Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - Måndag 14 okt 17:00

Addisons sjukdom är en hormonell sjukdom som också brukar kallas för primär binjurebarksvikt. Sjukdomen gör att binjurarna inte tillverkar tillräckligt med kortisol och aldesteron. Trötthet och magsmärtor är några av symtomen på Addisons sjukdom. Det finns ungefär 1300 personer i Sverige som lider av sjukdomen. Här kan du lära dig mer om Addisons sjukdom, t ex symtom, undersökningar och hur den behandlas. Symtom på Addisons sjukdom Symtomen på Addisons sjukdom varierar mellan olika personer, både gällande styrka och vilka av tecknen som visar sig. De kommer också olika långsamt och kan vara svåra att skilja från symtom som kan visa sig av andra anledningar. Det är vanligt att man har flera av dessa symtom: * Orkeslöshet * Viktnedgång * Förändrad hudpigmentering (speciellt gråbrun hudfärg på områden som exponerats för sol) * Yrsel (till följd av lågt blodtryck) * Magmärtor, illamående och kräkningar * Muskel- och ledsmärtor * Sug efter salt mat * Minskad sexlust samt minskad behåring i armhålor och underliv (kvinnor) Orsaker till Addisons sjukdom De flesta fall av Addisons sjukdom beror på autoimmuna sjukdomar som förstör binjurebarken. Kroppens egna immunförsvar angriper alltså binjurebarken och orsakar binjurebarksvikt. Därför kallas Addisons sjukdom för primär binjurebarksvikt; binjurebarken är skadad och fungerar inte som den ska. Mellan 80 och 90 procent av fallen i Europa beror på autoimmunitet. Vanligt att ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar När man har Addisons är det vanligt att även ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar. Nästan hälften har hypotereos, nedsatt funktion av sköldkörteln. Vitamin B12-brist, diabetes typ 1

 


Addisonkris


Addisons sjukdom kan också leda till allvarligare symtom som kommer plötsligt, som kraftig svaghet och trötthet, yrsel och svimningar, feber, illamående och kräkningar. Dessa kraftigare symtom kan även uppstå om man redan har fått diagnosen. Det brukar kallas för Addisonkris.
En Addisonkris innebär att man fått kortisolbrist. Oftast uppstår kortisolbristen om man blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Ring 112 omedelbart om du misstänker att du har en Addisonkris.


ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

I takt med att magen växer under en graviditet ökar avståndet mellan de raka magmusklerna. Efter förlossningen börjar magmusklerna dra ihop sig igen. Rektusdiastas innebär att musklerna inte läker av sig själva och drar ihop sig tillräckligt mycket. Det kan orsaka smärta och obehag.

Under en graviditet ökar avståndet mellan de raka magmusklerna för att ge plats till den växande livmodern. Avståndet blir större i takt med att magen växer. Hur stort eller litet avståndet hinner bli innan barnet eller barnen föds är individuellt.

Inom två till sex månader efter förlossningen drar magmusklerna vanligtvis ihop sig igen. Hos vissa personer kan avståndet bestå och orsaka smärta och obehag. Ett avstånd på två centimeter eller mer är rektusdiastas, och kallas magmuskeldelning.

Symtom på rektusdiastas

Har du delade magmuskler kan du ha ett eller flera av följande symtom:

  • magen putar utåt i höjd med naveln
  • försvagad bukmuskulatur
  • bäckenbottenproblem
  • försämrad hållning
  • ont i ryggen
  • obehag eller smärta när du äter.

När ska jag söka vård?

Kontakta din hälsocentral om du har stora besvär. En läkare gör då en bedömning om det kan vara aktuellt med remiss till en specialist inom kirurgi.

Ta kontakt med en fysioterapeut eller barnmorska på din hälsocentral om du vill ha råd kring lindrigare besvär eller behöver hjälp med ett träningsprogram.

Hur kan jag minska risken att få rektusdiastas?

Du har sannolikt en lägre risk att få rektusdiastas om du är vältränad före graviditeten. Risken blir också mindre om du tränar under graviditeten.

Fokusera träningen på bäckenbotten, ryggen och de sneda bukmusklerna. Denna träning hjälper också till att förebygga urininkontinens och ryggproblem både under och efter graviditeten.


Behandling

Träning

Det är viktigt att träna om du har rektusdiastas. Fokusera på så kallade coreövningar. Det är övningar som stärker muskulaturen i bäckenbotten, rygg, säte, buk och lår.

Det är viktigt att aktivera bäckenbotten i samband med all magmuskelträning. Börja därför med bäckenbottenträning innan du börjar med statisk träning av den tvära djupa bukmuskeln och de sneda bukmusklerna, exempelvis sneda situps.

Det är inte farligt att träna de raka bukmusklerna vid rektusdiastas. Däremot är det inte så funktionellt eftersom den typen av träning är svår att genomföra när de raka bukmusklerna har skjutits åt sidorna. Var noga med att magen förblir platt och inte putar utåt vid övningarna.



Efterhand kan du börja med mer belastande träning, till exempel olika varianter av situps på golvet eller med hjälp av olika redskap. Till en början kan du hålla ihop de raka bukmusklerna med hjälp av ett lakan under träning.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:00

Att sova är ett självklart inslag i våra liv och kanske inget vi funderar särskilt mycket på. Men det finns mycket som är spännande och underligt med sömn. Här kommer 5 fakta om sömn som du förmodligen inte hade en aning om:


1. UPPE MITT I NATTEN? HÄR ÄR TRICKET FÖR ATT SOMNA OM IGEN

Många av oss måste ibland stiga upp mitt i natten för att gå på toaletten eller kanske dricka ett glas vatten. Då kan det vara svårt att somna om efteråt, särskilt om du behövde tända lampan för att hitta vägen. Det beror på att hjärnan tolkar ljuset som att det är morgon och dags att stiga upp.

Ett sätt att undvika det är förstås att treva sig fram i mörkret istället. Men av säkerhetsskäl kan det vara bättre att …blunda med ena ögat. Jo, faktiskt. Då skickar synnerven motstridiga signaler till hjärnan och vakenhetssignalen aktiveras inte lika mycket.


2. SÖMNTRYCK OCH VAKENHETSSIGNALER STYR DIN SÖMN

Har du funderat på vilken mekanism i kroppen som gör att du somnar på kvällen och håller dig vaken på dagen? Svaret är att det finns två. Sömntrycket (eller sömnhomeostaten) är det system som avgör hur mycket sömn kroppen behöver och ser till att vi får den (genom att vi blir sömniga). Den andra mekanismen är vår inre klocka, dygnsrytmhållaren, som bestämmer att vi ska sova i ett sammanhängande block på natten.


De här bägge systemen styr tillsammans när vi sover. På morgonen håller vi oss vakna eftersom sömntrycket är lågt. Längre fram på dagen, när sömntrycket ökar, skickar dygnsrytmhållaren fler och fler vakenhetssignaler för att pigga upp oss tills det är dags att gå och lägga sig. När vi reser till en annan tidzon snabbare än kroppen hinner anpassa sig kan sömntrycket och vakenhetssignalerna komma i otakt. Det är det vi kallar jet-lag.

Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:00

Snarkningar uppstår när svalget blir för trångt.

Det kan bero på flera saker - som övervikt eller förkylning.

Men det finns flera sätt att komma till rätta med problemen.


Så länge du bor ensam: inga problem. Men de flesta har säkert delat hotellrum - eller levt - med någon som snarkar våldsamt. Du ska ha tur att somna före denna andra om du inte ska störas - och antagligen vara försäkrad med öronproppar för att inte väckas när det sätter i gång. Problem med snarkningar är en vanlig orsak till att många par tvingas ligga i separata sovrum.


Och vad är det då som händer när oväsendet startar? Jo, när vi sover slappnar hela kroppen av, även musklerna i halsen. Svalget blir då trängre och kan hos vissa personer börja vibrera av luftflödet. Voilá: det omisskännliga snarkljudet uppstår.


Medan vissa bara snarkar ibland finns det andra som lider av återkommande besvär. Då kan det bero på flera saker. En vanlig faktor är övervikt, som gör att det blir mindre plats för organen, varvid luftvägarna täpps igen. Alkoholintag och rökning påverkar svalgväggarna respektive slemhinnorna med samma effekt..


Av xenia alpkut - Lördag 28 sept 00:15

   

 

Härliga naturupplevelser och kulinariska höjdpunkter – hösten innebär svampsäsong. Svampexperten Pelle Holmberg hjälper oss att navigera rätt i svampskogen.

Kunskap om giftsvampar är svampplockarens försäkring för att en tur i skogen ska gå bra, säger Pelle Holmberg, en av Sveriges ledande svampexperter. Låt oss först slå fast det positiva:

Svampförgiftning är inte särskilt vanligt

Giftinformationscentralen får varje år mellan 1 000 till 2 000 förfrågningar om svampförgiftning, antalet varierar kraftigt beroende på om det är en bra eller dålig svampsäsong. Dödsfall är mycket ovanligt. I genomsnitt dör cirka tre personer varje årtionde i Sverige till följd av svampförgiftning. Av samtalen till Giftinformationscentralen är det en minoritet som leder till att patienten uppsöker sjukhus.

– Ungefär hälften av alla frågor handlar om barn under nio år som ätit så kallade ”gräsmattesvampar”. Det leder extremt sällan till en allvarlig förgiftning, säger Jonas Höjer, läkare på Giftinformationscentralen.

Mag-tarmbesvär vanligast

De allra flesta av de patienter som trots allt hamnar på sjukhus har oftast fått i sig en svamp med ett gift som ger mag-tarmbesvär. Illamående, kräkningar och diarré är de vanliga symptomen. Besvären kan vara jobbiga men leder sällan till bestående men. Dessutom finns svampar som ger allvarligare effekter och påverkan på nervsystemet, bland annat röd flugsvamp. Men oftast blir det inte heller av denna typ av svampar några bestående skador.

Så vad är det då i skogen som är riktigt farligt? Som bidrar till i genomsnitt sju allvarliga förgiftningarna per år med svåra skador på lever, njurar och i värsta fall alltså döden. Framförallt handlar det om tre svampar: Vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och toppig giftspfndelskivling.


  • Vit flugsvamp är extra lurig eftersom den kan förväxlas med matsvampar, inte minst champinjon. Är man det minsta osäker är det en god tumregel att inte äta vita svampar med vita skivor under, säger Pelle Holmberg. Ett liknande råd finns för att undvika toppig giftspindelskivling.
  • Ät inte bruna svampar med bruna skivor, säger Jonas Höjer.
Av xenia alpkut - Lördag 28 sept 00:15

En hjärnskakning orsakas av en stöt eller slag mot huvudet. Den som drabbas kan känna sig illamående och yr och det händer att man tappar medvetandet under en kort stund. Huvudvärk och tillfälliga minnesluckor förekommer också.

Om ett barn har slagit i huvudet hårt eller om man själv misstänker att man har fått hjärnskakning ska man omgående söka vård. En hjärnskakning i sig är egentligen inte farlig men det som kan vara farligt är att man kan även ha fått en blödning i hjärnan. Av den anledningen är det viktigt att uppsöka läkare i samband med huvudskador.

Varför får man hjärnskakning?

En kraftig smäll mot huvudet kan göra så att hjärnan kommer i rörelse. Nervcellerna påverkas då kortvarigt och delar av hjärnans funktioner kopplas tillfälligt bort. Detta kan ske i både större och mindre utsträckning och beror helt på hur kraftig eller allvarlig hjärnskakningen är. En människas hjärna omges av cerebrospinalvätska inne i skallen och det skyddar hjärnan mot mindre skador. En kraftigare smäll mot huvudet kan dock göra så att hjärnan ”studsar” mot skallbenet vilket kan orsaka en hjärnskakning.

Av xenia alpkut - Lördag 21 sept 00:00

Dålig blodtillförsel på grund av åderförkalkning och diabetes kan göra en benamputation nödvändig. Ny forskning vid Lunds universitet visar att livskvaliteten på flera områden ofta ökar efter ett sådant ingrepp – men att den fysiska förmågan i många fall försämras. Forskaren Ulla Riis Madsen ser en lågt prioriterad patientgrupp som med bättre eftervård och rehabilitering skulle kunna må bättre.

Åderförkalkning och diabetes är de kroniska sjukdomar som oftast ligger bakom försämrad syretillförsel till benen. Komplikationer följer med svåra smärtor och sår som inte vill läka. De drabbade är oftast äldre. Runt hälften dör inom ett år efter benamputationen. Så långt kända fakta. Men sjuksköterskan och doktoranden Ulla Riis Madsen ville ha fler svar. Berörda läkare och sjuksköterskor hjälpte till att ringa in frågorna: Vad är det för ett liv som patienterna får efter amputationen? Hur kan de få bättre psykologisk stöttning medan de är på sjukhuset? Och hur klarar de sig efter att de skrivits ut och kommit hem?

Danska patienters berättelser

Ulla Riis Madsens studier utgick från ortopedkirurgiska avdelningar vid två danska sjukhus. Hon fick tillgång till danska patienters egna berättelser direkt efter ingreppet och följde dem sedan i ett år. Hon mötte personer som först upplevde stark förvirring och brist på kontroll, sedan bearbetning av chocken och en gryende förmåga att se de nya livsvillkoren i vitögat. Så småningom återvände känslan av kontroll över livssituationen, men patienterna pendlade kraftigt känslomässigt genom alla faserna.

– De ville gärna prata. Men när sjuksköterska, läkare och fysioterapeut i samband med utskrivningen pratade om vad som nu skulle hända, brottades patienterna med andra, för dem akuta frågor: Var det rätt beslut att göra amputationen? Kunde detta ha undvikits om jag träffat en annan läkare?, säger Ulla Riis Madsen.

”När får jag min benprotes?” var också en fråga alla ville ha svaret på. Bara var fjärde patient fick snabbt en protes. 74 procent fick en så småningom, men det dröjde i snitt 161 dagar – vilket forskaren tror kan ha påverkat livskvaliteten negativt.


Träningen är central

Efter en amputation är det avgörande att försöka behålla de fysiska funktionerna. Tre veckor efter operationen kunde sex av tio förflytta sig mellan säng och stol. Bland dem som inte lyckades var det dels ålder, dels träning som avgjorde. De som tre veckor efter ingreppet hade kommit igång med träning hade tjugo gånger större chans att klara förflyttningen mellan säng och stol. Forskaren mötte flera patienter där träning och rehabilitering inte erbjudits.

Ulla Riis Madsen minns särskilt en ensamstående man som blev sängbunden, utom vid de tillfällen då hemtjänsten kom och tog upp honom. Han ville inte vara i händerna på personal, utan valde istället att vara tillbaka i sängen redan vid lunchtid – för att stanna i den till morgonen därpå.

– Bara några dagars träning hade kunnat göra stor skillnad.

Men medan den genomsnittliga fysiska förmågan gick ner ett år efter amputationen, gick livskvaliteten på alla andra områden upp för de flesta. Smärtan avtog eller försvann helt och sjukdomskänslan de så länge hade levt med lättade. Skillnaderna i mående varierade dock stort inom gruppen, både fysiskt och psykiskt, och under hela året gick det psykosociala måendet upp och ner.

Av xenia alpkut - Söndag 15 sept 00:15

 

 

Om du har diskbråck så har en disk som ligger mellan ryggradens kotor brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör ofta inte så ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller ischias, som är en strålande smärta i benet. Oftast går smärtan över av sig själv efter en viss tid, men ibland kan det behövas en operation.

Man kan få diskbråck i hela ryggraden men vanligast är att få det i den nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Näst vanligast är att få diskbråck i övre delen av ryggen som kallas halsryggen. Det är mer ovanligt att få diskbråck i bröstryggen.

Smärtan kan komma mycket snabbt eller utvecklas under en längre tid. Det är oklart vad som orsakar diskbråck men det är större risk att få diskbråck om någon i släkten har det.


Symtom

Om du har diskbråck är det vanligt med något eller några av följande symtom:

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben.
  • Domningar och stickningar i benen.
  • Tyngdkänsla i benen.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Sämre känsel i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i armarna och fingrarna.
  • Smärta som strålar ut i bröstkorgen

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diskbråck kanske du har väldigt ont och svårt att gå. Men det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Saker du kan göra för att må bättre:

  • Gör de vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
  • Gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Om du har ett stillasittande jobb kan du försöka att stå upp och arbeta om du kan. Om du har ett fysiskt krävande jobb kan du behöva sjukskriva dig ett tag.
  • Försök att motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina rygg- och benmuskler.
  • Om du har diskbråck i ländryggen kan du prova att lägga en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs.
  • Prova att ligga på sidan i fosterställning.
  • Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. Det botar inte diskbråcket men kan hjälpa dig komma igång med vardagsaktiviteter. Receptfria läkemedel finns på apoteket.

Röntgen- och bildundersökningar

Om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor brukar läkaren antingen beställa en datortomografi av ländryggen eller magnetkameraundersökning.

En datortomografi som också kallas skiktröntgen, innebär att en dator skapar två- eller tredimensionella bilder genom att avbilda tunna skivor, skikt, av ryggen. Med hjälp av röntgenstrålar kan mjuka delar som diskbråck i ländryggen göras synliga.

En magnetkameraundersökning, MR, är en undersökning där tunna skikt av ryggen avbildas. Här används ett magnetfält för att skapa bilderna istället för röntgenstrålar. En undersökning med magnetkamera ger mycket bra bilder på mjukdelar, såsom diskar och nervstrukturer.



Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se