Inlägg publicerade under kategorin ÖGAT

Av xenia alpkut - Lördag 8 sept 00:30

 


Detta är en patientinformation från Sveriges främsta och mest omfattande kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal. Medibas underlättar för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal att erbjuda uppdaterad och säker vård i en pressad klinisk vardag. Medibas är obundet och uppdateras kontinuerligt för att ge användaren direkt tillgång till aktuella riktlinjer och kliniskt relevant forskning.



Vad är mellanörekatarr?



Katarr används av många som beteckning på ett tillstånd med vätskeansamling i mellanörat (sekretorisk eller serös otit), det vill säga på insidan av trumhinnan. Vätskan är antingen tunnflytande eller tjockare men det föreligger ingen bakterieinfektion, bara en irritation som vårdpersonalen kallar inflammation.

Mellanörat är förbundet med svalget via örontrumpeten (tuba Eustachii). Den här förbindelsen har bland annat betydelse för utjämning av tryckskillnader mellan utsidan av örat och mellanörat. Om örontrumpeten är trång eller eventuellt tillstängd uppstår det undertryck i mellanörat. Detta kan leda till att slemhinnan i mellanörat inflammeras och det bildas vätska. När mellanörat fylls med sådan vätska dämpar det rörelserna i trumhinnan. Resultatet blir nedsatt hörsel.


I allmänhet är det sekret och snor i näsan som stänger till örontrumpeten. Vätska i mellanörat (serös otit) utvecklas därför efter förkylningar eller öroninflammationer. Ibland går det emellertid inte att påvisa någon sådan orsak till sjukdomen.

ANNONS
Av xenia alpkut - Torsdag 6 sept 12:39

Röda ögon beror inte på klor

I somras publicerade CDC, de amerikanska myndigheterna för folkhälsa, en rapport som beskrev hur röda ögon inte kommer direkt från kloret i vattnet.


Klådan beror på att klor binder till sig kiss och svett som redan finns i vattnet, förklarade Michael Beach, biträdande chef på American Centre for Disease Control, för Women’s Health.


ANNONS
Av xenia alpkut - Torsdag 6 sept 12:35

Stäng munnen och ta på simglasögon. Vattnet i simbassängen är inte alls så rent som du tror.


En tur till simhallen ger ofta röda ögon som kliar. Speciellt om du inte har använt simglasögon.

Och även om du inte blir besvärad av de röda ögonen kan det vara en god idé att ta på simglasögon: Att ögonen blir röda beror nämligen på urin och svett i vattnet.

Röda ögon beror inte på klor

I somras publicerade CDC, de amerikanska myndigheterna för folkhälsa, en rapport som beskrev hur röda ögon inte kommer direkt från kloret i vattnet.


Klådan beror på att klor binder till sig kiss och svett som redan finns i vattnet, förklarade Michael Beach, biträdande chef på American Centre for Disease Control, för Women’s Health

Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 12:15

Ett öga (latin bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

Ögontyper[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskar, fiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.



Av xenia alpkut - 22 juli 2017 17:57

En ögonprotes eller ett emaljöga är ett konstgjort öga som sätts in av kosmetiska skäl när det riktiga ögat förlorats av någon anledning.

Det första ögat av glas skapades år 1832 av Ludwig Müller-Uri på förslag av en Dr Adelmann från universitetet i Würzburg, som fick idén från dockögon. Namnet kommer av att proteserna förr gjordes av emaljerad ädelmetall. Moderna ögonproteser tillverkas av akrylatplast eller glas och är individuellt anpassade för att likna det andra ögat och passa mot underlaget. Oftast ser de mycket naturtrogna ut.


https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96gonprotes

Av xenia alpkut - 23 februari 2017 17:15

En lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins.

Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpedjupet. Linsen saknar nerver och blodkärl och får sin näring från kammarvattnet. Linsen är upphängd i tunna trådar som fäster vid strålkroppen. Den ringformiga ciliarmuskeln i strålkroppen (ciliarkroppen) spänns, så att linsens upphängningstrådar blir slappa, och den elastiska linsen får en rundare form och därmed starkare ljusbrytande ytor. Denna förmåga att förändra brytkraften i ögats lins kallas ackommodation. Förmågan att ackommodera avtar med åldern, när linsen förlorar sin elasticitet. Detta leder till att man behöver läsglasögon för att se på nära håll. Med stigande ålder grumlas linsen vilket kan resultera i grå starr.


  Denna artikel om sinnenaögat eller öron-näsa-hals-organen saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lins_(%C3%B6ga)

Av xenia alpkut - 22 januari 2017 11:00

   

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Öga


Ett öga (Lat. Bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjurfåglarreptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

 

Ögontyper



Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskarfiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.


Av xenia alpkut - 14 december 2016 16:00

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Reportage-Att-vara-blind-Pelles-berattelse/


Pelle Karlsson blev blind i vuxen ålder.
– Min fru och min dotter upplever mig nog inte som särskilt synskadad i hemmamiljön. Dotterns kompisar brukar tycka det är roligt att se på när jag gör pannkakor som helt blind, säger han. Pelle ger sig in i projekt som många seende inte skulle våga sig på. Som att bygga en båt.

Besökaren blir utskälld när hen ringer på dörrklockan. Golden retrievern Harald och labradoren Nilsson tar svansviftande emot. Pelle Karlsson hus är mycket välordnat, inga drivor av skor i hallen eller kläder på golvet. Pelle sätter igång kaffebryggaren. Samtidigt med maskinens gurglande hörs ett visslande. Det är undulaten Ragnhild och Fritiof, som är en grå jako, som pratar med varandra. Det kan bli humoristiskt som när Ragnhild visslar och papegojan Fritiof svarar: ”Wow, en puma!”


Pelles värld består mycket av ljud.  
– Du hör, känner eller kan inte lukta bättre men koncentrationen på de andra sinnena blir bättre om du inte kan se. Som seende lägger du 97 procent av koncentrationen på synintrycken, berättar han.

Käppen är ett känselspröt

Den vita käppen blir ett känselspröt. Pelle har lärt sig att tolka vad olika ljud och vibrationer står för när han använder käppen för att utforska sin omgivning. Skyltar, markiser, flaggor, marschaller, stolpar, gropar, kanter – det finns många hinder för en synskadad. Pelle är inte rädd för att gå ut men han känner sig aldrig helt trygg.

Ledarhund ger frihet

Till sin hjälp har Pelle ledarhunden Nilsson. Varje dag går de en milslång promenad tillsammans. Nilsson är också med som hjälp i det dagliga livet. Det är inte så att ledarhunden hittar - det är förarens uppgift - men Nilsson kan se till att Pelle inte ramlar utför stup, ner i gropar, går i vattenpölar eller rakt ut i trafiken. Hunden går till vissa referenspunkter som den känner till sedan tidigare. Där får den godis. Sedan är det Pelle som väljer den fortsatta riktningen på promenaden. Det är hela tiden Pelle som fattar de avgörande besluten.
– Många har en övertro på en ledarhund. Om jag står vid ett övergångsställe och folk går mot röd gubbe vill hunden följa med ut i gatan och i trafiken, upplyser Pelle.

Mobiltelefonen underlättar för synskadade

Ett annat hjälpmedel som Pelle hyllar är hans smartphone. Den kan tala, hantera talböcker, kopplas till ett trådlöst tangentbord med punktskrift, omvandla tal till skrivna ord rakt in i en Word-fil, läsa färger och mycket annat. Navigationsfunktionen har kommit till hjälp då Pelle har gått vilse. Då kan han ringa sin fru som på en satellitbild kan se exakt var Pelle är och guida honom rätt alternativt komma och hämta honom med bil.

Förnekade sin synnedsättning

Det är Pelles synnerv som gradvis har förtvinat. Diagnosen är nervus opticusatrofi.  Pelle märkte redan i tioårsåldern att synen inte var bra men i över trettio års tid förnekade han problemet och skyllde på omgivningen, på felkonstruerade saker, feltryckta böcker, på sin fru Helena med mera.

Till sist blev det ohållbart. Han fick ett tips av sin syncentral om en kurs på Fristads folkhögskola som vände sig till synskadade. Vistelsen blev ett uppvaknande. Pelle insåg nu sin funktionsnedsättning på allvar.

En fruktansvärd saknad när synen försvann

År 2009 försvann synen helt. Idag kan Pelle bara uppfatta ljus och mörker. Funktionsnedsättningen innebar först en katastrof; Pelle var snickare, drev företag, hade ansvar för anställda och älskade att segla. Han blev mycket deprimerad.
– När synen försvinner blir det en fruktansvärd saknad. Värst har varit att inte kunna se min tioåriga dotter Emma växa upp. Som nu förra veckan då vi var på hennes första dansuppvisning och jag kunde inte se henne, berättar Pelle med en stor klump i halsen. Han är tagen, torkar bort en tår och fortsätter:
- Det finns en stor sorg men det gäller att sätta sig över den.

Fick ett uppvaknande tack vare syncentralen

Pelle fick ett stort stöd av sin syncentral. Där fick han också ompröva sina egna fördomar vad en synskadad kan och inte kan. Pelle klagade på att han inte längre kunde snickra. Då fick han en tumstock med punktskrift i handen. Han uppmanades att sluta tycka synd om sig själv och fatta hammare och spik.
Pelle visar sin övervåning. Allt har han snickrat och målat själv. Som blind! Hantverket är betydligt bättre än vad många seende kan prestera.
– Frugan brukar skoja och säga att jag är en noggrannare snickare idag än när jag var seende, ler Pelle.

Vill se möjligheter

Pelle har kämpat med hjärtbesvär, sjukdomar, ryggsmärta och synskada men aldrig gett upp. Han vill hellre se möjligheter än hinder.
– Jag brukar säga att det finns två grupper av synskadade. En grupp som berättar vad de inte kan göra på grund av synskadan och en grupp som berättar vad den kan göra trots synskadan.


Fick ett uppvaknande tack vare syncentralen

Pelle fick ett stort stöd av sin syncentral. Där fick han också ompröva sina egna fördomar vad en synskadad kan och inte kan. Pelle klagade på att han inte längre kunde snickra. Då fick han en tumstock med punktskrift i handen. Han uppmanades att sluta tycka synd om sig själv och fatta hammare och spik.
Pelle visar sin övervåning. Allt har han snickrat och målat själv. Som blind! Hantverket är betydligt bättre än vad många seende kan prestera.
– Frugan brukar skoja och säga att jag är en noggrannare snickare idag än när jag var seende, ler Pelle.

Vill se möjligheter

Pelle har kämpat med hjärtbesvär, sjukdomar, ryggsmärta och synskada men aldrig gett upp. Han vill hellre se möjligheter än hinder.
– Jag brukar säga att det finns två grupper av synskadade. En grupp som berättar vad de inte kan göra på grund av synskadan och en grupp som berättar vad den kan göra trots synskadan.


Fått stöd från familjen


Familjen har betytt mycket för Pelle. Den har aldrig behandlat honom som ett passivt offer utan ställt krav och uppmuntrat.
– Låt dig inte bli vårdad. Anhöriga vill ofta stötta och hjälpa och det är lätt att sätta sig ned och låta sig bli hjälpt men det är inte bra i längden, säger Pelle.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7
8
9
10 11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se