Inlägg publicerade under kategorin 11 3 47 Rymden

Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15


Sydskensovalen avbildad i ultraviolett ljusav satelliten IMAGE.

Normalt kan norrsken ses i stort sett varje klar natt på höga latituder under den så kallade polarskensovalen, vid norra halvklotet även kallad norrskensovalen, och analogt vid södra halvklotet, sydskensovalen. Ovalen ligger som en ring med centrum över den magnetiska polen. Det finns faktiskt alltid polarsken på himlen, även under dagen, men då är det för ljust för att man skall kunna se det med blotta ögat.


Polarsken förekommer i många olika former (se nedan), men gemensamt för dem alla är att de sällan är oförändrade under längre tid än några minuter. Vissa lugna bågar kan synas under längre tid, men inte ens dessa ser helt oförändrade ut.

ANNONS
Av xenia alpkut - Tisdag 22 jan 15:15

   



Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i atmosfären. Sådan acceleration sker bara i vissa områden i magnetosfären, vilket gör att polarskenet huvudsakligen uppträder i ringformade områden runt jordens två magnetiska poler.

Polarsken på norra halvklotet kallas norrsken, latin aurora borealis, och på södra halvklotet sydsken, latin aurora australis. Det senare begreppet används dock sällan och norrsken används ofta (om än lite slarvigt) som en synonym till polarsken i allmänhet.

Aurora är morgonrodnadens gudinna i den romerska mytologin. Det latinska namnet är alltså något missvisande eftersom polarskenet till skillnad från morgonrodnaden inte är reflekterat solljus.

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 

enus (symbol: ) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel. Liksom de övriga sedan antiken i västerlandet kända planeterna (de ut till och med Saturnus) namngavs den av grekerna, varifrån vårt namn härstammar (Grekerna säger även att Venus och Uranus är besläktade). Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.

Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kvävesvaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.

Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 

Vår ständigt närvarande granne

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Vår måne är den femte största månen i solsystemet. Den är så stor i förhållande till moderplaneten (jorden) att vissa rent av betraktar jorden och månen som en dubbelplanet. Månen är den enda himlakropp som människor har landat på.


Avståndet mellan jorden och månen ökar hela tiden

Som längst befinner sig månen 406 700 kilometer från jorden och som närmast 356 500 kilometer. Avståndet beror på var i omloppsbanan månen befinner sig. Men under årmiljonernas gång rör sig månen också sakta bort från jorden. Reflektorer som Apolloastronauterna lämnade kvar på månen har gjort det möjligt att med radar uppmäta denna flykt från oss till 3,8 centimeter per år. Detta fenomen hänger faktiskt samman med tidvattnet på jorden.

Hur lång tid tar det att åka till månen?

Tiden det tar att ta sig från jorden till månen beror på hur effektiva motorer farkosten som reser dit har och hur mycket bränsle som används. Apollo 11, den första bemannade resan till månens yta, tog 51 timmar och 49 minuter på sig. Det skulle ta ungefär lika lång tid om en liknande resa skulle göras idag. En del av tiden används för att sakna ner rymdfarkosten så att en landning kan ske på ett betryggande sätt.

Varför kan man inte se månens baksida från jorden?


Varje gång du tittar på månen från jorden så ser du samma sida av månen. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden. Man kan faktiskt se 59 % av månen från jorden, beroende på tidpunkt. År 1959 var första gången människan såg månens baksida. Då lyckades den sovjetiska rymdfarkosten Luna 3 fotografera den.


Av xenia alpkut - Onsdag 2 jan 00:00

 



enus (symbol: ) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden. Då Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör. Venus är den enda planeten i hela solsystemet vars dygn är längre än dess år eftersom Venus snurrar ett varv runt solen på 225 jorddygn men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel. Liksom de övriga sedan antiken i västerlandet kända planeterna (de ut till och med Saturnus) namngavs den av grekerna, varifrån vårt namn härstammar (Grekerna säger även att Venus och Uranus är besläktade). Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette Venus. Planeten har varit känd långt före antiken och haft olika namn i olika kulturer. Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.


Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av koldioxid, men även mindre delar kvävesvaveldioxid och vattenånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet.


Av xenia alpkut - Tisdag 1 jan 00:00

 

Mars (symbol: ) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet. Den har fått sitt namn efter den romerska krigsguden Mars och kallas ibland för "den röda planeten" på grund av sitt rödaktiga utseende. Den röda färgen beror på stora mängder järnoxid (rost) som finns fördelat över ytan och i atmosfären. Mars är en av de fyra stenplaneterna och har en tunn atmosfär som till största delen består av koldioxid. Ytan är täckt av kratrar av olika storlekar likt månen, men Mars har precis som jorden även många vulkaner, dalgångar, vidsträckta slätter och iskalotter vid polerna.

Under stora delar av Mars historia skedde långvariga vulkanutbrott vilka bland annat skapade Olympus Mons, solsystemets högsta berg. De stora utbrotten har sedan länge upphört, men på ett fåtal platser bedöms mindre utbrott ha skett för endast ett par miljoner år sedan. Då detta är en kort period i ett geologiskt perspektiv förmodas planeten kunna ha en viss kvarvarande geologisk aktivitet än idag. Till skillnad från jorden har dock Mars ingen aktiv plattektonik och inget globalt magnetfält.

Mars kan utan problem observeras på natthimlen med blotta ögat. Dess skenbara magnitud når som mest -2,9 vilket endast överträffas av solenmånen och Venus. Den har en tydlig röd ton som fascinerat människan i årtusenden. Vissa delar av året då Mars befinner sig långt från jorden kan även Jupiter vara ljusare.

Tidiga observatörer av Mars tolkade delar av dess morfologi med stor fantasi, kanske på grund av den mystik som omgav planeten och i viss mån fortfarande gör det. Bland annat hade man sett konstgjorda kanaler, pyramider, skulpterade ansikten och regioner som säsongvis täcktes med vegetation. Senare skulle det visa sig att allt detta var illusioner och att Mars är en obebodd och torr planet. Man tror dock att det en gång funnits stora mängder fritt vatten på Mars, och att en hel del av det finns kvar än idag i form av is, både över och under ytan.

Senare forskning har visat att Mars har ett mer jordliknande klimat, med 120.000 års mellanrum och rinnande vatten.[5] Detta beror på att Mars axel tidvis lutar mycket kraftigt och stora mängder is smälter vid polerna.


Mars har två månar, Phobos och Deimos, vilka båda är små och har en oregelbunden form. Månarna, vars namn är grekiska och betyder skräck och fruktan, förmodas vara infångade asteroider.


Av xenia alpkut - 2 december 2018 13:15




Ett internationellt team av forskare har upptäckt ett nytt, massivt stjärnsystem som man gett namnet Apep. Ett stjärnsystem som nu utmanar befintliga teorier om hur stora stjärnor dör.

-       Det här stjärnsystemet är troligen det första i sitt slag som någonsin upptäckts i vår egen galax, förklarar Benjamin Pope, vid New York University, som är en av forskarna bakom upptäckten.


    Det här stjärnsystemet är troligen det första i sitt slag som någonsin upptäckts i vår egen galax, förklarar Benjamin Pope, vid New York University, som är en av forskarna bakom upptäckten.

Teamet upptäckte en typ av supernova som sprutar ut en extremt kraftfull plasmastråle som tros uppstå endast i avlägsna galaxer. Forskarna förväntade sig inte att ett sådant system skulle hittas i vår galax - bara i yngre galaxer långt bort. De förvånades även över att det här stjärnsystemet inte upptäckts betydligt tidigare med tanke på dess kraftiga ljusstyrka.

Av xenia alpkut - 4 november 2018 00:30

Den här fantastiskt vackra bilden visar ett utbrott på solen som ägde rum den 19 mars. Den är tagen av astrofotografen P-M Hedén.

Han lyckades även fånga utbrottet på film, se videon här!

Vi på Rymdkanalen tackar och bockar för denna häftiga bild!

Om du också har tagit en rymdanknuten bild mellan himmel och jord så tar vi tacksamt emot den för att sedan kunna dela med oss till alla rymdvänner här på Rymdkanalen. Skicka din bild till red@rymdkanalen.se

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se