Inlägg publicerade under kategorin 1 ÄMNE A TILL Ö

Av xenia alpkut - Söndag 13 juni 16:47


När 56-årige Michael Packard dök till havets botten var det med hjälp av simfötter och gastub. När han väl lämnade vattnet var det via munnen på en knölval som gapat efter för mycket. Den amerikanske dykaren överlevde 30 sekunder i havsbestens gap.

– Jag trodde jag skulle dö, berättar han.

Det var med siktet inställt på hummer som Packard dök i vattnet utanför Provincetown delstaten Massachussets, USA, under fredagen. Under sitt andra dyk för dagen i det uppskattningsvis 15-gradiga vattnet upplever han hela havets mångfald.

Stora stim av fiskar i olika storlekar simmar förbi medan han själv sökte sig mot botten i jakt på den kloförsedda delikatessen.

”Blir helt mörkt”

Men på väg ner, bara några meter från målet, får han en kraftig knuff av något.

– Och sedan blir det helt mörkt, berättar han för tidningen Cape Cod Times.

Den första tanken är att han inte bara attackerats av en vithaj utan också befinner sig inuti det fruktade djuret. Men när han försöker känna efter hittar han inga tänder och drar därför en annan slutsats: han har slukats av en val – närmare bestämt en kvölval.

– Jag var helt inuti den och jag tänkte för mig själv: det finns inte en chans att jag klarar mig. Jag är slut, död, berättar Packard.

Fördes till sjukhus

Men efter att ha börjat sparka och röra på sig häftigt började den förmodade valen göra samma sak. Efter uppskattningsvis 30 till 40 sekunder byts det kompakta mörkret mot dagsljus och Packard är tillbaka i vattnet.

En besättningsman som var kvar på Packards båt, och som drog upp honom ur havet, ska ha beskrivit den våldsamma aktiviteten i vattnet och som sedan följdes av att en val bryter ytan.

Packard fördes till sjukhus men kunde skrivas ut samma dag efter att ådragit sig ytliga skador.

”Aldrig hört hända”

Att människor skadas av valar är ovanligt, säger valforskaren Jooke Robbins till Cape Cod Times. Men att Packard tros ha fastnat i dess gap betyder inte att det var avsiktligt.

När knölvalar öppnar sina käftar blockeras synen för en kort stund, vilket gör att de ibland fastnar i nät eller annan fiskeutrustning. Men enligt Robbins är det mycket som måste gå fel för att ett valgap ska bli ett temporärt människofängelse.

– Det är något som jag aldrig har hört hända förut.

Av xenia alpkut - Måndag 7 juni 13:30

 


En fantastisk kvinna sett till personlig, utstrålning och – ett tragiskt liv, numer en vändning? Vem är hon? Shuhada’ Davitt (född Sinéad Marie Bernadette O’Connor, den 8 december 1966 i Glenageary (strax utanför Dublin) är en irländsk sångare och musiker. 1,63 meter. Hennes irländska namn Sinead är en form av Jane och betydelsen – ”Gud är god.” och hennes eget namn uttalas ”shin + aid”.


Sinead O’Connor, 53 år, är mest känd för sin superhit ”Nothing Compares 2 U” från 1990. När hon figurerat i medierna de senaste åren har det dock mest handlat om hennes psykiska ohälsa. 2017 berättade hon i ett avsnitt av talkshowen ”Dr Phil” att hon försökt ta livet av sig sju gånger på ett år, efter att ha blivit lämnad av sin familj”.


Uppväxt?

Sinéad O’Connor föddes som dotter till Jack och Marie O’Connor. När hon var åtta år skilde sig hennes föräldrar. Senare skrev hon en låt om sin barndom som fick namnet ”Fire on Babylon”. 1985 dog hennes mor i en bilolycka. Sinead O’Connor har påstått att hennes mor fysiskt och sexuellt missbrukade henne och har hävdat att hon ”använde som en tortytkammare”.

 

Av xenia alpkut - Lördag 5 juni 09:00


Ditte Svanfeldts dotter är död.

Della blev nio år gammal.

”Tack lilla älskling för alla år vi ändå fick”, skriver Ditte Svanfeldt på Instagram.



Influencern och entreprenören Ditte Svanfeldt, 31, startade sin blogg när den mellersta dottern Della föddes med hjärnskadan cerebral pares, CP.

Nu har Della dött, skriver Ditte Svanfeldt i ett inlägg på Instagram.

”Himlen har fått den vackraste av änglar. Tack lilla älskling för alla år vi ändå fick, tack för att du hjälpt mig att växa. Tack för att du fått mig att sakta ner. Tack lilla älskling för allt du gett, tack för att du orkat så här länge. Tack lilla älskling för att jag får vara din mamma fast jag inte längre kan känna din värme eller höra din röst”, skriver hon i inlägget.

”Hoppas du slipper ha ont”

Ditte Svanfeldt skriver också om hur hon hoppas att Della nu kan trösta sin lillebror uppe i himlen, som Ditte Svanfeldt och maken David Svanfeldt, 37, förlorade i magen.

”Jag hoppas du slipper ha ont nu, att dina ben känns lätta, att du flyger fram i drömmarnas land, att din trygga lilla famn kan ge lillebror tröst, att ni tillsammans tittar ner på oss och ser hur otroligt älskade och saknade ni är. Tack för allt Della. Jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva, livet kommer inte vara detsamma utan dig här hos mig. Min krigarprinsessa.”


Startat insamling

Hon tackar också alla som tänkt på familjen under den svåra tiden och stöttat och skickat blommor, och uppmanar istället sina följare att skänka pengar till en insamling som familjen startat tillsammans med Hjärnfonden.

Aftonbladet har varit i kontakt med Ditte Svanfeldt, som godkänt att inlägget citeras.

Della blev nio år gammal.

 

https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/kRlLLA/influencern-ditte-svanfeldts-dotter-della-dod--nio-ar-gammal?fbclid=IwAR3FKIRcKZEMJJn7cKhbAobgywzIO_G8_vb562ixxoe06OMFhtX4mRtk0Vc

Av xenia alpkut - Fredag 4 juni 11:00

Den 21 januari firas Internationella Kramdagen - World Hug Day - runt om i världen för att uppmärksamma kramen och dess betydelse för människor. När vi kramas utsöndras oxytocin – ett hormon som sänker stress och ökar välbefinnandet. Enligt en färsk undersökning på uppdrag av Marabou uppger 83 % av alla svenskar att de skulle behöva en kram. Undersökningen visar också att man kramas mest i södra Sverige och på västkusten. 

Den internationella kramdagen startade i USA 1986 och inträffar mitt emellan julhelgen och alla hjärtans dag, när solen lyser med sin frånvaro och många känner sig nedstämda. Fysisk närhet är ett grundläggande behov hos människor och när vi kramas utsöndras hormonet oxytocin, som får oss att må bra.

– Oxytocin, som utsöndras när vi kramas, är ett riktigt må bra-hormon som bland annat minskar stress, stärker immunförsvaret och gör oss både gladare, friskare och piggare. Faktum är att beröring är lika viktigt som mat för att vi ska leva och fungera. När vi får en kram blir vi också mer positivt inställda till andra människor och mer benägna att sprida vänligheten vidare, säger Kerstin Uvnäs Moberg, läkare, forskare och professor i fysiologi.

Många svenskar skulle behöva en kram

I en undersökning som genomförts av Quicktake/SSI på uppdrag av Marabou uppger hela 83 % av svenskarna att de skulle behöva en kram. Samtidigt är kramvanor en generationsfråga; av Sveriges 18–34-åringar hade 61 % kramats samma dag som undersökningen genomfördes, medan motsvarande siffra för personer över 55 bara var 36 %.


Så länge båda parter vill kramas så rekommenderar Kerstin Uvnäs Moberg att kramen varar uppåt 10 sekunder för att utsöndra maximalt med oxytocin. Men enligt respondenterna i undersökningen varar den genomsnittliga kramen bara i 5 sekunder. 


– Vi svenskar gillar att kramas, men kan ibland vara lite snabba att släppa taget. När vi kramar någon vi tycker om en längre stund så får det en direkt inverkan på både humör och hälsa. Sedan får man heller inte glömma bort att behovet av närhet inte försvinner med åldern – tvärtom. Både ung och gammal mår bra av kramar, säger Kerstin Uvnäs Moberg, läkare, forskare och professor i fysiologi.


I väst och söder kramas man mest

I västra och södra Sverige kramas man oftast, och 79 % uppger att de kramas flera gånger i veckan. Däremot är det skralt med kramandet i mellansverige, där samma siffra bara är 74 %.


Många svenskar kramar sin partner, familj och vänner, men bara 1 % kramar sin chef. 13 % skulle vilja ge Kronprinsessan Victoria en kram och 11 % vill krama Charlotte Kalla. 9 % skulle ge Anders Bagge en kram, likaså skulle 9 % krama Mark Levengood.


Av xenia alpkut - Lördag 29 maj 10:15

Downs syndrom beror på en kromosomavvikelse. Det leder ofta till intellektuell funktionsnedsättning och kan även orsaka medicinska svårigheter. Försenad eller begränsad utveckling av motorik (rörelseförmåga) och språkförmåga är också vanligt.

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn med Downs syndrom på cirka 800 födslar.

Upptäckt och diagnos

Att barnet har Downs syndrom upptäcks ofta direkt efter förlossningen. Genom ett blodprov från barnet kan en diagnos ställas. Ibland är diagnosen känd redan innan förlossningen, genom till exempel ett fostervattenprov.

Med ordet syndrom menas att det finns symtom som förekommer tillsammans och har samma ursprungliga orsak. Vid Downs syndrom är orsaken att det finns en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det kallas trisomi 21 – vilket också är ett annat namn på Downs syndrom.

Mer om fostervattenprov på vårdguiden 1177.se.

Medicinska svårigheter

Den extra kromosomen finns oftast i alla kroppens celler och kan påverka kroppens organ. Barnet kan födas med ett hjärtfel som kan behöva opereras. I sällsynta fall föds barnet med grå starr, vilket också opereras tidigt. Alla nyfödda barn med Downs syndrom får hjärta och ögon undersökta innan de får lämna BB.

Under uppväxten kan sköldkörtelns funktion försämras. Det behandlas då med ett tillskott av sköldkörtelhormon. Barn med Down syndrom får lämna blodprov för kontroll av sköldkörtelns funktion. Det görs i samband med den regelbundna uppföljningen hos barnläkare som barn med Downs syndrom erbjuds. 


Intellektuell funktionsnedsättning

Den extra kromosomen påverkar också hjärnans utveckling. Det är vanligt att barn med Downs syndrom har en långsammare utvecklingstakt än andra barn. Det innebär för de flesta att de får en intellektuell funktionsnedsättning (IF). Tidigare kallades det psykisk utvecklingsstörning. Graden av IF varierar från lindrig till grav. Barnen bedöms hos psykolog innan skolstart för att se om barnet har IF och i så fall i vilken grad. Bedömningen är till hjälp vid val av vilken skolform som passar barnet bäst. Barn med IF har rätt till undervisning utifrån särskolans läroplan.

Den intellektuella funktionsnedsättningen leder till svårigheter med abstrakt tänkande. Det tar längre tid för barnen att lära sig och förstå olika saker, men känslor och behov berörs inte av funktionsnedsättningen. Hjärnans utvecklingsnivå sätter gränser för vad som är möjligt att klara av. Men träning, erfarenheter, upplevelser och anpassning av miljön ger möjlighet till ökad förmåga och delaktighet.

Av xenia alpkut - Tisdag 25 maj 10:00


Tinnitus innebär att du hör besvärande ljud i öronen som andra inte kan höra. Tinnitus kan uppstå i alla åldrar och är ett mycket vanligt problem. Det går inte alltid att få bort tinnitus, men det finns många sätt att lindra besvären.


De vanligaste orsakerna till tinnitus är att bullerskador på grund av att du har varit i miljöer med höga ljud eller nedsatt hörsel för att du har blivit äldre. Du kan också få tinnitus på grund av vissa läkemedel, öronsjukdomar eller spänningar i nacke, käkleder och axlar. Även blodbrist, förändringar i ämnesomsättningen, depression och ångest kan göra att du får tinnitus. Ibland finns det ingen känd orsak till tinnitus.

Hur låter tinnitus?

Ljudet skiljer sig åt från person till person och kan även variera hos samma person. Det kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande, brusande eller metalliskt. Styrkan på ljudet kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som låter mer än yttre ljud omkring dig.


Vad kan jag göra själv?

Det finns många saker du kan göra själv för att förebygga tinnitus och minska besvären. Här är några exempel:

  • Försök att undvika höga ljud och buller. Använd hörselskydd om du använder bullriga maskiner eller går på konserter där ljudvolymen är hög.
  • Använd särskilda öronproppar om du är musiker. De passar bättre i hörselgångarna och ger en bättre ljuduppfattning.
  • Pröva att sätta på radion eller något annat behagligt bakgrundsljud om du har svårt att somna eller störs av tinnitus i tyst miljö.
  • Försök att stressa mindre och se till att du har tid för återhämtning och avslappning. Det är bra att motionera regelbundet eftersom det förebygger utmattning, stress och depression.
  • Behandla muskelspänningar i nacke, axlar och käkar.
  • Använd hörhjälpmedel om du behöver det.

Undersökningar och utredningar

När du söker vård brukar läkaren göra en kroppsundersökning och du får berätta om du har några sjukdomar. Läkaren försöker ta reda på orsaken till att din tinnitus har utvecklats till ett problem. På så sätt kan behandlingen riktas mot orsakerna till de besvär du har av tinnitus.

Ibland får du remiss till exempelvis öron-näsa-halsklinik, hörselvårdsavdelning, psykiatrisk klinik eller tandläkare.

Tinnitus kan inte mätas objektivt

Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder. Därför måste du själv beskriva dina problem med tinnitus genom att svara på frågor som till exempel de här:

  • Hur ofta upplever du tinnitus?
  • Hur påverkar tinnitus dina dagliga aktiviteter?
  • Hur påverkas du mentalt av tinnitus?
  • Hur påverkar tinnitus din arbetskapacitet?
  • Hur påverkar tinnitus din allmänna hälsa?

Behandling

Det finns läkemedel som kan förhindra att du får bestående hörselskador om du har råkat ut för mycket starkt ljud. Den behandlingen behöver du få så snart som möjligt.

Det finns ingen behandling som tar bort tinnitus. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. De flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva eller efter att de har fått behandling.

Hur behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner. Det finns till exempel föreläsningar och behandlingar individuellt eller i grupp.

Skolhälsovården och annan barnsjukvård behöver kopplas in om ett barn får tinnitus. Tinnitushabilitering för barn finns på flera ställen i landet.


Det finns ingen behandling som tar bort tinnitus. Behandlingen går i stället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. De flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva eller efter att de har fått behandling.

Hur behandlingen är organiserad varierar mellan olika regioner. Det finns till exempel föreläsningar och behandlingar individuellt eller i grupp.

Skolhälsovården och annan barnsjukvård behöver kopplas in om ett barn får tinnitus. Tinnitushabilitering för barn finns på flera ställen i landet.


Viktigt att få behandling mot andra sjukdomar

Du bör få behandling för kroppsliga sjukdomar eller besvär om du har sådana. Det kan till exempel handla om smärta, felaktig belastning eller rörelsehinder.

Hur du mår psykiskt har stor betydelse för hur mycket besvär du har av tinnitus. Därför bör du få behandling om du är deprimerad eller har ångest.

Det är viktigt att försöka anpassa kraven på dig själv så att livssituationen blir rimlig. Ibland kan du behöva professionell hjälp och läkemedel för att bli bra.

Hörhjälpmedel kan lindra tinnitusbesvär

Hos en öronläkare eller audionom kan du få hörseln kontrollerad och få hjälp med hörselförstärkning om hörseln är försämrad. En hörapparat kan göra att du inte längre upplever lika stora tinnitusbesvär. Det finns också möjlighet att få andra tekniska hjälpmedel som minskar besvären med tinnitus.


Här kan du läsa om hur det går till att få hörapparater och andra hörhjälpmedel.

Tinnitus som förvärras av olika smärttillstånd

Det finns tinnitus som förvärras av kroppsliga symtom. Det kan handla om olika smärttillstånd som nackvärk, ryggvärk och annan ledvärk. Ofta kan till exempel fysioterapi eller massage hjälpa. 

Spänningar i käkledsmuskulaturen är mycket vanligt och kan orsaka tinnitus eftersom nervbanorna är sammankopplade. Du kan oftast få behandling mot det av din vanliga tandläkare, men ibland behövs hjälp av specialisttandläkare.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi förkortas KBT och kan fungera bra när det gäller att lindra tinnitusbesvär. Målet med KBT är bland annat att du ska lära dig metoder för att minska eller hantera besvären som tinnitus medför. Det kan till exempel vara sömnbesvär, koncentrationsproblem, anspänning, stress, irritation, trötthet och ljudkänslighet. I terapin lär du dig olika sätt att förhålla dig till tinnitus för att göra det mindre störande i vardagen.

Av xenia alpkut - Måndag 24 maj 12:30

 

 

För ett år sedan tränade 27-årige Elias Bjärgvide på gym fem gånger i veckan samtidigt som han hade tre jobb.

I dag är han sjukskriven på heltid och tillbringar 90 procent av sitt liv i sängen.

– Jag får liksom välja om jag orkar duscha eller trimma skägget, säger Elias.


Elias Bjärgvide har en osynlig sjukdom. Men den har ett namn som folk nu har börjat höra talas om. ME/CFS, Myalgisk encephalomyelit, en neurologisk sjukdom som är kronisk och bland annat orsakar extrem trötthet och utmattning.


Jag bor på andra våningen, dörren är upplåst, så det är bara att komma in.” smsar Elias några minuter innan vi ska träffas i hans bostad på Telefonplan i Stockholm.

I en grå rymlig soffa ligger Elias, uppbullad med två kuddar, och ler stort.

– Vill ni ha kaffe? Jag har satt fram så ni kan göra själva, mer orkade jag tyvärr inte, ursäktar han.

Han berättar att han brukade ha lockigt välskött hår. Nu har han rakat av sig allt, det blir lättare att sköta.

– Jag får liksom välja om jag orkar duscha eller trimma skägget. Så att dessutom ha ett hår att sköta blir för jobbigt.


Men så var jag frisk igen i några veckor och sen kom det tillbaka. Jag fattade inte varför mina förkylningar var så långvariga. Det kändes inte normalt.

Elias sökte vård för att ta reda vad det var för fel på honom. Proverna visade ingenting och läkarna förklarade att han ju jobbade med barn och det var ju inte så konstigt att han åkte på förkylningar då och då. Kanske var han stressad och utmattad efter som han jobbade med så mycket olika grejer?

– Jag kände en stress över att bli sjuk – det var inte själva stressen som stressade, säger Elias.

Coivd-19 utlöste tröttheten på nytt

Ett år senare kände sig Elias på topp. Den ovanliga tröttheten var som borta och han började träna på gym fem gånger i veckan för sin hälsas skull.

– Sedan blev jag sjuk i covid-19 i mars förra året, men inte så jättesjuk. Det vanliga med feber och hosta. Men efter att jag blivit frisk, kom den där välbekanta orkeslösheten från 2018 och jag blev sängliggandes igen.

I augusti 2020 tipsade en kompis om sjukdomen ME. Elias läste på och bad om att få bli utredd för ME. Läkaren höll med och efter en lång utredning kom beskedet att det var precis det Elias hade.

– Det var en sådan lättnad att få en diagnos. Samtidigt skulle detta förändra hela mitt liv, säger han.


”Som att ha konstant influensa”

Många som får ME/CFS får det först efter att en eller flera vanliga virus- eller bakterieinfektioner. Det kan vara allt från förkylningar, infektioner i luftvägarna, influensa eller covid-19 som utlöser ME/CFS. I dag finns det ingen behandling som kan bota sjukdomen eller helt tar bort symtomen.

– Jag är övertygad om att ME kommer bli allt vanligare efter covid-19, men då kanske man tar sjukdomen på allvar och börjar forska mer, säger Elias.

Elias orkar inte ha för långa samtal, trots att han ligger ner.

– Att sitta upp är för tungt. Tänk dig att du har en konstant influensa. Det är fysiskt möjligt för dig att gå upp ur sängen och ta ett glas vatten. Men det är en otrolig ansträngning och efter att du hämtat det där vattnet är du helt slut. Så känns det för mig. Alltid.


– Men jag kan inte sova under dagen som man brukar kunna om man har en klassisk influensa. Därför är det viktigt att jag får mina timmar under natten.

En vanlig dag för Elias börjar klockan 08 på morgonen. Då vaknar han men försöker somna om. Ofta sover han till 10.30, sedan masar han sig över sängen vid 12.30 och drar upp rullgardinen.

– Sen går jag upp och lägger mig i soffan eller hjälper min sambo, Johanna, att laga lunch, men det orkar jag bara i typ fem minuter. Sen återgår jag till soffan och här är jag tills det är dags att gå och lägga sig.

På Elias vänstra ringfinger vilar en guldring. Han ser att jag tittar på den och säger att han och hans sambo Johanna förlovade sig 2019.

– Vi träffades i gymnasiet. Oj, vilka planer vi hade för framtiden. Äventyr, familj och barn! Vi tittade liksom på bröllopslokaler, säger han och tittar ner på ringen med ett sorgset leende.


Elias och sambons framtid blir inte av

Elias visste inte om han skulle orka prata om Johanna under intervjun. För det är både nytt och jobbigt att deras framtid som de planerade för inte kommer att bli av. De har precis börjat gå i terapi tillsammans för att ta reda på hur de ska finnas i varandras liv.

– Inte för att vi tror att vi kommer kunna hitta tillbaka till där vi var innan. Utan för att vi vill varandra väl. Vi får se vad den relationen kommer innebära, men den kommer inte innebära det vi hade tänkt. Det känns jättesorgligt.

Hans röst brister när berättar om att han och Johanna alltid har varit det där superparet med en relation som många andra sett upp till.

– Men tänk dig att du har en partner som varje dag vaknar upp och i princip inte orkar någonting längre. Orkar inte göra saker, orkar inte hjälpa till hemma. Orkar inte vara den personen han varit innan. Den här sjukdomen gör så pass mycket med en människa. Det går inte förutse hur det ska påverka dynamiken i en relation. För oss har det varit väldigt svårt.

”Kan inte klandra mig själv”

Elias vet att Johanna brottas med mycket skuldkänslor och att hon tycker att det är svårt. Samtidigt kan Elias inte vara hennes stöttepelare längre. Han orkar inte det.


– Jag kan inte klandra mig för att jag blivit sjuk och jag kan inte klandra Johanna för hur svårt det är för henne. Man tar ofta upp partnern som den stora stöttepelaren när någon har en sjukdom. Men det är inte en förväntan man kan ha på en annan människa. Vi hade kanske behövt höra andra människor som går igenom det här svåra.


Självmord är vanligt bland ME-patienter

En av de tre vanligaste dödsorsakerna för ME är självmord. Men det är ingenting som Elias har tänkt på själv. Samtidigt har han förståelse för de som väljer att avsluta sina liv på grund av sjukdomen.

– Den kan lätt äta upp en. Jag är lyckligt lottad som klarar av att duscha själv. Jag tar all hjälp jag kan. Jag har fått hem en rullstol och en duschpall nu. Man ska inte skämmas över att man behöver hjälp, säger han allvarligt.

Trots allt det svåra som Elias går igenom försöker han vara så glad som det går. Han blickar tillbaka på sitt gamla liv och känner lycka över allt han orkade göra då.

– Det finns dom med ME som mår otroligt mycket sämre än jag. Det hjälper att ha leende på läpparna, säger han och ler stort.


Av xenia alpkut - Måndag 24 maj 12:15



Sami Jakobsson lämnade tidigt på tisdagen ”Big brother”-huset. 

Detta på grund av privata skäl. 

Senare under dagen var han tillbaka för att fortsätta sin medverkan.


Tidigt på tisdagen kallades Sami Jakobsson in i bikten och lämnade sedan ”Big brother” på grund av privata skäl. 

”Sami mår bra, men har av privata skäl tillfälligt lämnat huset”, skriver Big brother på Twitter

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8
9
10
11
12 13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se