Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - 21 november 2017 16:00

unginflammation, eller pneumoni, drabbar årligen ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige och ca 20 - 40 procent av dessa kräver sjukhusvård. Vem som helst kan drabbas men det är vanligare bland små barn och äldre. Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika men kan också förebyggas med pneumokockvaccin.


Sjukdomen orsakas oftast av en infektion av virus eller bakterier, som t ex pneumokocker. En lunginflammation kan också komma som en komplikation till en vanlig förkylning eller influensa och utvecklas till ett allvarligt tillstånd.


Symtom vid lunginflammation


Symtomen på lunginflammation kan variera från person till person.  Det börjar vanligtvis med att man får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte minskar utan förvärras efter några dagar. Ett tecken är värk i bröstet, eller del av bröstet, när man andas in, ofta i kombination med torrhosta, och att man blir andfådd. När det gått några dagar kan man få upphostningar som i regel är färgade om inflammationen beror på bakterier. Om det är virus får man kanske enbart värk och feber.


När ska du söka vård?


On man plötsligt insjuknar med hög feber, hosta, värk i bröstet och har påverkat allmäntillstånd bör man kontakta sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral.


Orsak till lunginflammation


Det är oftast bakterier som orsakar lunginflammation. Hos små barn och vuxna över 50 år som drabbas är det oftast pneumokockbakterien som ligger bakom. Det är framför allt små barn som är smittokällan. Ungefär 50 procent av alla barn under två år bär på pneumokockbakterier i näsa och svalg och de kan smitta även om de själva inte är sjuka.


Hos unga vuxna orsakas lunginflammation ofta av mykoplasma. Även olika virus, som exempelvis influensavirus och RS-virus, kan orsaka lunginflammation.


>Lunginflammation smittar genom droppsmitta, när man är nära en person som hostar eller nyser.


Ibland kan man få lunginflammation som en komplikation till att man varit sjuk i en förkylning eller influensa. Det beror på att slemhinnan i luftvägarna skadats av virusinfektionen och inte klarar av att bekämpa bakterier.


Alla kan drabbas


Lunginflammation kan drabba personer i alla åldrar men är särskilt vanligt hos personer som har ett svagt immunförsvar. Det gäller framför allt små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt utvecklat samt äldre vars immunförsvar börjar försvagas. Risken att bli smittad ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.


Risken att drabbas ökar också om man har andra underliggande sjukdomar som försämrad hjärt- eller lungfunktion som t ex KOL eller astma, eller om man är rökare. Det finns också en ökad risk att få lunginflammation om man har haft sjukdomen tidigare.


Behandling vid lunginflammation


Lunginflammation ska behandlas av läkare och den vanligaste behandlingen är antibiotika. Oftast påbörjas behandling med antibiotika mot pneumokocker om inflammationen beror på denna bakterie. Vanligen blir man sjukskriven ett tag för att vila.


Hur lång tid det tar att tillfriskna beror på hälsotillståndet innan insjuknandet. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad även om man känna av hosta och trötthet ytterligare någon tid. Om infektionen blir så kraftig att man behöver sjukhusvård tar det oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer.


Om det är virus som är orsaken finns idag ingen bra behandling. Samtidigt är prognosen god då en virusinfektion är mindre allvarlig än en bakteriell infektion.


Om man inte blir av med lunginflammationen behöver läkaren utreda om det kan finnas andra orsaker till lunginflammationen för att på spå vis ta reda på varför behandlingen inte fungerat och sätta in ytterligare behandling.


Förebygga lunginflammation


Att leva ett aktivt liv med lagom mängd motion, goda mat- och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Att inte röka är också viktigt då rökning generellt sett sänker infektionsskyddet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.


Andra åtgärder för att minska risken för infektioner är att tvätta och sprita händerna ofta och att undvika folksamlingar. Men vaccination mot pneumokocker är det bästa skyddet om du dagligen rör dig i miljöer med många människor eller träffar små barn.


Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot både influensa och pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Speciellt om du tillhör en så kallad riskgrupp – är äldre än 65 år, har en hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller av annan orsak har nedsatt immunförsvar.


En influensavaccinering räcker vanligtvis en säsong och därför kan det vara bra att regelbundet kontrollera sitt vaccinskydd. Det finns idag två typer av pneumokockvaccin för vuxna. Polysackaridvaccin, en äldre typ av vaccin som främst ger skydd mot hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Det andra vaccinet är ett modernare, så kallat konjugatvaccin som används inom ramen för det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 2009. Konjugatvaccin anses ge ett kraftigare och mer långvarit skydd än den äldre typen av vaccin. För vuxna räcker det med en dos av konjugatvaccin.


Många landsting erbjuder den som befinner sig i någon riskgrupp, och alla personer som fyllt 65 år, det äldre vaccinet mot pneumokocker. Vaccinet ges vanligen i samband med influensavaccin på hösten, men man kan vaccinera sig mot pneumokocker året om. En del landsting erbjuder vaccinet gratis medan andra tar betalt.  Det kan vara en fördel att vaccinera sig redan i femtioårsåldern innan immunförsvaret börjar försvagas.


http://www.doktorn.com/artikel/lunginflammation-symtom-och-behandling

ANNONS
Av xenia alpkut - 6 november 2017 14:15

 

 

 

Domnar dina händer när du sover? Har du någon gång plötsligt vaknat upp av att dina händer känns lite konstiga och liksom kittlar? Domnar dina händer flera gånger varje natt och väcker dig? I så fall borde du läsa vidare då vi ska förklara de vanligaste orsakerna och behandlingarna för fenomenet.


Kramper och domningar i händerna kan orsakas av något normalt – att du sover i en dålig position och stoppar blodflödet är vanligt. Men vid andra tillfällen har det inte att göra med hur du ligger. Det är en obehaglig känsla som ibland också kan göra sig känd i andra delar av kroppen, så som i ben och fötter. Låt oss ta en titt på orsakerna.




Detta är utan tvekan den vanligaste orsaken. Tummen, pekfingret och långfingret har en förmåga att påverkas mest av något som kallas för karpaltunnelsyndrom. Detta problem associeras med nervus medianus (mellersta nerven), vilket är en nerv som ibland trycker mot handleden och kan orsaka symtom så som smärta, förlorad känsel, kan göra det svårt att röra sig och även orsakar andra kända domningssymtom. Det är på natten som dessa känns av som mest.


https://stegforhalsa.se/varfor-domnar-mina-hander-nar-jag-sover/

ANNONS
Av xenia alpkut - 6 november 2017 14:00

De senaste veckorna har jag haft lite besvär, och eftersom att jag vet att ni brukar vara himla bra bollplank och sitta inne med mycket kunskap om sådant jag kan mindre om, tänkte jag att det kunde vara en bra idé att helt enkelt fråga er.


Såhär är det (kör på punkter, tydligt och fint)


Först och främst domnar kroppsdelar bort. Alltså påtagligt ofta och på ett sätt jag inte upplevt förut. När jag suttit ner och ställt mig upp kan jag plötsligt inse att jag inte känner mina fötter/ben och ja – då rasar jag liksom. Korta “sittningar” räcker, typ en måltids-lång period eller ett toalettbesök eller så…

Det kommer också direkt när jag jobbar vid datorn. Handlederna och även fingrarna blir stela och jag får svårt att röra dem.

Framför allt, så blir det här besvärligt när jag ska sova. Kroppen bara “försvinner från mig” och det är faktiskt riktigt obehagligt. Ligger jag på sidan tar det ungefär en minut innan hela axel/arm/hand-partiet domnat bort (på den sidan jag ligger, såklart). Och ligger jag rak på rygg kan jag plötsligt känna att jag inte har kontakt med mina fötter, de är borta.

Jag löptränar ju inte eller så, men brukar gå 10 minuter på bandet innan jag börjar mitt pass på gymmet. Den senaste tiden har jag fått pausa bandet minst 6-7 gånger under dessa 10 minuter för att mina fötter slutar funka. Det är svårt att beskriva känslan, men det blir som stumt. Jag ställer mig och försöker “rulla” fotleden för att liksom “väcka” foten och det funkar väl, jag kan börja gå – för att strax stoppa och göra samma sak igen. Här känner jag för övrigt som en “stelhet” och aningens “pirr” i hela smalbenet.

Jag har, såklart, googlat. Och tänkt efter vad jag läst och lärt mig genom åren. Det jag kommer fram till är dålig blodcirkulation. Sedan tar det stopp. Så det är här ni kommer in i bilden – får ni några andra idéer än att det nog handlar om dålig blodcirkulation? Och om det nu är dålig blodcirkulation – vad gör man åt det? Och dyker det upp, bara sådär? Varifrån då och varför?! Jag har tagit blodprover och allt ser finfint ut, jag har normalt blodtryck osv osv. Mår annars bra liksom. Att jag har kalla händer och fötter har jag vant mig vid, det har liksom alltid varit så. Och att kroppsdelar domnar bort om man ligger knasigt är väl också normalt, men jag har märkt sådan påtaglig skillnad nu den senaste tiden och när det nu dessutom gått så långt att jag inte kan sova, sitta, skriva eller ens gå normalt, så känner jag att nä, så ska det nog inte vara…


Kompressionsstrumpor när jag tränar? Även när jag inte tränar? Kosttillskott? Jag vill minnas att jag läst om magnesium i detta sammanhang…? Jag ska såklart ta upp det här med min läkare nästa gång vi ses men just nu känner jag bara att den 2a mars som vi har bokad tid känns ofantligt långt bort om jag inte ska kunna använda min kropp tills dess och dessutom falla ihop var och varannan dag pga “jag tappade visst benen”…


Så tack på förhand för er input, tips och kloka råd!



http://roethlisberger.se/2015/02/20/kroppdelar-som-domnar-bort-vad-kan-det-bero-pa-och-framfor-allt-vad-gor-man-at-det/

Av xenia alpkut - 6 november 2017 14:00

Du sitter på jobbet med korslagda ben. Efter en stund blir foten tung som sand och domnar bort. Du skakar på den och känner hur det sticker i hela foten. Neurologen Claes Martin förklarar vad som händer när en kroppsdel somnar.



 Trycker det mot en nerv under en längre tid slutar den fungera. Ändrar du kroppsläge börjar det sticka i foten och då kommer nervfunktionen tillbaka, förklarar neurologen Claes Martin på Danderyds sjukhus.


När en nerv kommer i kläm på grund av till exempel korslagda ben kan man förlora både känsel och rörelseförmåga. Nerven blir tillfälligt satt ur funktion och kan inte längre leda impulser. Efter att man bytt position och lättat på trycket mot nerven får man successivt tillbaka känsel och rörelseförmåga inom loppet av några minuter.



För de flesta somnar en kroppsdel när man sitter eller sover på ett visst sätt som gör att en nerv hamnar i kläm. Oftast är det inte farligt utan går över så fort man ändrar position och rör på foten eller armen som domnat bort.

Men är man inte uppmärksam och trycker länge på nerven kan det leda till allvarligare konsekvenser, enligt neurologen. 


– Det kan bli farligt om nerven får en tryckskada vilket händer när man sover tungt, ofta i kombination med droger, alkohol eller sömntabletter, förklarar Claes Martin.

I vanliga fall vaknar man om foten eller armen har domnat av eller så ändrar man position omedvetet i sömnen. Har man däremot festat en hel natt och druckit alkohol, finns det en risk att man inte ändrar läge i sömnen vilket kan leda till bestående skador och förlamning.



https://www.metro.se/artikel/d%C3%A4rf%C3%B6r-domnar-dina-kroppsdelar-bort-och-s%C3%A5-vet-du-om-det-%C3%A4r-farligt-xr

Av xenia alpkut - 2 november 2017 17:27

 

 

 

Diffus rodnad i ansiktet? Finnliknande knottror (varblåsor)? Svullnader av näsan? Har du något av dessa finns risken att du har drabbats av rosacea.

Rosacea är en hudåkomma som drabbar vuxna  efter 20-års åldern och där kvinnor drabbas oftare än män. Cirka 10 % av alla skandinaver drabbas av rosacea i en eller annan form. Till skillnad från acne drabbar rosacea enbart ansiktet.

Har jag rosacea?

Tecken på rosacea kan vara diffus rodnad, röda fläckar, enstaka knottror liknande finnar och svullnader av näsan (ovanligt, drabbar oftast män).

Huvudsymtomen däremot brukar ofta vara permanent rodnad i ansiktet – speciellt på kinder, pannan och näsan. Även tillfällig rodnad i samband med att man till exempel ätit stark mat kan vara ett symtom. Viktigt att tänka på är att rodnaden, om det är rosacea, aldrig uppkommer utanför ansiktet. Ibland kan utslag i ansiktet vara tecken på akne/finnar. I den här artikeln kan du se exempel och få råd kring akne.


Vad händer när man får rosacea?

Till skillnad från till exempel acne har inte rosacea något med proppar i talgkörtlarna att göra utan det är en inflammation kring talgkörtlarna.

Man vet faktiskt inte vad inflammationen beror på. En annan del av rosacea är en svullnad i blodkärlen och att man kan uppleva sveda och klåda. Ett flertal utlösande faktorer har dock identifierats som gör att symptomen blir synliga och förvärras, t.ex exponering för solljus, stress, alkohol och kryddstark mat. Detta varierar dock från person till person.


http://www.doktorn.com/artikel/rosacea-bilder-och-exempel

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:15

Andning syftar till den process där högre organismer inhämtar syrgas (O2) och avger koldioxid (CO2) till omvärldens luft eller vatten, vilket sker med hjälp av ett speciellt andningsorgan (lungorna). Utan lungor skulle endast kroppens allra mest ytliga celler kunna försörjas med syrgas och avge koldioxid. För att uppnå detta genomgår andningen följande fyra faser: Ventilation (in och utflöde av luft), gasutbyte (diffusion av syrgas och koldioxid mellan blod och alveoler) även kallad extern respiration, transport av syrgas och koldioxid till och från cellerna även kallad intern respiration samt reglering av ventilationen. Lungans maximala yta motsvarar ungefär 400m²[källa behövs].



Ventilation

 

Andning är en komplex procedur som involverar många olika vävnadstyper av strukturer i bröstkorgen. När en inandning påbörjas kontraherar diafragman och intercostalmuskulatur, vilket i sin tur utvidgar lungorna och lungsäcken(pleura). Det leder i sin tur till ett undertryck (i förhållande till atmosfärstryck) i utrymmet mellan lungsäcken och lungan samt i lungornas alveoler.

Undertrycket skapar ett sug av luft in till lungorna, vilket medför att alveolerna fylls med luft spontant. Vid en utandning slappnar diafragman och andra muskler av, vilket på grund av lungornas elastiska uppbyggnad gör att lungan dras ihop. Då trycket ökar inne i alveolen kommer luft flöda ut mot munhålan. Den positiva tryckskillnaden mellan alveol och munhåla driver luftflödet vid utandning. Därför kan man också säga att inandningen är en aktiv process, medan utandningen i vila är passiv. Vid forcerad utandning används mm. intercostales internim. rectus abdominism. obliquus externus abdominism. obliquus internus abdominis samt m. transversus abdominis.

Vid konstgjord andning med mun-mot-mun-metoden eller respirator används istället övertrycksandning, då ett övertryck applicerat på luftvägarna trycker ner luft i lungorna som därmed utvidgas.

Dynamiken i bröstkorgen ges av cartilagines costales. Under åldringsprocessen förbenas denna broskstruktur, vilket är anledningen till att äldre människor mer får förlita sig till bukandningen.

Extern respiration[redigera | redigera wikitext]

Gasutbytet sker i alveolerna och är även den enda spontana process som förlitar sig på termodynamikens tre huvudsatser. Gasutbytet är möjligt för att syrgas och koldioxid utövar olika partiella tryck i alveolen och i kapillären. Denna skillnad jämnas ut och därför sker utbytet kontinuerligt. För syrgas gäller att partialtrycket är högre än i kapillären så att syrgas diffunderar till blodet som syresätts. Koldioxid har däremot enbart lite högre partiellt tryck i kapillären jämfört med lungan. Koldioxid diffunderar därför ut i alveolen från blodet. Att partialtrycket endast skiljer sig lite för koldioxid, medan en hög skillnad krävs för syrgas har att göra med gasernas löslighet. Eftersom koldioxid löser sig i blodet mycket bättre än syrgas krävs det olika partiella tryck. Detta enligt Boyles lag. Gasutbytet regleras då syrgasens partiella tryck sjunker i en del av bronkioler, till exempel på grund av slem, genom att de omgivande arteriolerna kontraherar och minskar blodflödet så att det omdirigeras till andra med högre syrgashalt. Då koldioxid ökar svarar istället bronkioler som är omgivna av glatt muskulatur genom att vidgas så att överskottet kan passera ut till atmosfären.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:00

Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående, en lång flygresa och övervikt. Vissa kvinnor får även svullnader under menstruationen. Svullna fötter och ben kan bero på vissa sjukdomar.

Sjukdomar som orsakar svullnader i benen och fötterna kan vara ödem. Det är en sjukdom som ger svullnader. Svullnaderna uppstår på grund av ansamlingar vätska i vävnaderna.

Vad beror svullna ben och fötter på?

När man får svullna ben och fötter så beror det på att en ansamling vätska har samlats i fotens eller benets vävnad. Denna vätskeretention kallas också för ödem.

Om man får svullna ben och fötter och inte kan komma på någon särskild anledning så är det förmodligen ödem. Det finns olika sorters ödem, lymfödem, lipödem eller venöst ödem. Alla tre sorterna är kroniska, de kan alltså inte botas men de kan behandlas.

Venösa ödem brukar synas som svullnader vid anklarna och på fötterna. Man får svullnaden på grund av att man inte har ett normalt vensystem i benen. Blodet forslas från fötterna och upp till hjärtat. För att blodet inte ska rinna neråt igen så finns det klaffar inuti venerna som sluter tätt. När man har sjukdomen så har vissa av klaffarna blivit förstörda. Det kan bero på en blodpropp eller på förslitningar i klaffarna. Detta resulterar i att blodet åker ner igen. När blodet backar tillbaka så visar det sig som ödem (en svullnad). Med tiden kan detta orsaka missfärgning av huden.


Vanliga orsaker till svullna ben och fötter

Ofta kan man få svullna ben och fötter om man har stått upp länge. Även om man suttit stilla i en bil eller i ett flygplan en längre tid. Helt enkelt när man inte har aktiverat och rört på sina ben. Andra orsaker till svullna ben och fötter är graviditet. Skulle man däremot få stora svullnader under sin graviditet så kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Det är ett allvarligt tillstånd som man måste söka vård för.

Har man oförklarligt svullna ben och fötter kan det också vara tecken på hjärtsvikt, njursvikt eller leversvikt.

Finns det någon typ av hemvård för svullna ben och fötter?

Man kan underlätta besvären genom några enkla övningar. När man är hemma kan man ligga i sängen och höja upp benen. Exempelvis vila benen på några kuddar. Detta kan få svullnaden att gå ner. Andra bra saker är att motionera benen. Till exempel är det bra att vara ute och gå. När man rör på benen så pumpas vätskan från benen tillbaks till hjärtat. Man kan även köpa stödstrumpor, dessa strumpor kan underlätta mycket om man flyger eller sitter mycket stilla. 

Här är några tips för svullna fötter:

  • När du vilar, sätt en kudde under benen. På så sätt är fötterna i en högre position än resten av kroppen.
  • Undvik att sitta eller stå stilla under längre perioder.
  • Rör på dig. Det är hjälpsamt eftersom motion stimulerar blodcirkulationen.
  • Om du är överviktig, försök att gå ner lite i vikt. Fetma och övervikt minskar blodflödet i kroppen.

http://www.doktorn.com/artikel/svullna-ben-och-f%C3%B6tter



Av xenia alpkut - 16 oktober 2017 12:30

Den tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.

Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.

Biologisk stressforskning
Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:

1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)

Miljöbaserad stressforskning
Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.

Stressreaktionen - vårt biologiska larmsystem
Under stress så reagerar vi på flera olika sätt - kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.



http://www.doktorn.com/artikel/vad-h%C3%A4nder-i-kroppen-vid-stress

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se