Inlägg publicerade under kategorin 11 3 47 Rymden

Av xenia alpkut - Torsdag 11 april 13:30

   



Att de svarta hålen fanns visste forskarna. Egentligen. Men att kunna se fenomenet på bild är ändå ett enormt steg för forskningen, enligt Stephan Rosswog, professor vid Stockholms universitet.

– Det är en väldigt viktig upptäckt, säger han.

I teorin har vetenskapen haft rätt bra koll på de svarta hålen redan tidigare. Men det finns ändå alltid tvivel, en liten möjlighet att forskarna - inklusive Albert Einstein - haft fel i alla år.

Därför satt astronomer, fysiker och andra rymdforskare runt hela världen bänkade för att få den första rapporten från Event Horizon-projektet. Och ett mycket tungt bevis för att teorierna verkar stämma.

Stephan Rosswog, professor vid Stockholms universitet, fick se bilden för första gången via en direktsändning från Bryssel på Chalmers i Göteborg.

– Bilden stämmer faktiskt väldigt väl med hur vi hade förväntat oss att det skulle se ut, säger han till TT.

– Vi var rätt säkra på att svarta hål existerar. Det finns så mycket bevis, bland annat i vår egen galax, som bara kan förklaras med ett supermassivt svart hål. Men det var underbart att faktiskt få se det på riktigt i M87-galaxen.






https://www.nyteknik.se/innovation/forskarna-om-unika-bilden-viktigt-bevis-for-svarta-hal-6954831


ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 3 april 00:00

Nya datorsimuleringar av universums ungdom visar hur de första supermassiva svarta hålen bildades. Det gick fort och mörk materia spelade en mycket större roll än vad man förut har trott.

Ta väte och helium och blanda med mörk materia. Lys med stark ultraviolett strålning från omkringliggande stjärnor. Lägg till några hundra miljoner år och ut kommer ett supermassivt svart hål. Det visar datorsimuleringar av universums allra tidigaste historia.


I mitten av varje galax

Idag har alla stora galaxer ett supermassivt svart hål i mitten, även vår egen galax, Vintergatan.  De är så tunga att ljus inte längre kan lämna dem, därav namnet. Däremot går det att se vad som händer runt sådana här svarta hål. Mängder av materia forsar ner i det, och det skapar intensiv strålning som teleskop kan fånga upp.

 – Supermassiva svarta hål är väldigt märkliga objekt, och vi vet inte var de kommer ifrån, säger Jonathan Tan som är professor i astrofysik på Chalmers tekniska högskola.

Redan 800 miljoner år efter big bang fanns supermassiva svarta hål lika tunga som en miljard solmassor. Men hur det gick till när de bildades kan dagens teleskop ännu inte se.

Datorsimuleringar

Därför har astronomen John Wise vid Georgia Institute of technology gjort datorsimuleringar av universums tidigaste historia för att förstå hur de allra tyngsta objekten vi känner till kunde bildas så snabbt. Det visade sig att mörk materia spelade en större roll än vad man förut har trott.


– De har gjort den hittills mest detaljerade simuleringen av det tidiga universum och pekat ut områden med ansamlingar av mörk materia, säger Jonathan Tan.

Mörk materia-fälla

Forskarna kallar de här ansamlingarna för halor. Den mörka materien ger halorna väldigt stark gravitation jämfört med omgivningen. De blir då som en fälla för den gas av väte och helium som på den tiden fyllde rymden.

Datorsimuleringarna följde en sådan här halo från när universum bara var 270 miljoner år gammalt.



https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hela-universums-historiker

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Tisdag 12 feb 16:15

4,1 miljarder år. Så gammal är jordens äldsta sten. Intressant nog hittades den på månen, av alla ställen.

En sten som astronauter tog med från månen verkar ha kommit från jorden för cirka fyra miljarder år sedan. Det visar forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med den amerikanska rymdstyrelsen Nasa och forskare i flera länder.


Det kan tyckas märkligt, men för fyra miljarder år sedan var solsystemet relativt nytt och jorden träffades fortfarande av många meteoriter och asteroider. En sådan kollision kan ha slungat ut stenar från jorden, som sedan kan ha fångats in av månens dragningskraft. Dessutom låg månen tre gånger närmare jorden då, än vad den gör i dag


Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15


Sydskensovalen avbildad i ultraviolett ljusav satelliten IMAGE.

Normalt kan norrsken ses i stort sett varje klar natt på höga latituder under den så kallade polarskensovalen, vid norra halvklotet även kallad norrskensovalen, och analogt vid södra halvklotet, sydskensovalen. Ovalen ligger som en ring med centrum över den magnetiska polen. Det finns faktiskt alltid polarsken på himlen, även under dagen, men då är det för ljust för att man skall kunna se det med blotta ögat.


Polarsken förekommer i många olika former (se nedan), men gemensamt för dem alla är att de sällan är oförändrade under längre tid än några minuter. Vissa lugna bågar kan synas under längre tid, men inte ens dessa ser helt oförändrade ut.

Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15

   



Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären. Sådan acceleration sker bara i vissa områden i magnetosfären, vilket gör att polarskenet huvudsakligen uppträder i ringformade områden runt jordens två magnetiska poler.

Polarsken på norra halvklotet kallas norrsken, latin aurora borealis, och på södra halvklotet sydsken, latin aurora australis. Det senare begreppet används dock sällan och norrsken används ofta (om än lite slarvigt) som en synonym till polarsken i allmänhet.

Aurora är morgonrodnadens gudinna i den romerska mytologin. Det latinska namnet är alltså något missvisande eftersom polarskenet till skillnad från morgonrodnaden inte är reflekterat solljus.

Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 

enus (symbol: ) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel. Liksom de övriga sedan antiken i västerlandet kända planeterna (de ut till och med Saturnus) namngavs den av grekerna, varifrån vårt namn härstammar (Grekerna säger även att Venus och Uranus är besläktade). Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.

Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kvävesvaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.

Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 

Vår ständigt närvarande granne

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Vår måne är den femte största månen i solsystemet. Den är så stor i förhållande till moderplaneten (jorden) att vissa rent av betraktar jorden och månen som en dubbelplanet. Månen är den enda himlakropp som människor har landat på.


Avståndet mellan jorden och månen ökar hela tiden

Som längst befinner sig månen 406 700 kilometer från jorden och som närmast 356 500 kilometer. Avståndet beror på var i omloppsbanan månen befinner sig. Men under årmiljonernas gång rör sig månen också sakta bort från jorden. Reflektorer som Apolloastronauterna lämnade kvar på månen har gjort det möjligt att med radar uppmäta denna flykt från oss till 3,8 centimeter per år. Detta fenomen hänger faktiskt samman med tidvattnet på jorden.

Hur lång tid tar det att åka till månen?

Tiden det tar att ta sig från jorden till månen beror på hur effektiva motorer farkosten som reser dit har och hur mycket bränsle som används. Apollo 11, den första bemannade resan till månens yta, tog 51 timmar och 49 minuter på sig. Det skulle ta ungefär lika lång tid om en liknande resa skulle göras idag. En del av tiden används för att sakna ner rymdfarkosten så att en landning kan ske på ett betryggande sätt.

Varför kan man inte se månens baksida från jorden?


Varje gång du tittar på månen från jorden så ser du samma sida av månen. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden. Man kan faktiskt se 59 % av månen från jorden, beroende på tidpunkt. År 1959 var första gången människan såg månens baksida. Då lyckades den sovjetiska rymdfarkosten Luna 3 fotografera den.


Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 



enus (symbol: ) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel. Liksom de övriga sedan antiken i västerlandet kända planeterna (de ut till och med Saturnus) namngavs den av grekerna, varifrån vårt namn härstammar (Grekerna säger även att Venus och Uranus är besläktade). Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.


Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kvävesvaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se