Inlägg publicerade under kategorin AA DOKTORN A TILL Ö 👥

Av xenia alpkut - Lördag 12 juni 10:15

Övergångsbesvär, utmattningssymtom eller depression. När något går fel i sköldkörteln drabbas vi av en rad diffusa symtom som lätt förväxlas med andra sjukdomar.


Sköldkörteln producerar hormonet som styr vår ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonerna hålls normal på en ganska jämn nivå men kan både öka och minska när kroppen behöver det. Men när körteln producerar för mycket eller för lite hormon under en längre tid mår vi dåligt. Hela tio procent av befolkning lider av någon form av rubbning i sköldkörteln. Rubbningarna ger ofta diffusa symtom som lätt för tankarna till ätstörningar, depression eller klimakteriebesvär.

– Läkare blir allt bättre på att uppmärksamma sjukdomar i sköldkörteln men kan enligt Ernst Nyström, professor i endokrinologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bli ännu bättre.


Sköldkörtelns hormon livsviktigt

Känslan av törst och hunger styrs från hjärnan. Det gör också reglering av kroppens stressystem, utnyttjandet av energi och kroppstemperaturen. För att hjärnans budskap ska nå fram till kroppens vävnader producerar och frisätter sköldkörteln framför allt två hormoner. Dessa har ett stort inflytande på flera olika organ med möjlighet att både skruva upp och lugna ner ämnesomsättning och energiutvinning när det behövs. Fel i sköldkörteln får därför stora konsekvenser och måste åtgärdas för att vi ska överleva.

Eftersom sköldkörtelhormonerna bland annat har effekt på kroppens stressystem innebär en hög produktion att hjärtat slår kraftigare och fortare, våra celler utvinner mer energi, kräver mer bränsle och skapar mycket överskottsvärme. Kroppen behöver därför mer mat och vätska. En sköldkörtel på lågvarv gör oss frusna och mycket trötta och det blir ofta svårt att hålla vikten nere.

Hög produktionstakt av sköldkörtelhormoner är lika förödande som låg och kan göra oss alltifrån dödströtta till sömnlösa. Båda tillstånd är lika vanliga och drabbar kvinnor oftare än män. Rubbningar uppträder oftare i samband med klimakteriet eller just efter att man fått barn.




Vad går fel?

Man vet ännu inte riktigt varför vissa människor drabbas av rubbningar i sköldkörteln, forskning tyder på att både ärftlighet, stress och virussjukdomar spelar en roll. Många som drabbas har gått i genom särskilt svår period i livet just innan sköldkörtelrubbningen visar sig gått igenom en svår period i livet. Man misstänker därför att stress spelar en stor roll.


Vad händer i kroppen?

För mycket sköldkörtelhormon driver upp energi och ämnesomsättning. Hjärtat slår snabbt, kroppen producerar mycket överskottsvärme och händerna darrar. Många går ner i vikt. Det samma sker ofta när vi utsätts för stress,därför är det svårt till och med för en läkare att skilja stressymtom från överproduktion av sköldkörtelhormon.

Symtom som värmekänsla, kort stubin, nedstämdhet och hjärtklappning förväxlas i sin tur ofta med övergångsbesvär. För mycket sköldkörtelhormon är farligt för flera organ där ibland hjärtat, därför är det viktigt att sänka produktionen med någon form av behandling.



Av xenia alpkut - Torsdag 25 mars 15:16


Vaccineringen med Astra Zeneca återupptas i Sverige.

Men bara för personer över 65 år.

– Vaccinet gör mycket stor nytta för de äldre, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.


På torsdagen meddelades att över en miljon svenskar fått minst en dos vaccin mot coronaviruset. Cirka 433 000 svenskar har fått två doser.

Användningen av Astra Zenecas vaccin, som pausades den 16 mars, kommer återigen att erbjudas personer som är 65 år och äldre.

– Vaccinet gör mycket stor nytta för de äldre, många blir svårt sjuka i covid-19 varje dag. Samtidigt har vi inte sett risk för de här sällsynta och allvarliga biverkningarna hos äldre. Det är bakgrunden till att vi häver pausen för personer över 65 år, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Av xenia alpkut - Lördag 20 mars 11:00


- Ju längre den här pandemin pågår, desto mer lär vi oss samtidigt som mycket av det vi trodde att vi visste ställs på ända, säger Aleris chefläkare, tillika specialist i infektionssjukdomar, Bo Wihlborg.


Fram till nyligen rådde det väldigt stor osäkerhet kring kopplingen mellan antikroppar och immunitet, men nu har Folkhälsomyndigheten slagit fast att man ska ha immunitet efter genomgången sjukdom och att skyddet bör vara i minst ett år. Man ska också vara medveten om att skyddet kan börja avta efter ett tag. Aleris chefläkare, tillika infektionsläkare, Bo Wihlborg reder ut begreppen kring antikroppar och immunitet.

Är jag immun om jag har antikroppar?

Det är nu klarlagt att du med största sannolikhet blir immun efter genomgången covid-19, vilket innebär att du har ett skydd mot viruset om du testar positivt för antikroppar i ett antikroppstest. Däremot har vi nu sett att alla som genomgått covid-19 inte utvecklar antikroppar, utan att man istället kan utveckla T-cellsimmunitet. Självklart är det också viktigt att fortsätta tvätta händerna och att stanna hemma och du är sjuk även om du har antikroppar. Det är viktigt att förstå att immunitet inte alltid är 0 eller 100%. Enligt Folkhälsomyndigheten bör skyddet vara i upp emot ett år. Skyddet behöver inte vara fullständigt och du kanske fortfarande kan bli sjuk, men att du isåfall får ett lindrigare sjukdomsförlopp. Det är också troligt att immuniteten kan börja avta efter ett tag. Eftersom ny kunskap hela tiden tillkommer, hänvisar vi till Folkhälsomyndighetens senaste råd kring immunitet.

Hur ska man egentligen tolka resultatet av sitt antikroppstest?

Det är både enkelt och komplicerat. Har du fått ett positivt resultat har du utvecklat antikroppar och du kan betrakta dig som immun, men du måste ändå fortsätta att följa myndigheternas rekommendationer. Får du ett negativt test betyder det bara att du inte utvecklat en immunrespons i form av antikroppar, men det är inte nödvändigtvis samma sak som att du inte haft covid-19. En ny studie på Karolinska visar nu att så många som 50 procent av de som genomgått covid-19 inte utvecklar antikroppar, utan istället utvecklar en immunitet via T-cellerna.

immunitet via T-cellerna

Enligt en ny studie från Karolinska Institutet har man nu lyckats visa att det är fler som utvecklar en annan sorts immunitet än antikroppar, så kallad T-cellsimmunitet. Se klippet från Tv4 här. 

Vad är T-celler och hur fungerar T- cellsimmuniteten?

T-celler är en typ av vita blodkroppar som utgör en viktig del av kroppens immunförsvar, det adaptiva immunförsvaret. T-cellsimmunitet innebär att så fort kroppen träffar på ett nytt virus lär sig det adaptiva immunförsvaret allt om viruset. Det lär sig att känna igen viruset och skickar T-cellerna att attackera det om de skulle stöta på viruset igen. Vid en första infektion med ett specifikt virus tar det cirka en vecka innan det adaptiva immunförsvaret är fullt utvecklat och T-cellerna vet att de ska attackera viruset.

Enligt den studie som KI gjort är det betydligt fler som utvecklar T-cellsimmunitet än de som faktiskt utvecklar antikroppar. Till skillnad från antikroppar som attackerar själva viruset efter det att viruset tagit sig in i en cell och kopierat sig, dödar T-cellerna hela den infekterade cellen med virus och allt. I den här studien har man även hittat T-celler hos familjemedlemmar till personer som varit sjuka men där de som har utvecklat T-celler inte haft några symtom alls.

I studien har man konstaterat att så många som dubbelt så många kan vara immuna jämfört med de som har utvecklat antikroppar. Det här förklarar också varför vi haft en så kraftig nedgång i smittkurvan i Stockholm, trots att vi inte gjort några andra förändringar och trots att så få utvecklat antikroppar ännu. Här kan du läsa mer om resultatet av studien hos KI.


Är T-cellsimmuniteten lika lång som den man får om man har antikroppar?

Det vet vi inte ännu, men troligtvis är den det. Baserat på tidigare studier av andra coronavirus, bedömer Folkhälsomyndigheten att T-cellsimmuniteten har lika lång överlevnad som antikroppar.

Visar era tester även om man har utvecklat immunitet via T-celler?

Tyvärr gör de inte det. Testning av T-celler är en betydligt mer komplicerad process än testning av antikroppar. Därför finns det ännu inga utvecklade tester tillgängliga utanför universitetslaboratorierna. Förhoppningen är att vi även kommer att kunna utveckla sådana tester för testning i större skala. 

 

 

Av xenia alpkut - Torsdag 18 mars 17:15

Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. Det vanligaste är att du behöver behandling för att smärtan ska lindras eller försvinna.

Det är viktigt att du får träffa en gynekolog om du har mycket ont vid mens eller om du har andra symtom som är kopplade till menstruationscykeln. Både för att slippa smärta eller andra symtom och för att undvika komplikationer. En gynekolog kan hjälpa dig att få en utredning och behandling.


Symtom


Det är vanligt att de första symtomen kommer i tonåren. En del får symtom redan första gången de har mens. Symtomen vid endomtrios kan variera från person till person. En del känner inte av sin endometrios alls, eller ganska lite. Andra kan ha symtom som inte är uppräknade här.

Det är vanligt att ha ett eller flera av dessa besvär om du har endometrios:

  • Du får mycket ont när du har mens eller ägglossning.
  • Du har smärtor i nedre delen av magen hela tiden, mer eller mindre.
  • Du har smärtor som strålar ut mot ryggen och ner i benen.
  • Du har smärtor långt in i slidan och i magen när du har slidsamlag.
  • Du har symtom som liknar urinvägsinfektion. Du kan till exempel känna dig kissnödig ofta eller ha svårt att komma igång och kissa.
  • Du har symtom som liknar IBS, som till exempel diarré eller förstoppning.
  • Det gör ont när du kissar eller bajsar.
  • Du har blod i kisset eller bajset i samband med mens.
  • Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och har feber.
  • Du har svårt att få till en graviditet.
  • Du har längre och rikligare mens.

Endometrios brukar försvinna efter klimakteriet, men ibland finns smärtorna kvar.

Endometrios kommer ofta i skov

Endometrios kommer ofta i så kallade skov. Det betyder att symtomens styrka varierar över tid. Det är vanligt att ha bättre och sämre dagar eller längre perioder med mer eller mindre symtom.

Vad kan jag göra själv?

Det finns olika saker som du kan prova att göra själv, för att se om det lindrar smärtan. Det kan till exempel kännas skönt med värme på magen, som till exempel varma vetekuddar eller en värmedyna. Akupunktur eller tens, transkutan elektrisk nervstimulering kan också lindra. AvslappningsövningarKBT och mindfulness kan vara andra sätt att hantera smärtan.

Av xenia alpkut - Torsdag 18 mars 10:00

Spasticitet innebär bland annat spända och stela muskler med efterföljande svårigheter att styra och utföra viljemässiga rörelser med drabbade kroppsdelar. Det finns olika grad av spasticitet som mer eller mindre påverkar aktiviteter i det dagliga livet.


Att kunna styra kroppen dit man vill, att få den att utföra rörelser och att kommunicera genom mimik och gester är för många en självklarhet. Men för de som lider av spasticitet finns en störning i det motoriska systemet som försvårar eller förhindrar dessa funktioner.

Spasticitet förutsätter en neurologisk sjukdom eller skada som ger upphov till kontinuerlig ökad muskelspänning. Behandling vid spasticitet ska alltid anpassas utifrån individens behov och förutsättningar eftersom även en måttlig spasticitet kan ha sina fördelar.

Orsaker till spasticitet

Kroppens alla rörelser styrs av motoriska program. Det är de som gör att vi kan aktivera våra muskler och röra våra leder på ett visst sätt, både medvetet och omedvetet. Om en skada uppstår i delar av nervsystemet som styr rörelsen störs vår förmåga att anpassa motoriken till olika situationer. En störning i motoriken kan exempelvis göra att vi får svårare att lyfta och hålla ett glas stadigt i vår hand. Vid spasticitet blir rörelsen i drabbade kroppsdelar svårare och mindre kontrollerbara.


När spasticitet uppstår startar en hög muskelspänning i en kroppsdel. Denna spänning, som ökar alltmer, kallas tonusökning. Några orsaker till att spasticitet uppstår kan vara:



Så yttrar sig spasticitet

Spasticitet uppstår när det sker en skada på delar av det centrala nervsystemet som styr viljemässiga rörelser, i hjärnan eller ryggmärgen. Det sker då en förändring i signalbalansen mellan nervsystemet och musklerna. Detta leder till ökad muskelaktivitet, stegrade reflexer och ytterligare ofrivilliga, reversibla muskelspänningar som förorsakar felställningar och förvärrad smärta som kallas spasmer i musklerna.

Sådant som kan utlösa spasticitet är personens kroppsställning, försök till viljemässig rörelse, stress och omgivningsfaktorer som kyla och transport på ojämna underlag. I ben och armar kan spasticiteten synas tydligt i och med muskelryckningar vid utsträckning, medan bålspasticitet kan yttra sig som tung andning eller en känsla av att ha en hårt åtdragen korsett.

Symtomen kan också bero på diagnosen. För en person med CP-skada kan symtomen vara mycket skiftande och orsaka spasmer i olika delar av kroppen. Eftersom signalsystemet mellan hjärna och ryggmärg inte fungerar som det ska kan reflexerna få fritt spelrum, vilket kan innebära att de antingen utlöses för lätt eller tvärtom blir stela och låser sig. Vid MS-sjukdom kan, förutom ben och armar, även talförmågan påverkas på grund av spasticiteten. Detta kallas ”spastisk dysartri” och kan även orsakas av spastisk cerebral pares, ALS och allvarliga skallskador. Vid stroke uppträder oftast spasticiteten en tid efter skadan och utvecklas sedan gradvist under det första halvåret.

För att kunna avgöra graden av spasticitet behöver man titta på var den neurologiska skadan sitter, dess utbredning och förlopp. Man behöver också se till personens allmänna hälsotillstånd, förekomst av komplicerade sjukdomar utanför nervsystemet, livsstilsfaktorer med mera.



 




Utredning av spasticitet


All hyperaktivitet i muskler är inte spasticitet. Därför brukar man i ett första steg fastställa om det är spasticitet som föreligger hos patienten. Om så är fallet är nästa steg att utreda hur mycket spasticiteten försämrar patientens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Man måste sedan utesluta bakomliggande och triggande orsaker till att det uppstår, om spasticiteten är lokal eller utbredd samt dess svårighetsgrad. När man har gjort detta väljer man passande behandlingsmetod utifrån ett visst antal kriterier, däribland nytta, biverkningar, bieffekter och komplikationer. Behandlingsmetod och målsättning för behandlingen fattas i samråd med patienten.




Behandling vid spasticitet


Spasticitet är ett mångfacetterat problem och att behandla det är inte helt lätt. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan förbättrad funktion, patientens egen upplevelse och eventuella biverkningar av behandlingen. Behandlingsunderlaget tas noggrant fram av ett neuroteam tillsammans med patienten.

 

Av xenia alpkut - Torsdag 18 mars 10:00

En remissversion av vad som ska bli de första nationella riktlinjerna för epilepsi gick ut under förra veckan. I de står bland annat att antalet operationer ska fördubblas.


Många patienter går i flera år och testar olika antiepileptiska läkemedel utan effekt, innan de utreds för operation. Det vill Socialstyrelsen ändra på och presenterar nu de första rekommendationerna som rör epilepsivården.


Kunskapsbrist i vården och samhället

I Sverige har cirka 80 000 personer diagnosen epilepsi, varav 12 000 är barn. Väntan på att få diagnos och rätt behandling är dock lång. Det finns också en okunskap inom både vård och samhälle, vilket gör att vården blir bristfällig och ojämlik.

I remissen för de nationella riktlinjerna lyfter Socialstyrelse vikten av tidig diagnos, behandling och uppföljning. De trycker även på möjlighet till skyndsam kontakt med epilepsisjuksköterska.


Väntetid på i genomsnitt 16 år

För en tredjedel av alla epilepsipatienter hjälper inte läkemedel för att minska risken för anfall. Med operation kan man bli anfallsfri och ju tidigare man kan opereras, desto bättre effekt får man. Trots det är den genomsnittliga väntetiden från diagnos till operation 16 år för vuxna och 4,4 år för barn. Högsta prioritet i riktlinjerna är därför rekommendation om att erbjuda patienten bedömning för operation inom två veckor för barn under två år, övriga ska ges bedömning inom fyra veckor.

I dag opereras ett 40-tal patienter med epilepsi, men Socialstyrelsen ser gärna att minst dubbelt så många får möjlighet till operation.

Av xenia alpkut - 26 oktober 2020 14:30

   

Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. De flesta som får sjukdomen är över 60 år men en del är yngre. Chansen att bli av med cancern är större ju tidigare den upptäcks.

Cancerformen brukar kallas tjocktarmscancer eller ändtarmscancer beroende på var i tarmen som cancern börjar. Behandlingen skiljer sig lite åt. Ändtarmscancer är cancer i de nedersta 15 centimeterna av tarmen.


Symtom

Det här är några vanliga symtom som kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • Du har blod i avföringen. I bland kan du se det själv. Det är vanligare att det upptäcks om du utreds för blodbrist.
  • Du kan bajsa oftare eller mer sällan än tidigare.
  • Avföringen kan få annan form eller utseende än tidigare.
  • Du får slem i avföringen.
  • Du får svårt att bajsa och det känns som att du inte lyckas tömma tarmen helt.
  • Det är ovanligt, men en del kan få ont i magen eller tappa aptiten.

Oftast beror symtomen på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen.

Synligt blod i avföringen kan bero på hemorrojder. Ändrade avföringsvanor kan bero på att du har börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad, som till exempel vid känslig tarm - IBS.

Se ändå till att bli undersökt om du får något av de här symtomen.

Ibland kan en cancertumör göra att det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Då gör det mycket ont och magen, ofta i intervaller. Magen kan bli utspänd och det är vanligt att kräkas.

Ibland får du inga symtom

Ibland ger cancertumören inga tydliga symtom och det tar längre tid innan den upptäcks. Då kan det vara metastaserna som ger de första symtomen, till exempel att du känner dig trött eller att du oavsiktligt minskar i vikt. Metastaser är samma sak som dottertumörer.


När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 112 om du får kraftiga blödningar eller om du får mycket ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Läkaren brukar börja med en kroppsundersökning och känner bland annat på magen, på lymfkörtlarna i ljumskarna, armhålorna och på halsen, och i ändtarmen. De flesta får lämna blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om den innehåller blod.

Tarmen undersöks

Läkaren behöver titta in i tarmen om det kan finnas en tumör.

Undersökningen görs ofta med ett koloskop. Det är ett böjligt instrument som är drygt en centimeter tjockt. Instrumentet förs in genom ändtarmen. Du får smärtstillande medel om det behövs.

Det finns andra, liknande instrument som också kan behöva användas. Det beror på hur långt upp i tarmen du behöver bli undersökt.

Med hjälp av instrumentet kan läkaren även ta vävnadsprover och ta bort små polyper direkt. Polyper är utväxter på tarmens slemhinna. De behöver tas bort även om de är godartade. De kan utvecklas till cancer med tiden.

Större polyper kan behöva särskilda förberedelser. Läs mer i kapitlet Behandling. 

Ibland kan tjocktarmen undersökas med datortomografi i stället för med till exempel koloskop. Det kallas datorkolografi eller CT-kolon. Då tar läkaren vävnadsprov eller behandlar polyper vid ett annat tillfälle, om det behövs.

Om läkaren hittar en misstänkt tumör eller polyper

Vävnadsprover och polyper som tas bort skickas på mikroskopisk undersökning.

Undersökningar om du har cancer

Du behöver undersökas mer om du har cancer. Det är för att se hur och var cancern växer och för att kunna planera din behandling.

Du blir undersökt i magen och bröstet med datortomografi. Ditt bäcken undersöks med magnetkamera. En del blir också undersökta med PET-kamera.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp.

Var tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Behandlingen kan variera

Det vanligaste är att bli opererad för att bli av med sjukdomen. Ibland kan du också behöva behandling med cytostatika och strålbehandling.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är större ju tidigare cancern upptäcks. Ibland kan även spridd cancer behandlas så att du blir av med den.

En grupp med olika specialister på tjocktarmscancer och ändtarmscancer rådgör om alla personer som har fått någon av diagnoserna. Din läkare kontaktar specialisterna så att de kan föreslå den behandling som de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Din läkare berättar för dig vad specialisterna kommer fram till.

Du kan behöva opereras genast om cancertumören har orsakat ett plötsligt stopp i tarmen eller gjort att tarmen brustit.

Av xenia alpkut - 26 september 2020 11:30

Musarm är ett samlingsnamn för olika besvär, framför allt i underarmen eller handen. En vanlig orsak är att du har en dålig arbetsställning och samtidigt arbetar ensidigt med axlarna, nacken och armarna. Besvären kan vara kvar i mer än ett halvår, men de flesta blir helt bra igen.


Symtom på musarm

När du har musarm kan du få besvär i armen, handleden, handen, nacken eller axeln. Oftast gör det ont i underarmen eller handen. Det kan också kännas som en smärta som kommer från nacken och du kan känna dig stel när du rör på nacken.

Det är vanligt att du som har musarm har något eller några av följande symtom i hela eller delar av armen eller nacken:

  • ömhet, smärta eller stelhet
  • värk som molar eller pulserar
  • känsla av obehag
  • känsla av svaghet eller trötthet
  • domningar och försämrad känsel
  • stickningar och känsla av kyla eller värme
  • svullnad på ovansidan av underarmen, som en sträng, ibland från armbågen till handleden.

Vad kan jag göra själv?

Du behöver förändra ditt sätt att använda kroppen när du arbetar vid en dator med mus och tangentbord. Det är nödvändigt för att du ska kunna bli bra. Besvären minskar ofta direkt efter att du har gjort en sådan förändring.

Försök att hitta orsaken till att du får ont

Det är viktigt att du försöker att hitta orsaken till att du får ont så att du vet vad det är du ska förändra. Du kan också förebygga nya besvär om du vet vad det är du ska undvika.

Det är vanligt att besvären kommer tillbaka om du inte gör något åt orsaken till problemen.

 

Börja med att förbättra din arbetsställning

Det viktigaste du kan göra är att förbättra din arbetsställning. Detta gäller när du använder dator både på arbetsplatsen och på fritiden. Arbetsställningen ska inte belasta kroppen på ett negativt sätt. Pröva olika ställningar och känn efter så att du inte hamnar i ett läge där du spänner dig.  

Råd om din arbetsställning när du använder dator:

  • Stå gärna upp när du arbetar vid datorn, eller växla mellan att stå och sitta.
  • Datorskärmens ovankant ska vara i ögonhöjd.
  • Var uppmärksam på hur du håller nacken. Det är viktigt att du inte hamnar med nacken bakåtlutad men heller inte i framåtläge med så kallad gamnacke.
  • Se till att stolen och skrivbordet är i lagom höjd. Du kan pröva dig fram.
  • Arbeta med armarna och händerna nära kroppen.
  • Det är viktigt att du har bra ljus där du arbetar, och att du använder glasögon om du behöver det.
  • En del kan bli hjälpta av att ha armstöd på stolen. Om du använder armstöd bör de finnas för båda armarna. De behöver ställas in i rätt höjd så att du känner att armen och axeln avlastas. På en del stolar kan ett förlängt underarmsstöd fästas i det vanliga armstödet.
  • Underarmen bör kunna vila mot arbetsbordet om du inte använder armstöd.

Vad händer i kroppen?

Musarm orsakas av att du har en arbetsställning som inte är bra för kroppen. Det är vanligt att personer med musarm har fått besvären när de har använt dator eller något annat elektroniskt arbetsredskap som läsplatta eller smartphone. Besvären kan till exempel bero på att din datorskärm är inställd på fel höjd eller att du använder en för stor mus.

 

Olika delar av armen, handen och nacken kan bli överbelastade

Orsaken till att du får ont är att muskler, ledband, senor och nerver blir överbelastade. Det betyder att du under lång tid har ett tryck på musklerna eller leder så att de belastas på ett sätt som inte är bra för kroppen. Då kan blodcirkulationen bli sämre och du kan känna dig stel.


Handen hålls i ett onaturligt läge

Du håller handen i ett onaturligt läge när du arbetar med en mus. Handleden är böjd bakåt och fingrarna är spända, dels för att kunna hålla i musen, dels för att kunna klicka på den. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som du arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.

Den största belastningen är inte när du klickar eller rör musen, utan när du håller handen beredd att klicka. Därför är det bra om du tar bort handen från musen när du läser på skärmen eller väntar på något vid datorn.  Lägg handen i knät, till exempel.

Risken för musarm ökar vid vissa typer av rörelser


Risken att få musarm ökar om du ofta drar och släpper text eller bilder med musen. Detta innebär att du gör små rörelser med hög precision. Det kan göra att spänningen i musklerna ökar. Även stress kan öka risken för musarm. Det beror på att det är vanligt att spänna musklerna mer när man är stressad. Hur du håller din nacke har också betydelse.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se