Inlägg publicerade under kategorin MAT

Av xenia alpkut - Lördag 14 sept 18:00

För! Att! Ta! Död! PA skadedjur! Ogräs! Och! Mögel! Besprutas! Det! Som! Ska! BLI! Mat Din! Med! Kemiska! Bekämpningsmedel. Män! Kemikalierna! Stannar! Inte! Bara! PA Odlingarna.! De! sprid! sig! nästan! överallt! Och! en! finns! kvar! i! maten! du! äter !! Jag en! vanlig! fruktkorg hittas! rester! av! bekämpningsmedel! i! nästan! 9! av! 10! Frukter! Och! Flera! Av! Den! kemikalievärstingar.! Idag! Utsätts! Vi! För! Tusentals! Kemikalier! Från olika! Håll !! Alla! Klassas! Inte! Som! Farliga,! Män! mycket! pekar! på! att! olika! kemikalier! kan! ha en! betydande! påverkan! på fetma ,! diabetes,! hjärtF och! kärlsjukdomar,! Alzheimer,! Parkinson,! cancer,! svårigheter! att! få! lada! tidigare! Pubertet! missbildningar! PA könsorgan! inlärningssvårigheter,! infektioner! astma! OCH! autoimmuna! Sjukdomar.! AV Aven! Vår! naturen! tjära! Skada! de! miljögifter! SOM! sprids! OCH! läder! till! Risker ty! viktiga! Funktioner! i! naturer.! Barn! Och! Foster! Har! Extra! Utsätta ty Risker Dels! Med! Skadliga! Kemikalier.! På! Att! Känsliga! system! i! Kroppen! fortfarande! utvecklas! män! available ty! ATT! de! utsätts ty! Högre! halter! i! relation! till! synd! kroppsvikt. Jag matar! Hittor! Rester! Av! Bekämpningsmedel främst! Jag! Frukt! Och! Grön !! Att! A! både! nyttigt! och! miljösmart! män! på! grund! av! bekämpningsmedelsresterna anser! Naturskyddsföreningen att! Det! Är! Extra! Viktigt! Att! Välja! Ekologisk frukt,! Inte! Minst till! känsliga! Grupper! SOM! barn! OCH Har omöjligt ATT Skydda sig! MOT! Det! gravida.!!! alla! skadliga! kemikalier !! Män! det! går! att! andvika! flera! av! det! det! henne! faktabladet berättar! om! riskerna! med! rester! av! bekämpningsmedel! med! utgångspunkt! i! en! vanlig! fruktkorg innehållande! oekologiska! applen,! päron,! banan,! vindruvor! och! citrusfrukter. !!!!




https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/kampanjmaterial/Bekampningsmedelsrester_i_vara_fruktkorgar_faktablad.pdf?fbclid=IwAR1uszMEhc_UT7cb_-b_JKGzHcxs4BI9M6xoRsR_WM3yYSV7yWdyWoYT3CY


ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 6 sept 00:00

Matallergi

Att vara allergisk mot livsmedel, så kallad matallergi eller födoämnesallergi, betyder att man är allergisk mot någonting som man har ätit eller druckit. Vanligast är symtom på huden och från magen och tarmen, men symtomen kan variera mycket. De flesta besvär brukar försvinna genom att man undviker det som orsakar allergi.

Matallergi är vanligast hos barn. En del har kvar allergin när de blir vuxna. Du kan bli allergisk mot livsmedel som vuxen men det är inte lika vanligt.
Läs mer om matallergi hos vuxna i kapitlet nedan.

De vanligaste livsmedlen som du kan vara allergisk mot är:

  • mjölk
  • ägg.

De flesta barn som har haft komjölksallergi tål mjölk igen när de är i treårsåldern. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med allergin när de är i sexårsåldern.

Andra allergier, till exempel jordnöt och nötallergi, har du oftast kvar livet ut.

Symtom på matallergi

Vid matallergi är det vanligt att ha symtom från huden, från magen och i munnen.

Dessa symtom från huden är vanliga:

Dessa symtom från magen och tarmarna är vanliga:

Det är också vanligt att få symtom i munnen. De är:

  • irritation i munnen
  • klåda
  • svullnad på läpparna och i halsen.

En del barn kan få flera av dessa symtom samtidigt. Barnet kan också få symtom från luftvägarna. Det är inte lika vanligt som symtom från huden, magen och i munnen.

Exempel på symtom från luftvägarna hos barn med matallergi:

Barn som har svår allergi kan få en allergisk reaktion så kallad anafylaxi. Det orsakas oftast av jordnötter och nötter, men den kan också orsakas av andra livsmedel.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet misstänks ha matallergi.
  • Barnet mår inte bra trots att mat som barnet inte tål har uteslutits.
  • Barnet får allergiska reaktioner.

Undersökningar och utredningar


Barnet kan genomgå en allergiutredning om du tror att hen är allergisk, men inte vet mot vad. Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Då får barnet eller du själv som förälder eller närstående berätta om när barnet får symtom och var i kroppen de känns eller syns. Berätta om barnet har andra sjukdomar som till exempel eksem och astma. Berätta också om nära släktingar har allergi, eksem eller astma.


ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 1 sept 00:30


Du behöver

Vita bönor

  • 1 gul lök, skivad
  • 2 klyftor vitlök, skivad
  • 1 dl vitt vin
  • 2 dl crème fraiche
  • 400 g konserverade, vita små bönor (på burk eller på tetra)
  • olivolja
  • salt



 

 

Gör så här


  • Börja med gulbetorna. Skiva dem tunt på mandolin och lägg i isvatten fram till servering så att de blir krispiga.
  • Rostade rotfrukter
    Sätt ugnen 225 grader.
  • Skär allt i mindre bitar. Blanda med olivolja och salt. Rosta i ugnen ca 30 minuter tills de är mjuka. Blanda med finrivet citronskal vid servering.
  • Krämiga bönor
    Fräs lök och vitlök i olivolja. Häll på vinet och koka ihop tills löken är mjuk. Rör ner crème fraiche och bönorna. Smaka av med salt och peppar.



https://www.koket.se/kramiga-vita-bonor-med-rostade-rotsaker

Av xenia alpkut - Torsdag 1 aug 00:15

 


Ät upp maten inom ett par timmar. Det rådet ger Livsmedelsverkets mikrobiolog Jonas Toljander till den som ska ta med sig mat i kylväska under rötmånadstider. 

– Så länge man har maten kyld och tänker äta upp den inom rimlig tid så kan man ha med sig vad som helst, säger han.


Begreppet rötmånad härstammar från bondepraktikan förr i tiden då möjligheterna för att kyla livsmedel var sämre. Ofta inträffade den i slutet av juli och pågick en månad framåt.


Jonas Toljander, mikrobiolog på Livsmedelsverket, säger att det i år har varit flera perioder under sommaren där det har varit rötmånadsväder. Han nämner bland annat värmeböljan i juni.


– Rötmånad blir det egentligen när som helst på sommaren i Sverige när det blir varmt och fuktigt i luften, säger Jonas Toljander.


Termometer i kylväskan

För många inträffar rötmånaden under semestertider då en del måltider kanske äts utanför hemmet. Det viktigaste är att förvara maten väl kyld i en kylväska med hjälp av kylklampar, enligt Jonas Toljander.


– Det kan vara bra att ha en termometer i kylväskan, säger han.

Helst ska temperaturen ligga på mellan fyra och åtta grader, som i ett vanligt kylskåp. I den temperaturen ska maten hålla till sitt bäst före datum.

– Men är det mat som man ska äta upp inom de närmaste två timmarna är det kanske inte lika noga, säger Jonas Toljander.


Rötmånad – när är den?


Rötmånad kallas perioden i slutet av juli fram till slutet av augusti. En månad då maten snabbt blir dålig.


Värmen och luftfuktigheten är hög under den här perioden vilket gynnar bakterier. Detta gör att matvaror snabbt blir förstörda.


Enligt gammal tradition infaller rötmånaden den 23 juli och pågår fram till den 23 augusti. Men egentligen är det värmen och luftfuktigheten som styr snarare än något specifikt datum.


Om du slarvar med maten under rötmånaden kan det i värsta fall leda till matförgiftning. Därför gäller det att se upp med hur du hanterar din mat!



Här är maten du borde slänga direkt

Visst ska man inte slänga maten i onödan. Det är varken bra för plånboken eller miljön. Men vissa livsmedel ska du vara extra försiktig med. Här är 5 exempel då du faktiskt borde slänga maten direkt.

Mögligt bröd


Du har kanske hört att det går bra att skära bort den delen av brödet som är möglig. Men det räcker inte. Mögelfläcken är bara en liten del av hela mögelsvampen. Bröd som har börjat mögla är bara att slänga.

Av xenia alpkut - Fredag 7 juni 00:00

 


Den här huvudrätten på rostas med rotselleripuré och salsiccia-krisp gör sig bra på vilken festlig bjudning som!

Receptet är från tv-programmet Halv åtta hos mig, och recepten därifrån är komponerade av amatörkockar. Köket.se kan därför inte gå i god för receptet.Rostas

  • 800 gram rostas
  • 1 krm salt
  • 1 krm peppar
  • Smör, till stekning
  • Olivolja, till stekning

Rotselleripuré

  • 200 g rotselleri
  • 200 g potatis
  • 100 g äpple
  • 25 g smör
  • 1-2 dl mjölk, varm
  • Salt
  • Vitpeppar

Rödvinsås

  • 3 dl rödvin
  • 2 scharlottenlökar, hackad
  • 1 lagerblad
  • 0,5 tsk torkad timjan
  • 1 msk koncentrerad kalvfond
  • 3 dl vatten
  • 3 msk ljus maizena
  • 1 msk rödvinsvinäger
  • 1 msk smör
Av xenia alpkut - Fredag 7 juni 00:00

 


Du behöver

  • 200 g kallrökt lax
  • 4 dl grädde, 40%
  • 0,5-1 dl mjöl
  • Salt
  • Färsk dill, till servering

Gör så här

  • Koka upp grädden i en kastrull. Låt koka på medelvärme under omrörning i ca 15 min.
  • Häll i lite av mjölet och rör om till önskad konsistens (gröt, ej sås.) Salta.
  • Lägg upp en laxskiva snyggt ihoprullad med en klick gräddgröt och en dillkvist på toppen.

Festlig och rustik förrätt på flötgröt gjord av grädde serverad med kallrökt lax.

Receptet är från tv-programmet Halv åtta hos mig, och recepten därifrån är komponerade av amatörkockar. Köket.se kan därför inte gå i god för receptet.


Av xenia alpkut - Fredag 15 mars 15:00

 

Fett


Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra.


Varför behöver vi fett?

Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ.

Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Fetterna förser oss också med livsnödvändiga, så kallade essentiella, fleromättade fettsyror. Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själv utan vi måste få i oss dem via maten. De essentiella fettsyrorna påverkar en rad funktioner i kroppen, bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.


Hur mycket fett är lagom?

Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. Ett gram fett innehåller 9 kilokalorier, kcal (37 kJ), vilket är mer än dubbelt så mycket som ett gram kolhydrat eller protein. Eftersom fett innehåller mycket energi per gram, är det lätt att få i sig mer energi än man gör av med om man äter mycket fett. Det kan leda till övervikt och fetma.


Ungefär en tredjedel av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett. För en kvinna innebär det ungefär 70 gram fett om dagen och för en man ungefär 90 gram.


https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett¨




MAT
Av xenia alpkut - Måndag 7 jan 15:00

 

Svenskarna slänger enorma mängder mat. Men en ny undersökning från Livsmedelsverket visar att de flesta tror att de inte slänger särskilt mycket mat. De flesta tror istället att matsvinnet är ett problem för andra.

Hushållen står för den största andelen av allt matsvinn i landet. Men enligt den nya undersökningen tror många att problemet inte finns i just deras hem. Istället visar den att många tror att någon annan skapar matsvinnet.

Undersökningen bygger på 850 telefonintervjuer med människor i alla åldrar från hela landet.

Problemet är att de flesta slänger lite åt gången och därför inte ser helheten. Det berättar Ingela Dahlin, projektledare hos Livsmedelsverket. 

– Alla hushåll tillsammans kastar varje år 239.000 ton ätlig mat. Det motsvarar samma klimatpåverkan som utsläppen från 200.000 bilar på ett år, säger Ingela Dahlin.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se