Inlägg publicerade under kategorin 11 00 13 Kroppens Anatomi och vårdguiden 177

Av xenia alpkut - Söndag 1 dec 00:00

Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. Det vanligaste är att man behöver behandling för att smärtan ska lindras eller försvinna.

Det är viktigt att du får träffa en gynekolog för att få hjälp med utredning och behandling om du har mycket ont vid mens. Både för att slippa smärta och för att undvika komplikationer.

Symtom

Det är vanligt att de första symtomen kommer i tonåren. En del får symtom redan första gången de har mens. Det är olika från person till person vilka symtom man har om man har endometrios. En del känner inte av sin endometrios alls, eller ganska lite. Andra kan ha symtom som inte är uppräknade här.


Det är vanligt att ha ett eller flera av dessa besvär om du har endometrios:

  • Du får mycket ont när du har mens.
  • Du har smärtor långt in i slidan och i magen när du har slidsamlag.
  • Du har symtom som liknar urinvägsinfektion. Du kan till exempel känna dig kissnödig ofta eller ha svårt att komma igång och kissa.
  • Du har symtom som liknar IBS, som till exempel diarré eller förstoppning.
  • Det gör ont när du kissar eller bajsar.
  • Du har blod i kisset eller bajset i samband med mens.
  • Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och har feber.
  • Det är svårt att bli gravid.
  • Du har längre och rikligare mens.

Endometrios kommer ofta i skov

Endometrios kommer ofta i så kallade skov. Det betyder att symtomens styrka varierar över tid. Det är vanligt att ha bättre och sämre dagar eller längre perioder med mer eller mindre symtom.

Vad kan jag göra själv?

Det finns olika saker som du kan prova att göra själv, för att se om det lindrar smärtan. Det kan till exempel kännas skönt med värme på magen, som till exempel varma vetekuddar eller en värmedyna. Akupunktur eller tens, transkutan elektrisk nervstimulering kan också lindra. Avslappningsövningar, KBT och mindfulness kan vara andra sätt att hantera smärtan.


Maten kan spela roll

En del som har endometrios märker att vad de äter påverkar hur de mår och hur ont de har. Det finns inga belägg för att särskild kost gör så att endometriosen i sig påverkas. En orolig tarm påverkar dock hela magen och kan göra att smärtorna från endometriosen gör mer ont.

Du kan testa att föra kostdagbok för att se om det finns mat som gör att du får mindre ont och utesluta det som ger mer obehag eller smärtor. Kontakta gärna en dietist för rådgivning.

 


Träning är bra mot smärtan


Det är bra att röra på sig, eftersom det aktiverar kroppens eget smärtstillande system. När du rör på dig frigörs endorfiner, vilket lindrar smärta. Det kan räcka med promenader eller andra former av lättare träning.


Det kan kännas svårt att röra på sig och till exempel träna, om du har mycket ont av endometrios. Då kan du behöva få hjälp av en fysioterapeut.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 16 nov 00:30

Tarmarna i kroppen rör sig med kramande rörelser för att föra maten framåt. Tarmvred innebär att det har blivit stopp i tunntarmen eller tjocktarmen. Det kan antingen bero på ett hinder i tarmen eller på att tarmrörelserna tillfälligt har stannat av. Tarmvred är ett allvarligt tillstånd som oftast kräver sjukhusvård.


Hindret i tarmen kan bero på att en hård klump av avföring eller mat har fastnat i tarmen eller att delar av tarmen har växt ihop efter en tidigare operation i magen. Ett annat skäl kan vara att tarmen har vridit sig kring sig själv, eller att det finns en tumör i tarmen. Hindret kan också bero på att tarmen kläms ihop om den går ut i ett ljumskbråck eller bukväggsbråck.

Oftast blir man snabbt sjuk om man får tarmvred, men insjuknandet kan också ske gradvis under några dagar. 

Hos barn är den vanligaste orsaken att en del av tarmen har krupit in i den efterföljande delen, vilket kallas invagination.

Att tarmrörelserna stannar av, så kallad stillastående tarm, kan komma efter en operation i magen eller om man varit med om en större olycka. Det kan också komma när man har haft väldigt ont, till exempel efter ett gallstensanfall. Vissa läkemedel minskar tarmens rörlighet och en del i behandlingen kan vara att sluta ta dessa mediciner.


Symtom

Det här är några vanliga symtom på tarmvred:

  • Det gör mycket ont i hela magen.
  • Smärtorna kommer och går i takt med att tarmen pressar sitt innehåll mot hindret.
  • Du mår illa och kräks, kräkningen kan likna avföring.
  • Varken avföring eller gas kan passera ut genom ändtarmen.
  • Magen blir utspänd.

Behandling

Om man vet att man har lätt för att få tarmvred bör man få råd av sin läkare om vad man kan göra för att hålla tarmen i gång.

Om man har tarmvred som beror på ett stopp i tarmen brukar man som första steg i behandlingen få ett dropp för att ersätta vätskeförlusten och rätta till blodets saltbalans. Man brukar även få en liten slang ner i magsäcken via näsan eller munnen för att avlasta tarmarna, det kan också minska risken för att man ska kräkas. Tarmvred som beror på ett stopp i tarmen behöver ibland opereras akut. Det händer också att stoppet går över av sig själv och tarmrörelserna kommer igång igen.

Oftast får man genomgå en röntgen av tarmpassagen, då man sväljer kontrastmedel för att vägen ner genom tarmen lättare ska kunna undersökas. Undersökningen fungerar både som ett sätt att ställa diagnos och som behandling.

Stillastående tarm brukar gå över av sig själv på några dagar eller när orsaken bakom har behandlats. Man kan också få medicin som stimulerar tarmrörelserna.

Hos barn med invagination glider ofta tarmen rätt under röntgenundersökningen och barnet blir friskt utan operation. Undersökningen kan också få en stillastående tarm hos en vuxen att börja fungera igen.

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 27 okt 00:30

ME/CFS innebär att du är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort. Du kan också känna dig sjuk och ha värk i kroppen. Sjukdomssymtomen går att lindra med olika metoder. Du kan få behandling mot symtom som till exempel sömnstörningar, magbesvär och smärta.

ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome, som betyder kroniskt trötthetssyndrom.

 Alla kan få ME/CFS, både barn och vuxna, men vad som orsakar sjukdomen är oklart. Många som får den har haft en eller flera bakterieinfektioner eller virusinfektioner och efter det aldrig återhämtat sig, även om själva infektionen har läkt ut. Studier har visat att endast var tionde som har ME/CFS tillfrisknar helt, men hos många sker en viss förbättring med tiden.

Av xenia alpkut - Söndag 13 okt 00:15

Det har länge varit omdebatterat huruvida en äldre hjärna bildar nya hjärnceller eller inte. Nu kommer en ny studie som visar att vi i åttioårsåldern kan bilda lika många nya hjärnceller som en ungdom.


Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.


Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.


Missvisande studier

Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.

Av xenia alpkut - Söndag 6 okt 00:00

   


Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att minska risken för att få malignt melanom när du blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras.

  • Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
  • Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Den är större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som också kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

ulärt melanom.

Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av 


Olika typer av malignt melanom


Det finns olika typer av malignt melanom. Det går olika fort innan de börjar växa ner i huden och ökar risken att cancern sprids.

Ytligt växande melanom

Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan du få om du har varit mycket i solen, även om du inte har bränt dig. Melanomet sitter oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år.

Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan du ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

Av xenia alpkut - Lördag 21 sept 00:00

Dålig blodtillförsel på grund av åderförkalkning och diabetes kan göra en benamputation nödvändig. Ny forskning vid Lunds universitet visar att livskvaliteten på flera områden ofta ökar efter ett sådant ingrepp – men att den fysiska förmågan i många fall försämras. Forskaren Ulla Riis Madsen ser en lågt prioriterad patientgrupp som med bättre eftervård och rehabilitering skulle kunna må bättre.

Åderförkalkning och diabetes är de kroniska sjukdomar som oftast ligger bakom försämrad syretillförsel till benen. Komplikationer följer med svåra smärtor och sår som inte vill läka. De drabbade är oftast äldre. Runt hälften dör inom ett år efter benamputationen. Så långt kända fakta. Men sjuksköterskan och doktoranden Ulla Riis Madsen ville ha fler svar. Berörda läkare och sjuksköterskor hjälpte till att ringa in frågorna: Vad är det för ett liv som patienterna får efter amputationen? Hur kan de få bättre psykologisk stöttning medan de är på sjukhuset? Och hur klarar de sig efter att de skrivits ut och kommit hem?

Danska patienters berättelser

Ulla Riis Madsens studier utgick från ortopedkirurgiska avdelningar vid två danska sjukhus. Hon fick tillgång till danska patienters egna berättelser direkt efter ingreppet och följde dem sedan i ett år. Hon mötte personer som först upplevde stark förvirring och brist på kontroll, sedan bearbetning av chocken och en gryende förmåga att se de nya livsvillkoren i vitögat. Så småningom återvände känslan av kontroll över livssituationen, men patienterna pendlade kraftigt känslomässigt genom alla faserna.

– De ville gärna prata. Men när sjuksköterska, läkare och fysioterapeut i samband med utskrivningen pratade om vad som nu skulle hända, brottades patienterna med andra, för dem akuta frågor: Var det rätt beslut att göra amputationen? Kunde detta ha undvikits om jag träffat en annan läkare?, säger Ulla Riis Madsen.

”När får jag min benprotes?” var också en fråga alla ville ha svaret på. Bara var fjärde patient fick snabbt en protes. 74 procent fick en så småningom, men det dröjde i snitt 161 dagar – vilket forskaren tror kan ha påverkat livskvaliteten negativt.


Träningen är central

Efter en amputation är det avgörande att försöka behålla de fysiska funktionerna. Tre veckor efter operationen kunde sex av tio förflytta sig mellan säng och stol. Bland dem som inte lyckades var det dels ålder, dels träning som avgjorde. De som tre veckor efter ingreppet hade kommit igång med träning hade tjugo gånger större chans att klara förflyttningen mellan säng och stol. Forskaren mötte flera patienter där träning och rehabilitering inte erbjudits.

Ulla Riis Madsen minns särskilt en ensamstående man som blev sängbunden, utom vid de tillfällen då hemtjänsten kom och tog upp honom. Han ville inte vara i händerna på personal, utan valde istället att vara tillbaka i sängen redan vid lunchtid – för att stanna i den till morgonen därpå.

– Bara några dagars träning hade kunnat göra stor skillnad.

Men medan den genomsnittliga fysiska förmågan gick ner ett år efter amputationen, gick livskvaliteten på alla andra områden upp för de flesta. Smärtan avtog eller försvann helt och sjukdomskänslan de så länge hade levt med lättade. Skillnaderna i mående varierade dock stort inom gruppen, både fysiskt och psykiskt, och under hela året gick det psykosociala måendet upp och ner.

Av xenia alpkut - Lördag 21 sept 00:00

Amputation är när en extremitet (armbenfothand, etc) avlägsnas från kroppen. Avlägsnandet kan ske kirurgiskt som en del av en medicinsk behandling, eller traumatiskt. Traumatisk amputation innebär att kroppsdelen avlägsnades i samband med ett medicinskt/fysiskt trauma.

Den vanligaste orsaken till kirurgisk/medicinsk amputation är störd cirkulation i benen (kallbrand). Andra orsaker kan vara allvarliga kärl- eller nervskador. Extremiteten amputeras så långt ut som möjligt. Om den amputerade extremiteten är ett ben, kan en amputation långt ut (distalt) göra att eventuell framtida protesgång blir lättare. Även om den som amputerat sitt ben inte kan gå, så gör en längre stump att det blir lättare att hålla balansen i exempelvis rullstol. För att stumpen ska läka så effektivt som möjligt efter operation bör patienten upphört med eventuell rökning före operationen, och fått god nutritionsbehandling efter operationen. Det är vanligt att amputationspatienter är postoperativt undernärda.[1]

En vanlig komplikation till amputationer är fantomförnimmelser. Fantomförnimmelser inkluderar förutom fantomsmärtor även klåda, stickningar, domningar, och andra upplevelser av känsel i den kroppsdel som inte längre finns kvar. Fantomsmärtor kan påverka den amputerades liv och hälsa stort, och kan därför behöva hjälp av bland annat smärtläkare. Exempel på behandlingsmetoder vid fantomsmärta är olika typer av antidepressiva läkemedel, läkemedel mot nervsmärtor (exempelvis gabapentin), TENS och/eller akupunktur.[2]

I vissa delar av världen används amputation som ett straff, exempelvis länder som tillämpar Sharia. Vissa sjukdomar kan göra att drabbade kroppsdelar lossnar av sig själva, så kallad autoamputation.

Se även


fantomsmärta  Hur uppkommer fantomsmärta?


Fantomsmärtor upplevs som starka smärtor i en kroppsdel som har amputerats. Tidigare trodde läkare att fantomsmärtorna började i den förstörda nervvävnaden, men nu vet de att smärtorna uppstår på flera platser i kroppen.


Fantomsmärta är känselintryck i en kroppsdel som inte finns, till exempel ett amputerat ben.

Tidigare trodde läkarna att fantomsmärtan börjar i skadad nervvävnad vid amputationsstumpen – nu vet de att den även uppstår i ryggmärgen och hjärnan.

Så uppkommer fantomsmärtor

1. Skadade nervändar i armstumpen avfyrar slumpmässiga nervsignaler. Normalt avger de kontrollerade signaler efter sinnesintryck.

2. Signalämnen avges i nervernas andra ände i ryggmärgen, där de möter andra nerver. Signalämnena gör ryggmärgens nerver extra känsliga, så att de efter amputationen reagerar även på svag inverkan.


3. Neuron i hjärnan överför signaler från kroppen. Området som tidigare kände av handen har nu nya funktioner. Några gamla förbindelser finns dock kvar och därför kan neuron i sin nya roll ge en känsla av smärta i en amputerad arm.

|

Av xenia alpkut - Söndag 15 sept 12:03

Symtom

Vanliga symtom vid ME/CFS är

  • trötthet som inte går över när du vilar
  • sjukdomskänsla som utlöses när du anstränger dig och som kvarstår i mer än 24 timmar
  • problem med sömnen
  • ont i halsen
  • svullnad i lymfkörtlarna
  • smärta i lederna
  • svaghet i musklerna
  • huvudvärk
  • magbesvär
  • svårigheter med koncentrationen
  • minskad tolerans för stress.

 För att få diagnosen ME/CFS ska din aktivitetsförmåga och funktionsförmåga vara mindre än hälften jämfört med innan du insjuknade. Hur mycket symtom du får beror på om du har fått diagnos, behandling och anpassning i ett tidigt eller senare skede av sjukdomen.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se