Inlägg publicerade under kategorin ÖGAT

Av xenia alpkut - 2 december 2018 11:00

Tinnitus (av latinets tinire, 'att ringa'[1]) är en hörselåkomma som innebär att höra ringande ljud som saknar ljudkälla (jämför hörselhallucination). Ibland används ordet öronsus, men få personer med tinnitus vill beskriva ljuden/oljuden de hör som "öronsus". Ljuden är av personen själv upplevda ljud som t.ex kan beskrivas som pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Tinnitus kan variera i olika kombinationer, styrka och intensitet.

Ungefär 17 % av befolkningen påverkas av tinnitus med konsekvenser av sämre livskvalitet. I Stockholms län räknar man med mellan 50 000 och 70 000 människor som besväras av dessa ibland outhärdliga ljudförnimmelser som uppkommer efter felaktiga impulser mellan innerörat och hjärnan. Enligt American Tinnitus Association[2] har tolv miljoner amerikaner tinnitus, en miljon har så svår tinnitus att det påverkar deras dagliga liv.

Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet. Alla upplever tinnitus ibland, men för en del fortsätter ljuden att låta. Ljuden kan liknas vid fantomsmärta och i många fall är den en stressjukdom. Vissa människor kan tolerera ljuden med tiden, medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Tinnitus förekommer i alla åldra


ANNONS
Av xenia alpkut - 8 september 2018 00:30

 


Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.



Vad är mellanörekatarr?



Katarr används av många som beteckning på ett tillstånd med vätskeansamling i mellanörat (sekretorisk eller serös otit), det vill säga på insidan av trumhinnan. Vätskan är antingen tunnflytande eller tjockare men det föreligger ingen bakterieinfektion, bara en irritation som vårdpersonalen kallar inflammation.

Mellanörat är förbundet med svalget via örontrumpeten (tuba Eustachii). Den här förbindelsen har bland annat betydelse för utjämning av tryckskillnader mellan utsidan av örat och mellanörat. Om örontrumpeten är trång eller eventuellt tillstängd uppstår det undertryck i mellanörat. Detta kan leda till att slemhinnan i mellanörat inflammeras och det bildas vätska. När mellanörat fylls med sådan vätska dämpar det rörelserna i trumhinnan. Resultatet blir nedsatt hörsel.


I allmänhet är det sekret och snor i näsan som stänger till örontrumpeten. Vätska i mellanörat (serös otit) utvecklas därför efter förkylningar eller öroninflammationer. Ibland går det emellertid inte att påvisa någon sådan orsak till sjukdomen.

ANNONS
Av xenia alpkut - 6 september 2018 12:39

Röda ögon beror inte på klor

I somras publicerade CDC, de amerikanska myndigheterna för folkhälsa, en rapport som beskrev hur röda ögon inte kommer direkt från kloret i vattnet.


Klådan beror på att klor binder till sig kiss och svett som redan finns i vattnet, förklarade Michael Beach, biträdande chef på American Centre for Disease Control, för Women’s Health.


Av xenia alpkut - 6 september 2018 12:35

Stäng munnen och ta på simglasögon. Vattnet i simbassängen är inte alls så rent som du tror.


En tur till simhallen ger ofta röda ögon som kliar. Speciellt om du inte har använt simglasögon.

Och även om du inte blir besvärad av de röda ögonen kan det vara en god idé att ta på simglasögon: Att ögonen blir röda beror nämligen på urin och svett i vattnet.

Röda ögon beror inte på klor

I somras publicerade CDC, de amerikanska myndigheterna för folkhälsa, en rapport som beskrev hur röda ögon inte kommer direkt från kloret i vattnet.


Klådan beror på att klor binder till sig kiss och svett som redan finns i vattnet, förklarade Michael Beach, biträdande chef på American Centre for Disease Control, för Women’s Health

Av xenia alpkut - 20 juni 2018 12:15

Ett öga (latin bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

Ögontyper[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskar, fiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.



Av xenia alpkut - 22 juli 2017 17:57

En ögonprotes eller ett emaljöga är ett konstgjort öga som sätts in av kosmetiska skäl när det riktiga ögat förlorats av någon anledning.

Det första ögat av glas skapades år 1832 av Ludwig Müller-Uri på förslag av en Dr Adelmann från universitetet i Würzburg, som fick idén från dockögon. Namnet kommer av att proteserna förr gjordes av emaljerad ädelmetall. Moderna ögonproteser tillverkas av akrylatplast eller glas och är individuellt anpassade för att likna det andra ögat och passa mot underlaget. Oftast ser de mycket naturtrogna ut.


https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96gonprotes

Av xenia alpkut - 23 februari 2017 17:15

En lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins.

Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpedjupet. Linsen saknar nerver och blodkärl och får sin näring från kammarvattnet. Linsen är upphängd i tunna trådar som fäster vid strålkroppen. Den ringformiga ciliarmuskeln i strålkroppen (ciliarkroppen) spänns, så att linsens upphängningstrådar blir slappa, och den elastiska linsen får en rundare form och därmed starkare ljusbrytande ytor. Denna förmåga att förändra brytkraften i ögats lins kallas ackommodation. Förmågan att ackommodera avtar med åldern, när linsen förlorar sin elasticitet. Detta leder till att man behöver läsglasögon för att se på nära håll. Med stigande ålder grumlas linsen vilket kan resultera i grå starr.


  Denna artikel om sinnenaögat eller öron-näsa-hals-organen saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lins_(%C3%B6ga)

Av xenia alpkut - 22 januari 2017 11:00

   

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Öga


Ett öga (Lat. Bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjurfåglarreptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

 

Ögontyper



Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskarfiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se