Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - 30 juni 2019 00:00

Solråd för barn


Solljus är både bra och dåligt för människors hälsa. Barn är känsligare än vuxna för solens skadliga effekter och måste därför skyddas extra. Personer som har ljus hy är känsligare för solljus och bränner sig lättare än personer som har mörk hy och hårfärg.


Både barn med ljus och mörk hy ska skyddas från solen.


Den skadliga ultravioletta strålningen förkortas UV-strålning.


Lite sol är nyttigt

Solen ger oss värme och hjälper oss att reglera vår dygnsrytm. Solstrålarna gör också att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver. Men du behöver inte vara ute i solen länge för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin. Det räcker att händer och ansikte utsätts för solstrålar i ungefär 20 minuter varje dag.


Huden kan skadas

Du kan få brännskador om du är i solen för länge. Första tecknet på brännskada är att huden blir röd och att det gör ont. Vid en allvarlig brännskada av solen kan det bli blåsor och sår.


Sol kan också ge soleksem. Då kliar huden och blir röd, ibland med knottror eller blåsor.


Mycket tid i solen ökar risken för flera typer av hudcancer, även om du inte bränner dig.


Barns hud är känsligare

Barns hud är tunnare och har inte lika mycket pigment som vuxna, och blir därför lättare bränd av solen.


Hudcancer förekommer nästan inte hos barn men om du bränner dig flera gånger som barn ökar risken att få hudcancer senare i livet. Störst är risken för personer med ljus eller fräknig hy.


Även ögonen är känsliga för UV-ljus och samma typ av cancer som uppstår i huden på grund av solljus kan uppstå i ögat.


Ju mörkare hy du har, desto bättre tål du solen och desto mindre är risken för att få hudcancer.


Oavsett om du är barn eller vuxen gör solljus att huden åldras snabbare.

ANNONS
Av xenia alpkut - 30 juni 2019 00:00


Hårsäcksinflammation innebär att hårsäcken som håller fast ett hårstrå i huden blir inflammerad. Hårsäcksinflammation kan likna små finnar, med skillnaden att det finns ett hårstrå som sticker ut ur utslaget.

Alla hårstrån på kroppen växer ur en hårsäck. Mer exakt så växer hårstrån ut från papillen som finns längst ned i hårsäscken. Inflammerade hårsäckar kan uppstå var som helst i huden, men några vanliga platser är hårbottnen, magen, ryggen, ansiktet, låren och underlivet.

De flesta inflammerade hårsäckar brukar vara så kallade ytliga hårsäcksinflammationer som syns som små utslag. En djupare hårsäcksinflammation kan bli till en varig knuta (furunkel, som i kraftiga fall kan bli till en inflammerad knöl som brukar kallas för karbunkel). I denna artikel fokuserar vi på ytlig hårsäcksinflammation.

ANNONS
Av xenia alpkut - 6 april 2019 16:30

Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andnöd utgör 2–4 % av alla kontaktorsaker i primärvården. I detta symtomdokument kan du läsa mer om vanliga och ovanligare orsaker till andnöd, samt om när du bör kontakta läkare.


Vill du veta mer?

Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.

Vad är andnöd?


  • Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

  • Andnöd är en vanlig orsak till att människor uppsöker läkare. I primärvården utgör andnöd 2–4 % av alla kontaktorsaker.
  • I befolkningsundersökningar anger 2–3 % att de någon gång har besvärats av andningssvårigheter.
  • Förekomsten av besvär kopplade till andnöd ökar med åldern.

Vad utlöser andnöd?


  • Om det av någon anledning uppstår syrebrist i kroppens celler leder det till att vi upplever andnöd och försöker att kompensera detta genom att andas snabbare och djupare.
  • Om det finns för lite syre i luften som vi andas in, får vi samma känsla av andfåddhet.
  • Syretillförseln till de röda blodkropparna sker i lungorna och de röda blodkropparna transporterar runt syret till kroppens celler. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.
  • Den vanligaste orsaken till syrebrist är lungsjukdomar. I över 70 % av fallen är det sjukdomar i lungor eller luftvägar som orsakar problem med andnöd. I cirka 20 % av fallen är orsaken sjukdomar i hjärtat eller kretsloppet. Vid blodbrist, det vill säga lågt blodvärde, är blodets förmåga att binda och transportera syre nedsatt, och följden blir andnöd.
  • Psykiska orsaker kan också utlösa en känsla av andnöd utan att det finns någon syrebrist. Vid ångest kan det vara omöjligt för den drabbade att skilja mellan andnöd på grund av syrebrist och den lufthunger som ångesten kan utlösa.

Vad kan vara orsaken?


Vanliga orsaker:


  • Astma:
    • Uppträder oftast hos barn och ungdomar och yttrar sig som anfall med andningssvårigheter och andnöd, pipande andning och eventuellt plågsam och långvarig hosta
    • Tillståndet kan utlösas av allergi, ospecifik irritation och infektioner i luftvägarna, samt ansträngning och psykiska faktorer
  • Akut bronkit:
    • Är nästan alltid orsakad av virusinfektion och kan uppträda i samband med en oskyldig förkylning
    • Karakteriseras av intensiv hosta som håller i sig i mer än en vecka. Hostan är ofta först torr och irriterande för att senare övergå till slemhosta med upphostningar. Som regel blir man öm i hals och bröst
    • Vanligen har man låg feber, relativt gott allmäntillstånd och andningssvårigheter, som bara märks vid ansträngning.
Av xenia alpkut - 6 april 2019 12:04

Schizofreni är en form av psykossjukdom där man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Psykostillståndet vid schizofreni varar minst ett halvår, men oftast längre och ibland ett helt liv. Med hjälp av läkemedel, psykologiskt stöd och sociala insatser går det ofta att få en fungerande vardag.

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning.

Tidiga symtom vid schizofreni

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta flera år från att de första symtomen kommer, till att psykosen eller psykossjukdomen bryter ut. Men det händer också att en psykos utvecklas under bara några veckor eller månader.

Det är vanligt att ha tidiga symtom innan psykossjukdomen bryter ut. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som händer när symtomen kommer långsamt. Symtomen kan också vara olika starka:

  • Du kan känna en inre oro som inte går att förklara.
  • Du kan känna dig nedstämd och fundera mycket över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt.
  • Du kan ha en känsla av att förändras psykiskt, och att inte känna igen dig själv.
  • Du kan känna en inre oro som inte går att förklara.
  • Du kan känna dig nedstämd och fundera mycket över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt.
  • Du kan ha en känsla av att förändras psykiskt, och att inte känna igen dig själv.
  • Du kan ha svårt att koncentrera dig och att minnas saker, och därför inte orka det du brukar göra på dagarna som att arbeta eller studera.
  • Du kan tappa intresset för sådant som du tidigare tyckt om.
  • Du kan ha svårt att klara av stress, ljud eller andra sinnesintryck.
  • Du kan ha sömnproblem.
  • Du kan dra dig undan och isolera dig från andra människor.
  • Du kan bli arg eller ledsen för anledningar som omgivningen tycker är obegripliga.

De tidiga symtomen påminner mycket om symtomen som kan komma vid till exempel en depression eller ett ångesttillstånd. Så även om du känner igen dig i de tidiga symtomen behöver det inte betyda att du håller på att utveckla en psykos eller schizofreni.

Har du haft en psykos tidigare och känner igen dig i beskrivningen ovan bör du kontakta din kontaktperson eller läkare inom psykiatrin.



https://www.1177.se/blekinge/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/schizofreni/


Av xenia alpkut - 10 mars 2019 01:00

oderkakan (lat. placenta) är ett tillfälligt organ, som enbart finns i kroppen hos däggdjur av honkön under graviditet. Moderkakan består av två delar - den ena är genetiskt och biologiskt en del av fostret, den andra en del av modern. Moderkakan är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp sen kan göra sig av med. De två blodomloppen är helt skilda. Gränsen mellan moderkakans två delar utgör en barriär som filtrerar bort det mesta som kan skada fostret, såsom bakterier. En del ämnen såsom alkohol tränger dock igenom denna barriär, liksom många sorters virus.

Förutom att mediera överförsel av gaser och näringsämnen, har moderkakan även metabol och endokrin funktion - den tillverkar exempelvis enzymer, och utsöndrar hormoner såsom progesteron, vilket är viktigt för att graviditeten ska fullföljas. Moderkakan tillverkar också placentalaktogen som ökar mängden glukos och lipider (fetter) i moderns blod, vilket ökar näringsöverföringen till fostret och är orsaken till att moderns blodsockernivåer ökar under graviditeten. Hormonet koriongonadotropin tillverkas inte av något annat organ än moderkakan. Dess viktigaste uppgift är att under graviditetens tidigaste skede stimulera cellerna i gulkroppen till att producera mer progesteron, så att graviditeten inte avbryts.

Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen, som består av blodkärl och bindväv. Vid förlossningen kommer moderkakan ut efter barnet, och kallas ofta efterbörd. Navelsträngen klipps i allmänhet av direkt efter födelsen. Hos de flesta däggdjur biter modern av navelsträngen och äter upp moderkakan.


De enda däggdjur som inte har moderkaka är kloakdjuren, en grupp däggdjur som lägger ägg och som finns i Australien och Nya Guinea. Pungdjuren, som främst finns i Australien, har en enkel äggule-liknande moderkaka som tillbakabildas i ett tidigt stadium av fostrets utveckling. [1]

Av xenia alpkut - 27 januari 2019 11:00

För de allt fler barn som är allergiska mot mat blir ätandet – i skolan, hos kompisar, hemma – inte okomplicerat. Det gäller att undvika det man är allergisk mot. Trots risk för svåra reaktioner, till och med risk för död, finns ingen botande behandling.


Matallergi ökar i förekomst och kan klassificeras som ett folkhälsoproblem [1]. Svår matallergi är vanligare än svår astma, och i Barnens miljöhälsoenkät 2011 uppges 8 procent av 12-åringar ha läkardiagnostiserad matallergi enligt föräldrarapport [2]. 

Allergiska reaktioner på mat varierar från lindrig klåda i munnen till anafylaxi – en snabbt insättande reaktion från flera organsystem, vilken är potentiellt livshotande [3]. Internationella studier visar att antalet fall av anafylaxi ökar och att livsmedel är den dominerande utlösande orsaken [4, 5]. Med dagens diagnostiska metoder kan vi inte förutsäga risken för att reagera med anafylaxi [6, 7].

Trots risken för allvarliga allergiska reaktioner, och även för att avlida, finns det hittills ingen botande behandling vid matallergi. Detta påverkar vardagslivet och kan vara ett avsevärt osynligt handikapp [8, 9]. Dagens strategi är att undvika livsmedlet i fråga och att ge symtomatisk behandling efter oavsiktlig exponering.

Av xenia alpkut - 3 november 2018 01:00

Minst 40 patienter har skadats i samband med skönhetsoperationer av näsor på Nackakliniken utanför Stockholm. Patienterna har drabbats av andningsproblem, ansiktsfrakturer och nervskador.
Skadorna är så svåra att bland annat Karolinska universitetssjukhuset har slagit larm till Inspektionen för vård och omsorg. I anmälan skriver läkarna att kirurgen har varit gravt oskicklig och att han inte bör få utföra någon typ av näskirurgi i Sverige.

Föreställ dig att du blev tvingad att andas genom två smala sugrör. Dygnet runt. Ungefär så är det för flera av de patienter som opererats av en plastikkirurg på Nackakliniken utanför Stockholm. Efter kirurgens ingrepp har öppningarna inuti deras näsor blivit så trånga att patienterna har fått svårt att andas.

– Varje andetag är jättejobbigt och jag vaknar flera gånger per natt och är helt groggy av syrebristen. Det är en mardröm, säger George som gjorde operationen för drygt ett år sedan.


Kan inte andas

– Jag kan inte ens andas när jag äter utan måste tugga med öppen mun hela tiden. Det är inte så trevligt när man äter tillsammans med andra, konstaterar han.

SVT Nyheter har talat med sju patienter som har fått svåra hälsoproblem efter kirurgens näsingrepp. Alla låter täppta och vittnar om att de lider av att inte kunna andas riktigt längre.

Klinikchefen uppger att plastikkirurgen opererar mellan 200 och 300 näsor per år. Hur många som har skadats är okänt men under de senaste tio åren har det kommit in 28 anmälningar och skrivelser till myndigheterna om hans näsoperationer.

Av xenia alpkut - 19 september 2018 00:00


Horners syndrom är en ovanlig ögonsjukdom som orsakas av skador på nerverna i halsregionenav kroppen , vilket i sin tur orsakar ett avbrott i nervbanorna . Det är ett tecken på en annan underliggande problemet och inte en sjukdom i sig. Horners syndrom vanligtvis bara sker på ena sidan av ansiktet och kan påverka någon ålder , kön eller ras som helst . Prognosen beror på den underliggande orsaken till syndromet. Att förstå de Nerver 

Ögat styrs av nerver i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Dessa två system styra ofrivilliga rörelser i kroppen. De nerver som styr ögonen kör inte i en rak linje från hjärnan till ögat . De börjar i hjärnan , kör ner genom ryggraden , sedan tillbaka upp genom bröstet och över lungorna , upp genom mellanörat och in i ögat . Skada någonstans på denna väg kan leda till Horners syndrom . 

Vanliga orsaker 

Horners syndrom kan uppstå av många anledningar . Det kan orsakas av stroke eller hjärntumörer, ryggmärgsskada , lungcancer eller en utvidgad sköldkörteln. Det kan också orsakas av migrän , Hortons huvudvärk och öroninfektioner . Allt som stör nervbana till ögonen kan orsaka Horners syndrom . I vissa fall kan det vara medfödd , vilket betyder att det sker innan födseln . 



diagnosen Horners syndrom. En ögonsjukdom

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se