Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Lördag 12 juni 10:00



Tyfoidfeber är en svår sjukdom som i regel kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder.

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

I Sverige är den ovanlig, cirka tjugo fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Bangladesh och länder i Mellanöstern är de vanligaste smittländerna.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Tyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi, som endast förekommer hos människa och som utsöndras med avföringen. Bakterien kan föröka sig i olika födoämnen. Smittöverföring sker framförallt via förorenat vatten eller födoämne, men även från person till person.

Infektionsdosen är låg, cirka 100 bakterier räcker för att ge sjukdom. Smitta från person till person kan därför förekomma. Patienten är ofta smittsam i fem till sex veckor. Omkring tio procent av de obehandlade fallen blir bärare i upp till tre månader. Kroniskt bärarskap ses i två till fem procent av fallen. Det är inte ovanligt att bärarskapet hos dessa varar i 20 år eller mer. Mottagligheten är allmän.

Inkubationstiden är relativt lång, vanligen 10–14 dygn, ibland upp till fyra veckor eller längre.

Av xenia alpkut - Söndag 6 juni 11:15


Finnar Nästan alla får finnar i puberteten, oftast i ansiktet. Det beror på att hormonbalansen i kroppen förändras. Det går att minska besvären av finnar, även om det kan ta lite tid.

Finnar, eller akne som det egentligen heter, är väldigt vanligt när du är ung. Det går att minska besvären av finnarna. På apotek finns receptfria medel som du kan använda. Om de inte hjälper kan en läkare på vårdcentralen skriva ut starkare mediciner. Om du behöver ännu effektivare behandling kan du få hjälp av en hudläkare.


Varför får jag finnar?

I puberteten förändras hormonbalansen i kroppen och du får mer könshormoner. De gör att talgkörtlarna börjar bilda mer talg. Det är en sorts fett som tillsammans med hudrester gör att talgkörtelns öppning proppas igen och du får en pormask.

Samtidigt ökar mängden av en bakterie som också spelar roll för att du får akne. Under pormasken kan du få en inflammation, en finne. Finnen kan vara allt från en liten gul upphöjning på hudens yta till en stor, röd, ömmande böld som går djupare ner i huden.

Du kan få finnar var som helst på kroppen men de är vanligast i ansiktet, på ryggen och på bröstet eftersom det är där du har flest talgkörtlar.


Av xenia alpkut - Tisdag 25 maj 10:00


Tinnitus innebär att du hör besvärande ljud i öronen som andra inte kan höra. Tinnitus kan uppstå i alla åldrar och är ett mycket vanligt problem. Det går inte alltid att få bort tinnitus, men det finns många sätt att lindra besvären.


De vanligaste orsakerna till tinnitus är att bullerskador på grund av att du har varit i miljöer med höga ljud eller nedsatt hörsel för att du har blivit äldre. Du kan också få tinnitus på grund av vissa läkemedel, öronsjukdomar eller spänningar i nacke, käkleder och axlar. Även blodbrist, förändringar i ämnesomsättningen, depression och ångest kan göra att du får tinnitus. Ibland finns det ingen känd orsak till tinnitus.

Hur låter tinnitus?

Ljudet skiljer sig åt från person till person och kan även variera hos samma person. Det kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. Styrkan på ljudet kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som låter mer än yttre ljud omkring dig.


Vad kan jag göra själv?

Det finns många saker du kan göra själv för att förebygga tinnitus och minska besvären. Här är några exempel:

  • Försök att undvika höga ljud och buller. Använd hörselskydd om du använder bullriga maskiner eller går på konserter där ljudvolymen är hög.
  • Använd särskilda öronproppar om du är musiker. De passar bättre i hörselgångarna och ger en bättre ljuduppfattning.
  • Pröva att sätta på radion eller något annat behagligt bakgrundsljud om du har svårt att somna eller störs av tinnitus i tyst miljö.
  • Försök att stressa mindre och se till att du har tid för återhämtning och avslappning. Det är bra att motionera regelbundet eftersom det förebygger utmattning, stress och depression.
  • Behandla muskelspänningar i nacke, axlar och käkar.
  • Använd hörhjälpmedel om du behöver det.

Undersökningar och utredningar

När du söker vård brukar läkaren göra en kroppsundersökning och du får berätta om du har några sjukdomar. Läkaren försöker ta reda på orsaken till att din tinnitus har utvecklats till ett problem. På så sätt kan behandlingen riktas mot orsakerna till de besvär du har av tinnitus.

Ibland får du remiss till exempelvis öron-näsa-halsklinik, hörselvårdsavdelning, psykiatrisk klinik eller tandläkare.

Tinnitus kan inte mätas objektivt

Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder. Därför måste du själv beskriva dina problem med tinnitus genom att svara på frågor som till exempel de här:

  • Hur ofta upplever du tinnitus?
  • Hur påverkar tinnitus dina dagliga aktiviteter?
  • Hur påverkas du mentalt av tinnitus?
  • Hur påverkar tinnitus din arbetskapacitet?
  • Hur påverkar tinnitus din allmänna hälsa?

Behandling

Det finns läkemedel som kan förhindra att du får bestående hörselskador om du har råkat ut för mycket starkt ljud. Den behandlingen behöver du få så snart som möjligt.

Det finns ingen behandling som tar bort tinnitus. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. De flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva eller efter att de har fått behandling.

Hur behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner. Det finns till exempel föreläsningar och behandlingar individuellt eller i grupp.

Skolhälsovården och annan barnsjukvård behöver kopplas in om ett barn får tinnitus. Tinnitushabilitering för barn finns på flera ställen i landet.


Det finns ingen behandling som tar bort tinnitus. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. De flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva eller efter att de har fått behandling.

Hur behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner. Det finns till exempel föreläsningar och behandlingar individuellt eller i grupp.

Skolhälsovården och annan barnsjukvård behöver kopplas in om ett barn får tinnitus. Tinnitushabilitering för barn finns på flera ställen i landet.


Viktigt att få behandling mot andra sjukdomar

Du bör få behandling för kroppsliga sjukdomar eller besvär om du har sådana. Det kan till exempel handla om smärta, felaktig belastning eller rörelsehinder.

Hur du mår psykiskt har stor betydelse för hur mycket besvär du har av tinnitus. Därför bör du få behandling om du är deprimerad eller har ångest.

Det är viktigt att försöka anpassa kraven på dig själv så att livssituationen blir rimlig. Ibland kan du behöva professionell hjälp och läkemedel för att bli bra.

Hörhjälpmedel kan lindra tinnitusbesvär

Hos en öronläkare eller audionom kan du få hörseln kontrollerad och få hjälp med hörselförstärkning om hörseln är försämrad. En hörapparat kan göra att du inte längre upplever lika stora tinnitusbesvär. Det finns också möjlighet att få andra tekniska hjälpmedel som minskar besvären med tinnitus.


Här kan du läsa om hur det går till att få hörapparater och andra hörhjälpmedel.

Tinnitus som förvärras av olika smärttillstånd

Det finns tinnitus som förvärras av kroppsliga symtom. Det kan handla om olika smärttillstånd som nackvärk, ryggvärk och annan ledvärk. Ofta kan till exempel fysioterapi eller massage hjälpa. 

Spänningar i käkledsmuskulaturen är mycket vanligt och kan orsaka tinnitus eftersom nervbanorna är sammankopplade. Du kan oftast få behandling mot det av din vanliga tandläkare, men ibland behövs hjälp av specialisttandläkare.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi förkortas KBT och kan fungera bra när det gäller att lindra tinnitusbesvär. Målet med KBT är bland annat att du ska lära dig metoder för att minska eller hantera besvären som tinnitus medför. Det kan till exempel vara sömnbesvär, koncentrationsproblem, anspänning, stress, irritation, trötthet och ljudkänslighet. I terapin lär du dig olika sätt att förhålla dig till tinnitus för att göra det mindre störande i vardagen.

Av xenia alpkut - Söndag 9 maj 11:00


Benskörhet innebär att skelettet blir svagare och att du lättare kan få benbrott. Vanligast är benbrott i handlederna, höfterna, ryggkotorna eller överarmarna. Risken för benskörhet minskar om du är fysiskt aktiv och inte röker. Du kan också få behandling med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott.

Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytningen och uppbyggnaden av kroppens skelett är rubbad, så att mer ben bryts ner än vad som återbildas.

Sjukdomen är vanligast hos den som är i klimakteriet. Det beror på minskad mängd av könshormonet östrogen. Benskörhet brukar även kallas osteoporos.

Benskörhet hos barn och ungdomar är oftast medfödd och kallas osteogenesis imperfecta. Det har helt andra orsaker än osteoporos.


Symtom

Benskörhet upptäcks ofta när du får ett benbrott eller en spricka i ett ben. Det kan inträffa även i vardagliga situationer eftersom skelettet är skört. 

De flesta benbrott gör ont på något sätt, men inte alla. Ryggkotor som pressats ihop på grund av benskörhet kan ibland bara ge måttlig ryggvärk, som du kanske inte ens söker vård för. Det är vanligt att du har mest ont i början.


Fysisk aktivitet

Du behåller skelettet så starkt som möjligt genom att röra på dig regelbundet. Fysisk aktivitet minskar risken för benskörhet. Det förbättrar skelettet, muskelstyrkan, koordinationsförmågan och balansen. Det minskar även risken för fall och benbrott.

Du kan välja det du trivs bäst med, men det är viktigt med en form av träning som belastar skelettet, helst ett par gånger i veckan. Du kan gärna kombinera med dagliga promenader eller jogging. Tänk på att även andra sysslor räknas, till exempel trädgårdsarbete.

Fysioterapeuter har särskilda träningsprogram för dig som har fått olika typer av benbrott. De har också särskilda rörelser för att stärka och stödja ryggen vid benskörhet. Du kan också få hjälp med övningar som förbättrar din balans.

Av xenia alpkut - Fredag 30 april 16:30

Sura uppstötningar och halsbränna kan drabba alla, men för tio procent av befolkningen är problemet så allvarligt att det klassificeras som en sjukdom.

I normala fall finns ett slags ”backventil” som hindrar den sura magsaften från att kommer upp i matstrupen. Hos den som har gastroesofageal refluxsjukdom, (GERD), fungerar inte den här skyddsmekanismen. 

Sjukdomen kan bero på ett bråck som gör att magmunnen, (hiatus), inte kan sluta tätt. Då kan delar av, eller hela magsäcken, och ibland även tunn- eller tjocktarmen, pressas upp ovanför mellangärdet. 

De vanligaste symtomen är halsbränna och sura uppstötningar men även smärta och svårigheter att svälja kan förekomma. För de flesta med refluxsjukdom hjälper behandling med magsårsmedicin, men i vissa fall kan man behöva operation.  

Centrum för antirefluxkirurgi Ersta Sjukhus har en lång tradition av antireflux- och hiatusbråckkirurgi och är ett ledande centrum i Sverige. För närvarande samlas all antirefluxkirurgi i Storstockholmsregionen till Ersta sjukhus, vilket ger goda möjligheter till klinisk forskning. 

Operation

Operationen syftar till att återskapa backventilfunktionen mellan matstrupe och magsäck. Operationen utförs med titthålsteknik (laparoskopisk teknik). Buken hålls utspänd med hjälp avkoldioxid. Via fem små snitt förs optik och instrument in i buken. En bild överförs till en TV-skärm, via den kan kirurgen se operationsområdet. Den övre delen av magsäcken dras runt nedre delen av matstrupen och fixeras med stygn. Samtidigt tas bråcket bort. Koldioxiden släpps ut innan huden sys ihop.

Ibland är de anatomiska förhållandena sådana att en titthålsoperation inte går att genomföra. Buken öppnas då via ett snitt ovan naveln. För övrigt går operationen till på samma sätt som vid titthålsoperation.

Du kommer att vara sövd under operationen.

Efter operation

Eftersom du varit sövd kommer du först till uppvakningsavdelningen. Efter ett par timmar där får du komma upp till vårdavdelningen. Som nyopererad har du mer eller mindre värk ochsmärta i övre delen av buken. Efter titthålsoperationer är det också vanligt med värk från axelpartiet efter operationer i närheten av mellangärdet. Mot värken får du smärtlindring i form av sprutor, stolpiller eller tabletter. Du kan räkna med att gå hem dagen efter operation.

Efter hemkomsten

Kostråd

Första tiden efter operationen är det viktigt att du tänker på hur du äter för att du ska må så bra som möjligt. På grund av svullnad i övre magmunnen kan det ta emot när du sväljer. Sväljningsbesvären är som mest uttalade ett par veckor efter operationen och avtar därefter successivt. Vid varje måltid är det därför mycket viktigt att du äter långsamt och tuggar maten väl.

På grund av den ökade tätheten i övre magmunnen kan det ta upp till 4-6 veckor, innan du kan börja rapa. En effektivt tättslutande övre magmun kan dessutom medföra att du inte kan kräkas. Du kommer också känna av ökade tarmgaser efter operationen. Magsäcken kommer att vara mindre efter operationen, vilket leder till att du blir fortare mätt. Det är därför vanligt att gå ner i vikt under den första månaden. Magsäcken får tillbaka sin tidigare kapacitet efter några månader.

Av xenia alpkut - Lördag 17 april 09:30


Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan få det. Ofta kommer öroninflammation i samband med en förkylning. Öroninflammation brukar gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.

Öroninflammation brukar börja plötsligt och gå över på några dagar. Det kallas därför akut öroninflammation eller akut otit.

Symtom

Det här är vanliga symtom på öroninflammation:

  • Det gör ont i örat, särskilt när du ligger ner.
  • Feber.
  • Du har en känsla av lock i örat
  • Hörseln är försämrad.

Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation. Lite äldre barn kan ibland ha symtom som dålig matlust, svårt att sova och allmän irritation.

Ibland spricker trumhinnan. Då rinner det var ur hörselgången. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men när den sedan har spruckit minskar smärtan.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Ont i örat i mer än ett dygn.
  • Ont i örat och feber.
  • Det rinner vätska ur örat.
  • Det gör ont i örat eller rinner ur örat i två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären.
  • Besvären blir värre efter undersökning, oavsett behandling eller inte.
  • Du eller ditt barn har lockkänsla i örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte har gått över tre månader efter öroninflammationen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Ont i örat tillsammans med stel nacke, trötthet och svaghet.
  • Ont i örat, hög feber och är mycket sjuk.
  • Det är svullet och rött bakom örat.
  • Örat har börjat stå ut.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.


Inflammation (av latinets inflammatio, brand) är i vid bemärkelse kroppens försvar mot skadevållande faktorer. Det är en del av den komplexa reaktion från blodet som uppkommer då kringliggande vävnader utsätts för skada. Skadan kan komma från främmande organismer som trängt in i vävnaden, mekaniska eller skador på cellerna eller irriterande ämnen.[1] Inflammationen är organismens ansträngning att ta bort de störande faktorerna och påbörja läkningsprocessen. Begreppet inflammation innebär inte i sig att det förekommer en infektion. Men det är vanligt att infektioner sätter igång inflammationer.


Inflammation är en respons på infektion eller irritation som sedan antiken beskrivits med fem karakteristika: rodnad (rubor), svullnad (tumor), smärta (dolor), lokal värmeökning (calor) och nedsatt funktion (functio laesa). Rodnaden och värmen orsakas av ökat blodflöde till det inflammerade området. Blodkärlen är dilaterade och dess väggar mer genomsläppliga än vanligt, så att det sker en transport av vätska från blodet till de omgivande vävnaderna. Detta leder till ett lokalt ödem, svullnad. Smärtan orsakas av att olika kemiska substanser, som antingen frisatts av döda celler eller vita blodkroppar, retar nerver som därmed skickar smärt-signaler till hjärnan (ett av dessa ämnen är bradykinin som frisätts som en del av koagulationsförloppen då ett blodkärl går sönder).

Inflammation kan delas upp i akut inflammation och kronisk inflammation. Den akuta inflammationen föregår den kroniska inflammationen, men en akut inflammation behöver inte utvecklas till en kronisk inflammation. Exempelvis infektion inducerar akut inflammation som primärt medieras av fagocyterande celler (makrofager och granulocyter), medan den kroniska inflammationen medieras av lymfocyter. Många patologiska tillstånd är associerade till kronisk inflammation, exempelvis MS och reumatism.

De vita blodkropparna (leukocyterna) har en viktig roll i inflammation, De vandrar ut från kapillärerna till vävnaden och fortsätter sitt arbete att genom fagocytos äta upp bakterier och lämningar av döda celler. De hjälper till att avgränsa en infektion och hejda dess spridning.

Inflammation är en försvarsreaktion som något kan liknas vid brända jordens taktik. Den inflammerade vävnaden tar skada. När inflammationen klingar av repareras vävnaden. Beroende på grad och typ av inflammation repareras vävnaden fullständigt eller delvis. I mindre inflammationer i huden klarar vävnaden av att regenerera fullständigt medan reparation i nervvävnad är mer begränsad. Om skadan inte kan läkas helt ersätts den med ärrvävnad.

Av xenia alpkut - Söndag 11 april 00:00

Hjärnan väger mellan 1 och 1,5 kilo och skyddas av skallbenet, eller kraniet. Den är stor som dina två knytnävar tillsammans och delas in i tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnans veck kallas för vindlingar och om du rätade ut vecken hade du fått en mycket tunn hinna, stor som en fotbollsplan. Två andra delar av hjärnan som är viktiga i den här boken är det limbiska systemet, eller ”känslohjärnan” som den ibland kallas, och hypofysen.

Storhjärnan

Den största delen av hjärnan kallas storhjärnan och delas in i två stora halvor med en fåra i mitten. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via hjärnbalken, som löper mellan hjärnhalvorna. De två halvorna har mycket specifika uppgifter att sköta.

Den vänstra hjärnhalvan sköter om vårt språk, logiskt tänkande och matematik. Dessutom ansvarar den för vårt medvetande och vår analysförmåga. Höger hjärnhalva känner igen ansikten och tolkar uttryck och musik. Här finns dina kreativa förmågor, som känslor, intuition och kreativitet. Det är också här du får din helhetsuppfattning när din hjärna knyter samman alla intryck och signaler den tar emot.

Storhjärnan är indelad i lober på både höger och vänster sida och bildas av de lite djupare vecken. Pannloberna är störst och mest avancerade, med funktioner som viljestyrda rörelser, vår personlighet och koncentrationsförmåga. Här styrs också vår förmåga att planera för framtiden och för att under kort tid lagra information.

Hjässloberna brukar kallas för hjärnans kommandocentral eftersom det här är den del av hjärnan där våra intryck bearbetas till kunskap och koordinerar våra sinnen – som temperatur, smak och doft – så att det blir förståeligt för oss. Det är också här vi löser problem och planerar och styr rörelser, som att böja sig fram eller sträcka sig efter kaffekoppen.

Nackloberna är de minsta loberna och de kopplar samman ögats alla funktioner med vårt minne, medan tinningloberna kopplar ihop vår hörsel med vårt minne. Det är just tinninglobernas funktion som gör att det kan dyka upp ett minne från det förflutna när du lyssnar på viss musik.

Lillhjärnan

Lillhjärnan sitter under storhjärnan och koordinerar våra rörelser så att vi kan hålla balansen, röra oss smidigt och förhålla oss till allt som omger oss. Rörelserna sker med hjälp av våra muskler och leder som är i direkt kontakt med varandra genom vårt nervsystem.

Hjärnstammen

Längst ner i hjärnan ligger hjärnstammen. Den styr livsviktiga funktioner, som ditt hjärta och blodtryck, dina reflexer och din andning. Hjärnstammen delas ibland upp i tre delar som kallas för mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen.

Av xenia alpkut - Fredag 2 april 10:30



Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Hur mycket livet påverkas av det kan variera mycket från person till person. Det finns stöd och hjälp att få.


Vad är AST?

Autismspektrumtillstånd, som ibland förkortas AST, är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Det kan till exempel vara någon av följande diagnoser:

  • Autism
  • autismliknande tillstånd
  • Aspergers syndrom.

Även om diagnoserna är olika har de också mycket gemensamt. De gemensamma dragen kallas autistiska. Ordet autism används därför brett i den här texten, oavsett vilken diagnos inom autismspektrumet det handlar om.

Det är vanligt att ha andra funktionsnedsättningar samtidigt med autism, till exempel adhd eller tics.

Ett annorlunda sätt att fungera

Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information. Det är något du föds med, och som består livet ut.

Autism innebär inte att du är sjuk eller att det är något fel på dig, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Det kan i sig leda till att du mår dåligt, om du känner dig utanför och saknar gemenskap med andra.

Ordet autismspektrumtillstånd kan delas in i tre delar:

Autism beskriver en person som fungerar annorlunda i det sociala samspelet.

Spektrum är ett ord som används för att beskriva regnbågen, vars färger går i varandra utan en tydlig gräns. På samma sätt är diagnoserna inom autismspektrumet inte tydligt indelade.

Tillstånd innebär att det inte handlar om någon sjukdom, utan ett sätt att vara.

På grund av de svårigheter som du upplever kallas det för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara också kan innebära styrkor som andra kanske inte har. Ett annat ord som kan användas om du hellre vill det, är funktionsvariation.

Behovet av stöd varierar mycket

Beroende på vilken funktionsnedsättning du har kan livet påverkas på olika sätt. Det är stor skillnad på hur mycket stöd du behöver om du har en diagnos inom autismspektrumet.

Till exempel kan du som har både autism och en intellektuell funktionsnedsättning ha ett stort behov av stöd och hjälp i vardagen under hela livet. Medan du som har Aspergers syndrom kan klara dig utan stöd, när du väl har hittat strategier för att klara av de förväntningar som finns i samhället.

Du påverkas av den miljö du är i. Om det finns förståelse för ditt sätt att vara kan du oftast fungera bättre, än i en situation där kraven är för höga.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se