Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - 6 april 2018 14:00

Mindre skillnad hos unga vuxna

Även om skillnaderna hos unga vuxna, 18-24år, var i det närmaste identisk med gruppen ungdomar 12-16år så var skillnaderna mellan de två grupperna, de med astma och de friska, inte lika stora.

Båda grupperna kommer från områden där tandhälsan upplevs som mycket god vilket bidrar till att studien enligt Malin Stensson kan ses som representativ om än inte generaliserande.


Som resultat av studien ser Malin Stensson gärna att man etablerar ett vårdprogram mellan sjuk- och tandvård för att följa upp bieffekter som sämre tandhälsa och att vårdpersonal samt föräldrar till barn med astma är uppmärksamma på att det faktiskt finns ett samband mellan astma och tandhälsa.


ANNONS
Av xenia alpkut - 6 april 2018 14:00

Söta drycker och medicineringen kan vara bidragande orsaker

Man följde 3-åringarna fram till 6-års ålder och såg tydligt att de 3-åringar som hade astma utvecklade fler kariesskador än friska barn.

Malin Stensson berättar i ett pressmeddelande från Sahlgrenska Akademin att ”barnen med astma munandades mer, blev torra i munnen och fick därför mer söta drycker. Detta kan vara en bidragande orsak till att dessa barn har mer hål i tänderna”.

I gruppen 12-16år såg man en markant skillnad, endast 1 av 20 var kariesfri i astmagruppen medan 13 av 20 var kariesfria i den astmafria kontrollgruppen. Kontrollgruppen var friska ungdomar i samma ålder och astmagruppen bestod av ungdomar som hade långvarig medelsvår och svår astma.


Malin Stensson tror att det kan vara en något lägre salivsekretion framkallad av medicineringen som påverkat kariesutvecklingen för de som har astma. Man såg även att de med astma hade en högre andel med tandköttsinflammation.

ANNONS
Av xenia alpkut - 6 april 2018 14:00

Ny studie från Sahlgrenska akademin visar att barn och ungdomar som har astma löper större risk för kariesskador och tandköttsinflammation.

Även om studien har relativt få deltagare och man kan ha svårt att ta fram en generalisering berättar Malin Stensson, tandhygienist och forskare, att resultatet är viktigt och mätbart då styrkan är att de olika deltagande åldersgrupperna kommer från en homogen bakgrund. De har alltså i det närmaste identiska förhållanden vad gäller ålder, bostadsort och fastställd diagnos astma.


Undersökningen delades upp i åldergrupperna 3, 6, 12-16, och 18-24 år. Den spänner alltså från barn och ungdomar till unga vuxna med och utan astma. Man upptäckte redan i den första studien fler kariesskador hos 3-åriga barn med astma jämfört med 3-åringar utan astma.


Av xenia alpkut - 5 april 2018 13:00

 

 

 

En vårta är en liten utväxt på huden som orsakas av virus. Vårtor smittar och kan lätt överföras till andra personer och till andra delar av kroppen.  

Vårtor orsakas av Humant Papillomvirus (HPV). Du smittas vid beröring av vårtan eller indirekt av avstötta hudceller från vårtan som trivs bäst i varma och fuktiga miljöer. Det tar cirka ett halvår från smittotillfället till dess att vårtan väl dyker upp. Vårtor är ofarliga men kan kännas missprydande och göra ont, därför ska du behandla så du slipper gå med obehag.

Därför får du vårtor

Vårtor orsakas av virus och kan smitta. Det finns flera olika typer av vårtvirus. Vårtviruset trivs i varma, fuktiga miljöer och sprids därför lätt på platser som simhallar och liknande där man vistas barfota. Vårtor kan även smitta via direktkontakt.

  • Vårtor är en av de vanligaste infektionerna i världen.
  • Vårtor har hög smittorisk, finns mer än 100 olika virus.
  • Viruset trivs i varm fuktig miljö t ex i badhus och idrottsanläggningar.
  • Det måste finnas en öppning i huden där viruset tränger in, som sprickor och sår.
  • Har man smittats ska man inte fila på vårtan, yttersta skiktet smittar och riskerar att smitta andra och även till flera ställen över kroppsdelen.

Vissa människor får bara en vårta medan andra kan ha fler. Det är inte ovanligt att ha upp till 10-20 vårtor. Det är oftast lättare att bli av med nya vårtor än de som funnits där i många år.


Av xenia alpkut - 19 mars 2018 13:00

Skratta mer – så mår du bättre.

Jo, det är faktiskt vetenskapligt bevisat.

Skratt fungerar nämligen som terapi:

Kanske löser det inte alla problem på direkten – men det utgör en hjälp på vägen.

Skratta mer – för din hälsas skull. Nej, det är faktiskt inget hokuspokus.

Alla som varit med om olyckliga perioder i livet vet att en dråplig eller flamsig stund kan fungera som ett välbehövligt avbrott i sorgearbetet, då man får glömma bekymren och hämta ny energi. Och att skrattet kan bli en påminnelse om att glädjen faktiskt finns där någonstans, under allt det mörka.

Men det finns fler anledningar till varför vi bör skratta mer. Visste du till exempel att vi står oss bättre på dejtingmarknaden om vi vågar bjuda på vår humor, gärna ackompanjerat med ett gott skratt eller ett stort leende?

Med inspiration av sajten Mindbodygreen listar vi fem vetenskapligt bevisade vinster av att garva mer – och sura mindre.

1. Du blir mer attraktiv

Som sagt: humor är en högt värderad egenskap när vi ska välja partner. Inte bara fungerar skrattet i sig avväpnande på en dejt – förmågan att kunna få andra att garva är också beundransvärd och eftertraktad.

Av en amerikansk studie där deltagarna fick läsa ett antal kontaktannonser framgick att de personer som uppfattades som roliga ansågs vara de mest attraktiva.

I en annan studie kom man fram till att personer som anses kul har fler sexuella partners under sin livstid.



https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/5-bra-saker-som-sker-med-dig-nar-du-skrattar/#conversion-566244431

Av xenia alpkut - 18 mars 2018 16:30

Kortfattad beskrivning av diagnosgruppen

Odiagnostiserade hjärnsjukdomar delas upp i två stora grupper: stationära och degenerativa hjärnsjukdomar.

Barn som har en stationär sjukdom är svårt sjuka redan vid födseln eller strax därefter.

Barn i den degenerativa gruppen är friska när de föds eller har lättare sjukdomstillstånd som inte förknippas med en degenerativ sjukdom. Någon gång under barnaåren bryter sjukdomen ut och de börjar brytas ner av sjukdomen.

Hur sjukdomarna för respektive barn yttrar sig är olika, eftersom det förmodligen är olika sjukdomar som barnen och ungdomarna har. Men samtliga barn har ett flertal symtom. Några vanliga symtom hos barnen är: utvecklingsstörning av olika grader, epilepsi, motoriska funktionsnedsättningar, talsvårigheter, synnedsättningar, svåra magproblem och/eller svårt att tillgodogöra sig näring. Även olika grader av autism är vanligt bland barnen.

Hur sjukdomen ärvs vet ingen, då ingen känner till vad det är för sjukdom barnet eller ungdomen har.

Förekomst

Man räknar med att det finns ca 500 barn och ungdomar med en odiagnostiserad hjärnsjukdom i Sverige. 3 barn per 10 000 barn som föds kommer att drabbas av en odiagnostiserad hjärnsjukdom under barnaåren.

Att leva med diagnosen

Att leva utan diagnos innebär att ingen läkare vet vad det är för sjukdom barnet har, eftersom inga prover eller tester stämmer överens med någon idag känd sjukdom.

Att sakna diagnos innebär bland annat att det inte finns något botemedel, eftersom ingen vet vad det är för sjukdom. Läkarna ger symtomlindring, som till exempel epilepsimedicin om barnet/ungdomen har epilepsi.


Eftersom diagnos saknas kan det vara svårt att få den hjälp barnet har rätt till av samhället. Familjerna kan även bli missförstådda och misstrodda i och med att barnet är odiagnostiserat. Prognos saknas.


Av xenia alpkut - 16 mars 2018 00:00

Pneumokockinfektioner är vanligtvis lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen. Det finns ett 90-tal kända serotyper av pneumokocker’’


Pneumokockinfektion i Sverige

Allmän vaccination av spädbarn mot pneumokocker infördes nationellt i 2009. Innan den allmänna vaccinationen insjuknade cirka 100 barn under fem års ålder i allvarlig pneumokocksjukdom per år och 3-4 barn dog. Sedan vaccinationen införts i programmet har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn under två år.


Pneumokockinfektion i världen

Cirka 1,5 till 2 miljoner människor dör av pneumokockinfektioner varje år i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) inträffar årligen cirka 14,5 miljoner fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under fem år, med 826 000 dödsfall. I slutet av 2016 hade 133 av världens länder infört vaccination mot pneumokocker i vaccinationsprogram.


Infektion/bärarskap med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Infektion/bärarskap med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G är en smittspårningspliktig sjukdom.


Invasiv pneumokockinfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och anmäls på samma sätt till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Sjukdomen blev anmälningspliktig den 1:a juli 2004.

Av xenia alpkut - 15 mars 2018 16:22

Förlopp vid klassisk ALS


De övriga ALS-sjukdomarna har det gemensamt att de förr eller senare uppvisar liknande symtombild som den vid klassisk ALS. Allteftersom sjukdomen fortskrider påverkas motoriken allt mer och i allt större utsträckning. 


Cirka 80 procent av de drabbade upplever sväljsvårigheter. Förutom att ge överskott av saliv i munnen kan detta även påverka näringsintag samt munhygien. När det gäller näringsintag kan då kroppen börja ta av muskelreserverna för att få energi vilket leder till viktnedgång. 


Om de första symtomen smyger sig på brukar sjukdomen allteftersom den fortskrider sprida sig till fler och fler muskler i kroppen i en gradvis försämring i en takt som varierar från person till person.  



Värk och smärta är mindre vanligt i samband med ALS, däremot händer det att patienter, på grund av att andra delar av nervsystemet påverkas, kan uppleva plötsliga humörsvängningar. Att talet påverkas precis som aptit och allmän finmotorik kan även ge såväl depression som ångest som inte är direkt påverkad av ALS, däremot till följd av. 

 

Vanliga första symtom

  • Svaghet i tungan, en hand, en arm eller ett ben
  • Svaghet och/eller muskelförtvining i ena benet eller höften
  • Dålig balans
  • Svårighet att sätta nyckel i lås eller tvätta håret
  • Svaghet i ansikts- mun- eller halsmuskulaturen
  • Känsla av orkeslöshet och andfåddhet 
  • Ryggvärk/svårt att hålla upp ryggen

Eftersom det finns olika varianter av sjukdomen kan symtomen variera. Varierar gör även sjukdomsförloppet med den gemensamma nämnaren att sjukdomen är nedbrytande och fortskridande. Nedbrytningen av celler i det så kallade övre motorneuronet leder till stelhet i de drabbade musklerna, muskelspasmer och fumlighet i finmotoriken som blir nedsatt. Det finns hjälp för att hantera spasticitet (ökad muskelspänning) vid ALS, läs mer här


Många får en kombinerad skada på övre och nedre motorneuronet, något som kan påverka själva symtomen. Den vanligaste formen i Sverige, klassisk amyotrofisklateralskleros (ALS) leder till att man får muskelkramper, små muskelryckningar och ökad muskelstelhet. Det påverkar även mimiken, talet, sväljning och tuggmotorik.



Förlopp vid klassisk ALS

De övriga ALS-sjukdomarna har det gemensamt att de förr eller senare uppvisar liknande symtombild som den vid klassisk ALS. Allteftersom sjukdomen fortskrider påverkas motoriken allt mer och i allt större utsträckning. 


Cirka 80 procent av de drabbade upplever sväljsvårigheter. Förutom att ge överskott av saliv i munnen kan detta även påverka näringsintag samt munhygien. När det gäller näringsintag kan då kroppen börja ta av muskelreserverna för att få energi vilket leder till viktnedgång. 





http://www.doktorn.com/artikel/als-amyotrofisk-lateralskleros

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se