt skickas han eller hon till ett sjukhus med tillgång till så kallad MARS-vård. MARS är ett slags leverdialys och kan hålla en patient vid liv några dagar tills den egna levern repar sig eller man kan göra en levertransplantation.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se