Inlägg publicerade under kategorin ÖGAT

Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 12:15

Ett öga (latin bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

Ögontyper[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskar, fiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.



ANNONS
Av xenia alpkut - 22 juli 2017 17:57

En ögonprotes eller ett emaljöga är ett konstgjort öga som sätts in av kosmetiska skäl när det riktiga ögat förlorats av någon anledning.

Det första ögat av glas skapades år 1832 av Ludwig Müller-Uri på förslag av en Dr Adelmann från universitetet i Würzburg, som fick idén från dockögon. Namnet kommer av att proteserna förr gjordes av emaljerad ädelmetall. Moderna ögonproteser tillverkas av akrylatplast eller glas och är individuellt anpassade för att likna det andra ögat och passa mot underlaget. Oftast ser de mycket naturtrogna ut.


https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96gonprotes

ANNONS
Av xenia alpkut - 23 februari 2017 17:15

En lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins.

Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpedjupet. Linsen saknar nerver och blodkärl och får sin näring från kammarvattnet. Linsen är upphängd i tunna trådar som fäster vid strålkroppen. Den ringformiga ciliarmuskeln i strålkroppen (ciliarkroppen) spänns, så att linsens upphängningstrådar blir slappa, och den elastiska linsen får en rundare form och därmed starkare ljusbrytande ytor. Denna förmåga att förändra brytkraften i ögats lins kallas ackommodation. Förmågan att ackommodera avtar med åldern, när linsen förlorar sin elasticitet. Detta leder till att man behöver läsglasögon för att se på nära håll. Med stigande ålder grumlas linsen vilket kan resultera i grå starr.


  Denna artikel om sinnenaögat eller öron-näsa-hals-organen saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lins_(%C3%B6ga)

Av xenia alpkut - 22 januari 2017 11:00

   

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Öga


Ett öga (Lat. Bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjurfåglarreptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

 

Ögontyper



Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskarfiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.


Av xenia alpkut - 14 december 2016 16:00

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Reportage-Att-vara-blind-Pelles-berattelse/


Pelle Karlsson blev blind i vuxen ålder.
– Min fru och min dotter upplever mig nog inte som särskilt synskadad i hemmamiljön. Dotterns kompisar brukar tycka det är roligt att se på när jag gör pannkakor som helt blind, säger han. Pelle ger sig in i projekt som många seende inte skulle våga sig på. Som att bygga en båt.

Besökaren blir utskälld när hen ringer på dörrklockan. Golden retrievern Harald och labradoren Nilsson tar svansviftande emot. Pelle Karlsson hus är mycket välordnat, inga drivor av skor i hallen eller kläder på golvet. Pelle sätter igång kaffebryggaren. Samtidigt med maskinens gurglande hörs ett visslande. Det är undulaten Ragnhild och Fritiof, som är en grå jako, som pratar med varandra. Det kan bli humoristiskt som när Ragnhild visslar och papegojan Fritiof svarar: ”Wow, en puma!”


Pelles värld består mycket av ljud.  
– Du hör, känner eller kan inte lukta bättre men koncentrationen på de andra sinnena blir bättre om du inte kan se. Som seende lägger du 97 procent av koncentrationen på synintrycken, berättar han.

Käppen är ett känselspröt

Den vita käppen blir ett känselspröt. Pelle har lärt sig att tolka vad olika ljud och vibrationer står för när han använder käppen för att utforska sin omgivning. Skyltar, markiser, flaggor, marschaller, stolpar, gropar, kanter – det finns många hinder för en synskadad. Pelle är inte rädd för att gå ut men han känner sig aldrig helt trygg.

Ledarhund ger frihet

Till sin hjälp har Pelle ledarhunden Nilsson. Varje dag går de en milslång promenad tillsammans. Nilsson är också med som hjälp i det dagliga livet. Det är inte så att ledarhunden hittar - det är förarens uppgift - men Nilsson kan se till att Pelle inte ramlar utför stup, ner i gropar, går i vattenpölar eller rakt ut i trafiken. Hunden går till vissa referenspunkter som den känner till sedan tidigare. Där får den godis. Sedan är det Pelle som väljer den fortsatta riktningen på promenaden. Det är hela tiden Pelle som fattar de avgörande besluten.
– Många har en övertro på en ledarhund. Om jag står vid ett övergångsställe och folk går mot röd gubbe vill hunden följa med ut i gatan och i trafiken, upplyser Pelle.

Mobiltelefonen underlättar för synskadade

Ett annat hjälpmedel som Pelle hyllar är hans smartphone. Den kan tala, hantera talböcker, kopplas till ett trådlöst tangentbord med punktskrift, omvandla tal till skrivna ord rakt in i en Word-fil, läsa färger och mycket annat. Navigationsfunktionen har kommit till hjälp då Pelle har gått vilse. Då kan han ringa sin fru som på en satellitbild kan se exakt var Pelle är och guida honom rätt alternativt komma och hämta honom med bil.

Förnekade sin synnedsättning

Det är Pelles synnerv som gradvis har förtvinat. Diagnosen är nervus opticusatrofi.  Pelle märkte redan i tioårsåldern att synen inte var bra men i över trettio års tid förnekade han problemet och skyllde på omgivningen, på felkonstruerade saker, feltryckta böcker, på sin fru Helena med mera.

Till sist blev det ohållbart. Han fick ett tips av sin syncentral om en kurs på Fristads folkhögskola som vände sig till synskadade. Vistelsen blev ett uppvaknande. Pelle insåg nu sin funktionsnedsättning på allvar.

En fruktansvärd saknad när synen försvann

År 2009 försvann synen helt. Idag kan Pelle bara uppfatta ljus och mörker. Funktionsnedsättningen innebar först en katastrof; Pelle var snickare, drev företag, hade ansvar för anställda och älskade att segla. Han blev mycket deprimerad.
– När synen försvinner blir det en fruktansvärd saknad. Värst har varit att inte kunna se min tioåriga dotter Emma växa upp. Som nu förra veckan då vi var på hennes första dansuppvisning och jag kunde inte se henne, berättar Pelle med en stor klump i halsen. Han är tagen, torkar bort en tår och fortsätter:
- Det finns en stor sorg men det gäller att sätta sig över den.

Fick ett uppvaknande tack vare syncentralen

Pelle fick ett stort stöd av sin syncentral. Där fick han också ompröva sina egna fördomar vad en synskadad kan och inte kan. Pelle klagade på att han inte längre kunde snickra. Då fick han en tumstock med punktskrift i handen. Han uppmanades att sluta tycka synd om sig själv och fatta hammare och spik.
Pelle visar sin övervåning. Allt har han snickrat och målat själv. Som blind! Hantverket är betydligt bättre än vad många seende kan prestera.
– Frugan brukar skoja och säga att jag är en noggrannare snickare idag än när jag var seende, ler Pelle.

Vill se möjligheter

Pelle har kämpat med hjärtbesvär, sjukdomar, ryggsmärta och synskada men aldrig gett upp. Han vill hellre se möjligheter än hinder.
– Jag brukar säga att det finns två grupper av synskadade. En grupp som berättar vad de inte kan göra på grund av synskadan och en grupp som berättar vad den kan göra trots synskadan.


Fick ett uppvaknande tack vare syncentralen

Pelle fick ett stort stöd av sin syncentral. Där fick han också ompröva sina egna fördomar vad en synskadad kan och inte kan. Pelle klagade på att han inte längre kunde snickra. Då fick han en tumstock med punktskrift i handen. Han uppmanades att sluta tycka synd om sig själv och fatta hammare och spik.
Pelle visar sin övervåning. Allt har han snickrat och målat själv. Som blind! Hantverket är betydligt bättre än vad många seende kan prestera.
– Frugan brukar skoja och säga att jag är en noggrannare snickare idag än när jag var seende, ler Pelle.

Vill se möjligheter

Pelle har kämpat med hjärtbesvär, sjukdomar, ryggsmärta och synskada men aldrig gett upp. Han vill hellre se möjligheter än hinder.
– Jag brukar säga att det finns två grupper av synskadade. En grupp som berättar vad de inte kan göra på grund av synskadan och en grupp som berättar vad den kan göra trots synskadan.


Fått stöd från familjen


Familjen har betytt mycket för Pelle. Den har aldrig behandlat honom som ett passivt offer utan ställt krav och uppmuntrat.
– Låt dig inte bli vårdad. Anhöriga vill ofta stötta och hjälpa och det är lätt att sätta sig ned och låta sig bli hjälpt men det är inte bra i längden, säger Pelle.

Av xenia alpkut - 14 december 2016 15:00

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Synnedsattning/


Att få en synnedsättning är vanligt, särskilt när du blir äldre. En synnedsättning som kommer plötsligt och har fler symtom, som att ögat gör ont, behöver ofta undersökas snabbare än om synnedsättningen kommer över en längre tid. Synen kan ofta bli bättre av glasögon eller av behandling för den sjukdom som orsakat nedsättningen. Om du, trots allt, får en bestående nedsättning som inte kan förbättras finns många olika synhjälpmedel som kan hjälpa i vardagen.

Synen börjar och slutar inte med ögat. Tillstånd och sjukdomar som påverkar hjärnan och kroppen kan också påverka synen. Orsakerna till att synen blir sämre kan alltså finnas både i och utanför själva ögat.

Du får sedan göra en ögonundersökning som brukar börja med att synskärpan kontrolleras. Ögat undersöks sedan med ett ögonmikroskop. Först de yttre delarna, ögonvitan och hornhinnan och sedan de inre delarna, linsen, glaskroppen och näthinnan. Ofta mäts också trycket i ögat samtidigt. Hela undersökningen tar mellan 10 och 20 minuter och gör inte ont. Du kan dock bli ljuskänslig och se suddigt under något dygn om du fått pupillvidgande ögondroppar.

Ibland kan du behöva komplettera den här grundundersökningen med en eller flera specialundersökningar. Ögonläkaren vill kanske undersöka synfältet och mörkerseendet.

Brytningsfel som orsak till en synnedsättning

Ögats hornhinna och lins fokuserar ljuset så att det uppstår en skarp bild på näthinnan. När någon av de här delarna av ögat avviker från det normala, eller när deras anpassning till avståndet mellan hornhinnan och näthinnan är dålig, blir bilden på näthinnan suddig därför att den fokuseras antingen framför eller bakom näthinnan.


Närsynthet

Närsynthet betyder att du ser bra på nära håll men dåligt på långt håll. Närsynthet är ofta ärftlig. Den börjar i tonåren och ökar mest fram till tjugofemårsåldern.

Synnedsättningen utvecklas långsamt. Synen blir oftast sämre på båda ögonen, men inte nödvändigtvis lika mycket. Du ser bättre om du kisar. Till skillnad från andra brytningsfel blir du oftast inte trött eller får huvudvärk. Från och med fyrtioårsåldern brukar närsyntheten i stort sett vara stabil.

Om du får grå starr i högre ålder leder det till ökad närsynthet, vilket många märker genom att de kan läsa utan sina läsglasögon.

Översynthet/ långsynthet

Översynthet är motsatsen till närsynthet. Du ser bra på långt håll, men sämre på nära håll. Översynthet är också ärftlig.

Man har i regel god syn fram till ungefär fyrtio års ålder, då synen börjar försämras på både nära och långt håll. En del klarar den övergången utan problem. Andra kan få tvära svängningar i synskärpan och problem att hitta glasögon som passar. Men med lämpliga glasögon ser man bra.

Astigmatism

Hornhinnan är i allmänhet mer eller mindre oregelbunden. Den bryter ljuset olika mycket på vågrät ledd jämfört med lodrät ledd. Små skillnader påverkar inte synen. Större skillnader kan orsaka att du får sämre syn både på långt och nära håll. Du ser en mer eller mindre störande dubbelbild med ett öga. Du kan se något tydligare om du kisar. Ögonen känns ofta ansträngda och det är vanligt att du får huvudvärk.

Astigmatism är ofta kombinerad med något annat brytningsfel, för det mesta närsynthet. Astigmatism förändras mycket lite med tiden.

Ålderssynthet

Ögat kan ställa in skärpan steglöst och blixtsnabbt från oändligt långt avstånd till ungefär en dryg decimeter framför ögat. Denna mekanism, som kallas ackommodation, fungerar smidigt fram till 40–45-årsåldern. Sedan försämras den gradvis och upphör helt att fungera i 60-65 årsåldern. Du ser fortfarande bra på långt håll, men får allt svårare att se på nära håll.

Det börjar med att du får svårt att läsa finstilt text i dålig belysning eller på vanligt läsavstånd. Texten blir suddig och bokstäverna flyter ihop. Ögonen känns ansträngda och du kan få huvudvärk. Om du är närsynt, till följd av grå starr, motverkas åldersyntheten och du kan ofta läsa igen utan läsglasögon.

Behandling av de olika brytningsfelen

Alla typer av brytningsfel kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. Om ögat är friskt i övrigt ska du när du använder glasögonen få normal synskärpa, det vill säga kunna se nedersta raden på syntavlan.

Ett alternativ till glasögon är kontaktlins, en tunn, mjuk eller mera sällan, en hård plastlins, som läggs direkt på hornhinnan.

När det gäller de vanligaste, mindre brytningsfelen är valet mellan glasögon och kontaktlinser en fråga om tycke och smak. Du får lika bra synskärpa vad du än väljer.

Om du är mycket närsynt får du bättre synskärpa med kontaktlinser än med glasögon.

Om du är mycket översynt, vilket är ovanligt, kan synfelet korrigeras lika bra med glasögon som med linser.

Ålderssynthet kan korrigeras med läsglasögon. Ett problem med de glasögonen är att de bara ger synskärpa på det avstånd de är utprovade för. Du kan ha svårt att till exempel läsa, spela piano, snickra och se på dataskärmen med samma glasögon. En lösning är så kallade "progressiva" glasögon som ger skärpa på flera avstånd.

En mindre vanlig lösning, men som kan fungera bra, är så kallad monovision. Det innebär att du har en kontaktlins på ett öga för läsning samtidigt som man använder det andra ögat för att se på långt håll. Det kan vara svårt i början att ha lins bara på ett öga, men man vänjer sig snart.

Astigmatism kan i de flesta fall korrigeras med glasögon. Ibland är astigmatism så pass kraftig att den kan korrigeras endast med hårda kontaktlinser.

Man kan även få synfel korrigerade genom operation. En plastlins sätts då in framför den egna linsen. I princip är det samma operation som vid grå starr, men man behåller sin egen lins och den korrigerade linsen sätts in framför den.


Behandling av brytningsfel med laser

Närsynthet och astigmatism, och ibland även översynthet, kan behandlas med laser. Läkaren svarvar och formar om hornhinnan med hjälp av en laser som styrs av en dator. Datorn beräknar hornhinnans form så att den efter behandlingen fokuserar bilden rätt på näthinnan. Om man har lätta eller måttliga brytningsfel ger behandlingen ofta bra resultat.


Laser kan också användas till att behandla annat än brytningsfel. Bland annat kan ytliga grumlingar eller ärr i hornhinnan avlägsnas med laser.

Av xenia alpkut - 11 november 2016 11:00

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Vagel-i-ogat/


  


Vaglar är vanliga hos både vuxna och barn och uppkommer då en talgkörtel blir inflammerad. Är det en talgkörtel vid ögonfransen som blivit inflammerad så kallas det yttre vagel. Ligger körteln som blir inflammerad djupare i ögonlocket så bildas en så kallad inre vagel. Ofta brukar en vagel försvinna av sig själv.

Symtom

En vagel kan

  • kännas öm och skava mot ögat
  • ses som en liten röd svullnad på ögonlockskanten och ibland ha en gul prick i mitten
  • om det är en inre vagel, ses som en djupare svullnad i ögonlocket med rodnad hud
  • variera i storlek från att knappt synas till att vara ungefär en centimeter.

I enstaka fall kapslar en inre vagel in sig och bildar en liten knöl, som inte är öm, en så kallad chalazion. Den brukar ofta försvinna av sig själv men det kan ta flera månader. Tar det längre tid kan den opereras bort.

Vad kan du göra själv 

Som egenvård kan du värma ögonlocket med varmt vatten i exempelvis duschen och sen massera ögonlocket med lätta fingertoppar. Massera först uppifrån och ned och sedan från sida till sida. Värmen öppnar upp talgkörteln och gör att läkningen går snabbare.
En vagel brukar annars vara som mest inflammerad i en till två dagar, sedan avtar inflammationen. Det kan ta upp till tio dagar innan symtomen är helt borta. Ofta brister vageln av sig själv och du behöver bara tvätta rent med vanligt vatten. Så småningom skrumpnar vageln ihop.
Har du en inre vagel kan det vara bra att inte använda kontaktlins i det ögat när det är som besvärligast.

När ska du söka vård 

De allra flesta behöver inte söka vård eftersom vaglar brukar försvinna utan behandling. Har du mycket besvär av en vagel till exempel att svullnaden och rodnaden blir stor kan du kontakta en vårdcentral. Ibland kan du behöva behandling med till exempel en bakteriedödande ögonsalva.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Hur du kan förebygga vaglar 

Det är vanligt att vaglar återkommer. Har du torra ögonlockskanter så ökar risken för att få vaglar. Du kan därför regelbundet smörja ögonlockskanterna med mjukgörande salva som finns att köpa på apotek.
Även vissa hudsjukdomar, som till exempel akne eller rosacea, kan göra att du lättare får vaglar.




Av xenia alpkut - 18 september 2016 12:15

Bra att göra rent ögat

Om ögat är rött och irriterat kan du skölja det med vatten för att se om det hjälper. Svider vattnet kan du pröva med koksaltlösning i stället, det kan kännas lite lenare för ögat. Du kan göra egen koksaltlösning genom att blanda en milliliter, det vill säga ett kryddmått, salt i en deciliter kokande vatten som sedan får svalna. Du bör bara använda nygjord lösning. Färdiggjord koksaltlösning finns att köpa på apotek.

Är ögat kladdigt eller har klistrats igen, vilket till exempel kan hända när du är förkyld, kan du tvätta med ljummet vatten med hjälp av en bomullstuss. Det bästa är att tvätta från den yttre ögonvrån mot den inre, eftersom det är lättare att få rent ögat på det sättet.

Ibland kan ögat irriteras av en infektion i en talgkörtel på ögonlockskanten, en vagel. Då kan du badda vageln med en bomullstuss eller kompress fuktad med vatten. En vagel läker oftast av sig själv inom en till två veckor.


Skräp eller smink som har kommit in i ögat kan du vanligtvis få ut genom några blinkningar. Om det inte hjälper kan du skölja ögat med rent vatten.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Irriterade-ogon/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se