Inlägg publicerade under kategorin Djur

Av xenia alpkut - Måndag 12 feb 14:44

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 12 feb 14:31

Bältdjur eller bältor (Dasypodidae) är den enda nu levande familjen inom ordningen pansrade trögdjur (Cingulata) i överordningen trögdjur. Familjen består av små däggdjur med hårt skal. De är kända för att kunna rulla ihop sig och lever på de amerikanska kontinenterna från norra delarna av Argentina till södra USA. Bältor äter växter och små insekter. Deras närmaste släktingar är myrslokar och sengångare.

Ordningen Cingulata som tidigare även benämnts Loricata, omfattar även de utdöda familjerna Pampatheriidae och glyptodonter (Glyptodontidae).


Utseende och anatomi


Bältdjurens "pansar" består av plattor som är bildade av horn- och benämne. Vid fram- och bakkroppen är plattorna sammanvuxna till fasta sköldar. I mitten finns tvärgående ringar som är öppna vid buken och avgränsade mot varandra genom hudveck. På så sätt åstadkommer dessa djur en påfallande flexibilitet. Individernas undersida är täckt av mjuk hud och päls.[1]

Huvudet blir spetsigare fram till nosen och på ovansidan av huvudet finns likaså benplattor. Öronen påminner om musöron och ögonen är små. Vid de korta extremiteterna finns kraftiga klor. Den spetsiga svansen är täckt med benringar.


Arternas storlek varierar mellan 15 centimeters längd, 100 gram vikt hos Chlamyphorus truncatus och arten jättebälta (Priodontes giganteus) som blir 60 kg tung och ungefär en meter lång (utan svans).

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 27 jan 11:30

 

 

 

Primater (Primates), av Linné även kallade herredjur, är en ordning i djur

klassen däggdjur. Namnet kommer från latinets primus, 'den främste'. I dag indelas ordningen primater i två underordningarStrepsirrhini och Haplorrhini. Till den senare underordningen räknas alla människoapor (Hominidae) som även innefattar människan (Homo sapiens).

Den tidigare indelningen i apor och halvapor, är föråldrad, och används inte längre i vetenskapliga sammanhang.[1] Aporna utgör fortfarande en giltig grupp, Anthropoidea, men halvaporna är parafyletiska.


Systematik

Primaterna tillhör inom däggdjuren överordningen Euarchontoglires. Detta fastslogs genom undersökningar av primaternas genetiska och molekylära egenskaper. Primaternas närmaste släktingar är ordningen pälsfladdrare (Dermoptera). Spetsekorrar (Scandentia) som tidigare också räknades till primaterna har likheter i skallens byggnad och i levnadssättet, men dessa egenskaper gäller troligtvis för alla däggdjur eller har uppkommit på grund av konvergent utveckling och därför räknas spetsekorrarna som en egen ordning.

Utbredning

Med undantag av människan, som numera förekommer på hela jordklotet, lever de flesta primater i tropiska eller subtropiska regioner av AmerikaAfrika och Asien.[3] I Amerika sträcker sig utbredningsområdet från södra Mexiko till norra Argentina. Däremot finns inga infödda primater på öar i Karibiska havet. Här finns bara djur som har införts av människan och ben av ett släkte som dog ut redan för mer än tvåtusen år sedan. I Afrika är primater vanliga och det största antalet arter finns söder om Sahara. På Madagaskar lever mycket speciella primater som bara förekommer där. I Asien sträcker sig utbredningsområdet över den Arabiska halvön (den här levande arten av babianer är möjligtvis införd av människor), IndienKinaJapan och en del av Sydöstasien. I Europa förekommer bara en enda art, berberapan eller magot på Gibraltar, fritt i naturen. Men även den har troligtvis införts av människor.

Om man jämför med mängden övriga däggdjur som människan introducerat runt om på jordklotet är det uppenbart att människan inte tagit med sig många primater. Det handlar i princip bara om de redan nämnda babianerna i Arabien, om berberapan, små grupper av markattartade apor som togs med till ön Saint Kitts av afrikanska slavar samt en liten grupp rhesusapor som nu finns i Florida.

Av xenia alpkut - 15 november 2017 10:24

 



 

Den ikoniska, vita älgen i Värmland får leva. Polisen har dragit tillbaka beslutet om skyddsjakt.

Hans Nilsson, kommunstyrelsen ordförande i Eda, har engagerat sig i den vita älgens överlevnad, och har inte hunnit nås av nyheten när GT ringer upp:

– Wow! Är det sant? Fantastiskt. Det är en enorm lättnad, att de begrep att den inte är farlig. Det är ju det jag har sagt hela tiden, att det är en snäll älg.


Det är polisen i Värmland som tagit beslutet, vilket man meddelade skriftligt klockan 17.13

"Det polisiära beslutet som togs 6/11 om att avliva den aktuella älgen gäller inte längre. Det var efter föredragning av allmänheten som beslutet togs om skyddsjakt, jml §9 jaktlagen, eftersom älgen uppträtt aggressivt och farligt mot människor. Det har sedan 6/11 inte inkommit några uppgifter om att älgen uppträtt aggressivt varför beslutet om skyddsjakt inte längre gäller", skriver polisen.

Mats Öhman vid polisen i region Bergslagen, förklarar:

– Beslutet togs den 6 november för att älgen uppträtt aggressivt. Nu har det gått över en vecka och nu gäller inte beslutet, det är inte konstigare än så.

Möttes av kraftiga protester

Kan beslutet komma att ändras igen?

– Jag kan bara konstatera att beslutet om skyddsjakt inte gäller längre. Den här älgen bedöms på samma sätt som alla andra vilda djur, säger Mats Öhman.

Polisens beslut att tillåta skyddsjakt på den vita älgen, möttes av kraftiga protester. I bräschen gick Hans Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Eda.

– Jag blir upprörd och förbannad över hur korttänkta människor kan vara. Jag begriper inte hur man kan tänka sig att ta död på ett sådant här djur, sa han på måndagen.

– Enligt min mening är den inte farlig för människor. Den gillar inte hundar, och beter sig som vilken annan älg som helst skulle göra.

"Wow! Är det sant?!"

Hans Nilsson startade en namninsamling på nätet, för att rädda den vita älgen, och på mindre än ett dygn har mer än 10 000 personer skrivit på uppropet.

När GT ringer upp har Hans Nilsson inte hunnit nås av nyheten om att polisen dragit tillbaka beslutet om skyddsjakt. 

– Wow! Är det sant!? Fantastiskt! utbrister han.

– Det är en enorm lättnad, att de begrep att den inte är farlig. Det är ju det jag har sagt hela tiden, att det är en snäll älg. Va lycklig jag blir!

Tackar allmänheten

Hans Nilsson tror att allmänhetens stöd för att rädda den stora älgen, har spelat in i polisens beslut.

– Jag tror att det har spelat stor roll att folk har engagerat sig. Stödet har varit massivt. Det är många som har ringt och mejlat till mig, och säkert också till polisen och länsstyrelsen. 

Hur ska du fira?

– Jag vet inte, det kom så plötsligt det här. Det blir nog en lugn och stillsam kväll. Det har ringt journalister och privatpersoner hela dagen. Bland annat har jag varit ute med norska TV2 och filmat, säger Nilsson.

– Jag är rätt mör, men nu kan jag slappna av.



https://www.expressen.se/gt/den-vita-algen-far-leva-nytt-beslut/

Av xenia alpkut - 24 oktober 2017 12:52

Fästingar (på finlandssvenska även skogsbässar) (Ixodida) är samlingsnamnet för en grupp små spindeldjur. Fästingar är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur och fåglar, samt ibland även från reptiler och groddjur.

De två stora fästingfamiljerna utgörs av hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. De hårda fästingarna har hårda plattor av kitin, och det är med dem som det svenska ordet fästing vanligen associeras. De mjuka fästingarna saknar de hårda plattorna och suger blod under minuter eller timmar, till skillnad från de hårda som borrar sig fast och suger blod under flera dagars tid. Den tredje fästingfamiljen – Nuttalliellidae – förekommer bara med en art, Nuttalliella namaqua, i Afrika.

Arten Ixodes ricinus är vanlig i Sverige. Den angriper framför allt varmblodiga djur av olika storlek, från sorkar och möss till de stora klövdjuren. Den är även vanlig på fåglar. Denna art är den som vanligen angriper människor och deras husdjur i Sverige. Utöver denna art finns det elva andra arter hårda fästingar i Sverige, de flesta specialister på fåglar.

Det finns bara en art som tillhör de mjuka fästingarna i Sverige, fladdermusfästingCarios vespertilionis, som i sällsynta fall även kan angripa människor.


I tropiska länder är fästingarna både talrikare och mer besvärliga.

Av xenia alpkut - 12 oktober 2017 11:00

 

Guldfisk (Carassius auratus)[2] är en sötvattensfisk som tillhör familjen karpfiskar. Guldfisk är en populär prydnadsfisk och hålls ofta i trädgårdsdammar och som akvariefisk.[3] Den har sitt ursprung i Östasien, där karpfiskar under lång tid förekommit i fiskodling. Guldfisk domesticerades först i Kina för över 1 000 år sedan[3] och började genom selektiv avel på guldfärgade individer (guldkarp) odlas som prydnadsfisk. En mängd odlingsvarianter med varierande form och färg har sedan dess avlats fram och idag finns över 300 odlingsvarianter.[4]



Utbredning

Guldfisken härstammar ursprungligen från Östasien. Den betraktas som invasiv art i många delar av världen där den introducerats som prydnadsfisk och senare oavsiktligt sluppit ut eller avsiktligt släpps ut i naturen.[3][5]


Utseende


Den odlingsvariant som brukar kallas för "vanlig guldfisk" skiljer sig till färgen från vildlevande guldfisk som är gråaktig, men har samma kroppsform, det vill säga saknar överdrivna anatomiska drag. Färgen på "vanlig guldfisk" kan vara röd, gul, svart eller vit och i dessa nyanser kan den vara helfärgad, fläckig eller spräcklig, som röd-vit, gul-vit eller röd-svart-vit. Avelsformer som avlas utifrån anatomiska särdrag inkluderar varianter med förlängda fenor, slöjfenor, dubbla stjärtfenor, utstående ögon, bubbelögon, utmärkande huvudform eller fjällform, äggformad kropp och dylikt. Avelsformer med extrema anatomiska särdrag är oftast inte lika robusta som den vanliga guldfisken och de mest extrema avelsformerna kan ha svårt att simma och klarar sig inte i naturen.[6]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Guldfisk


Av xenia alpkut - 2 oktober 2017 10:56

 


Tranor (Gruidae) är en familj inom ordningen tran- och rallfåglar med stora, långbenta och långhalsade fåglar.



Utseende och läte


De fullvuxna fåglarna blir mellan 90 och 175 centimeter mellan näbbspets och stjärtspets. De utmärks genom sina långa, trubbiga vingar, kraftiga kropp och långa hals. Deras baktå sitter betydligt högre än framtårna. Den yttre tån är genom bindhinna förenad med mellantån och den inre tåns klo är mycket kraftig. Benen är långa och ett långt stycke av underbenet är naket. Näsborrarna ligger nära näbbens undre kant och är baktill omgivna av en hinna. Stjärten är kort och har 12 pennor.


Ekologi

Ungarna föds med många dunfjädrar och de kan snart följa föräldrarna. Under häckningstiden lever tranorna parvis, men på vintern och under flyttningarna uppträder de i flockar. Deras föda hämtas både från växt- och djurriket. De är skygga men livliga fåglar, som inte blott under parningstiden, utan också vid andra tider på året genomför riktiga danslekar, då de intar egendomliga kroppsställningar och vridningar. De gör höga hopp och griper något föremål med näbben för att kasta det i luften.


Systematik


Traditionellt delas tranorna ofta upp i de fyra släktena BalearicaBugeranusGrus och Anthropoides. Analyser av DNA-DNA hybridisering, data från DNA-sekvenser av cytokrom-B och studier av protein indikerar dock att de två arterna inom släktet Anthropoidesjungfrutrana (A. virgo) och paradistrana (A. paradisea), bör föras till släktet Grus[1]. Liknande är det med den enda arten inom släktet Bugeranusvårttrana (Bugeranus carunculatus).


https://sv.wikipedia.org/wiki/Tranor

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se