Inlägg publicerade under kategorin SOL

Av xenia alpkut - 10 april 2017 00:00

       

Olika påståenden om solkrämer har duggat tätt de senaste åren, och det kan vara svårt att veta vad som stämmer och vad som bara är påhitt. Hudläkarspecialisten Oscar Zaar hjälper oss att reda ut vad som är sant och falskt när det gäller solskydd.


När det äntligen är dags för semester har många längtat efter att få njuta av sol och värme. Men solens strålar är som bekant förrädiska, och det är viktigt att vi skyddar oss.

Oscar Zaar är hudläkarspecialist på Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskar inom hudcancer. Han understryker vikten av att använda sunt förnuft i solen.

– Var inte en hel dag i solen på stranden och skydda dig alltid med kläder, hatt och parasoll. Bäst är att hålla sig i skuggan. Solskyddskräm är jättebra, men den gör oss inte osårbara, menar han.

Här listar vi 9 vanliga påståenden om solkräm, och reder ut en gång för alla vad som stämmer och inte.

LÄS OCKSÅ: Viktoria drabbades av hudcancer – nu varnar hon för solen

 Om jag smörjer mig ordentligt kan jag pressa i solen hela dagen

FALSKT

– Det stämmer inte alls. Solskyddskräm är jättebra, men ska användas som ett komplement till bättre skydd, som parasoll, kläder, solhatt eller keps. Många tror att bara man smörjer in sig kan man ligga i solen hur länge som helst, men så är det verkligen inte, förklarar Oscar Zaar.

Han poängterar vikten av att ha solvett på sommaren.

– Undvik solen mitt på dagen och försök hitta en plats i skuggan. Händer och ansikte är svåra att skydda med kläder, där är det extra viktigt att du smörjer dig.

 Ju högre spf desto bättre

STÄMMER TILL VISS DEL

Skillnaden på solskyddsfaktor 30 och 50 är inte så stor när det gäller skydd mot ultraviolett strålning. Om man smörjer in sig med ett tjockt lager solkräm skyddar spf 30 mot cirka 96-97 procent av strålningen, medan spf 50 tar bort 98 procent.

– Däremot smörjer vi ofta in oss med ett för tunt lager kräm. Studier har visat att de flesta får ungefär en fjärdedel av skyddet som står på förpackningen, och då blir skillnaden större mellan faktor 30 och 50. Jag rekommenderar att man alltid använder spf 50 eller högre, säger Oscar Zaar.

 Jag får tillräckligt med skydd om jag använder smink med solskyddsfaktor

FALSKT

Att ditt smink innehåller solskydd är förstås bra, men ger INTE ett tillräckligt skydd. Oftast appliceras smink inte i den mängd som behövs för att ge ett ordentligt skydd, och inte heller jämnt över huden. Använd därför solkräm under ditt smink om du ska vistas i solen.

Smink med solskyddsfaktor är bättre än ingenting och kan räcka under våren, men under sommarmånaderna juni, juli och augusti behövs ett mer ordentligt skydd. Bäst är att vistas i skuggan eller skydda ansiktet mot strålning med en hatt eller keps, förklarar Oscar Zaar.

Solkräm kan ge cancer

FALSKT

– Det finns inga vetenskapliga bevis på att ämnena i solkräm ökar risken för cancer, därför är det en myt tills motsatsen är bevisad, säger Oscar Zaar.

Det är betydligt större risk att få cancer av att vistas i solen utan skydd. Oscar Zaar avråder från alternativa solskydd som går att köpa på nätet, som hallonfröolja.

– Det är bara trams, det finns ingen forskning som stödjer att dessa produkter skyddar mot UV-strålning. Att köpa sin solkräm på ett apotek är ett säkert kort.

Min vanliga solkräm fungerar bra även till ansiktet

SANT

Din vanliga solkräm skyddar lika bra som en som är speciellt anpassad för ansiktet. Ansiktskrämer är ofta mindre feta och gör att man inte blir lika blank i ansiktet. Får du problem med finnar i ansiktet av din vanliga kräm kan det vara bra med en speciell kräm för ansiktet. Men skyddsmässigt fungerar din vanliga kräm precis lika bra. Ansiktet är extra utsatt och bäst är att kombinera solkräm med en hatt eller keps, menar Oscar Zaar.


http://www.expressen.se/halsoliv/halsa/hud/solskydd-har-ar-9-myter-och-sanningar/

ANNONS
Av xenia alpkut - 18 oktober 2016 18:15

 

 

     

Den här artikeln handlar om stjärnan Solen. För ett släkte av musslor, se Solen (djur). För andra betydelser, se Sol.

Solstrålning leder hit. Se även solinstrålning.

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden (det får alltså plats en miljon jordklot innanför solens yta). Den har en massa på cirka 1,99 × 1030 kg, vilket motsvarar 333 000 jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.

Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan; 26 000 ljusår från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 792 000 km/h relativt Vintergatans centrum. Det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.

Avståndet från jorden till solen är cirka 108 gånger solens diameter = 150 miljoner km (1 astronomisk enhet). Det ljus som alstras av solen når jordytan efter 8 1/3 minuter.

Solens vinkelhastighet eller rotationshastighet varierar på olika breddgrader eftersom det inte finns en fast yta. Den är högst vid ekvatorn där solytan tar 25,05 dygn att göra ett varv och 34,4 dygn vid polerna, se tabell.


Ljus och temperatur 

Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av väte (H). Den höga temperaturen i solens centrala delar, som beräknas vara 15 miljoner °C, gör att väte omvandlas till helium (He) genom fusion. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av neutriner från solen[10][11]. Fusionsprocessen upprätthåller idag den höga temperaturen i solens inre.

Fusionen producerar dessutom en stor mängd energirika fotoner (gamma- och röntgenstrålning), som så småningom ger vårt solsken. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av joner i solens materia genom absorption och spridning. Under denna långa process (17 000–50 miljoner år) förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till varför det är så varmt där. Solens spektrum approximeras väl av en svartkroppsstrålare med en temperatur på cirka 6 000 °C.


Energin som alstras av solen motsvarar 385 kvadriljoner watt, eller 385 Yottawatt, eller 3,85×1026 watt (385 000 000 000 000 000 000 000 000 W).


https://sv.wikipedia.org/wiki/Solen

ANNONS
Av xenia alpkut - 18 oktober 2016 18:00

Solvinden Solen slungar ständigt ut materia åt alla håll, med en takt av cirka en miljon ton per sekund (109 kg/s). Denna materia, som till största delen består av elektroner och protoner (och alltså är ett plasma), utgör den så kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, och är bland annat knuten till olika former av solaktivitet (se solfläckar), vilket gör att det också finns en elvaårig variation med solfläckscykeln.


Fenomen på jorden som orsakas av solen


Solen värmer upp jorden och dess atmosfär. Dess solstrålar är en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov till växter och i förlängningen allt liv på jorden.

Det mesta av solvinden avlänkas av jordens magnetfält och flödar runt magnetosfären istället för att nå atmosfären. Elektrisk växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger dock upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilka i sin tur orsakar norrsken och sydsken (se polarsken). Vid ovanligt kraftig solaktivitet kan jorden drabbas av en geomagnetisk storm, vilken i sällsynta fall kan orsaka stora störningar i elkraftsystemen.

Solens strålning i ultraviolett- och röntgenområdena påverkar plasmatätheten i jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter på utbredningen av radiovågor på frekvenser under några megahertz.

Andra fenomen som solen medverkar till är tidvattnet, som visserligen till största delen beror på månens gravitationsfält, men där även solen spelar en stor roll. De starkaste tidvattenkrafterna bildas när solen och månen samverkar, så kallad springflod. När de motverkar varandra kallas det nipflod.

Fenomen av astronomisk art[redigera | redigera wikitext]

Solen har en avgörande roll vid förmörkelser. Vid en solförmörkelse befinner sig månen på en rät linje mellan solen och jorden så att månen skuggar en del av jorden. Det är en lycklig slump att månens storlek på himlen, sedd från jordytan, i genomsnitt är en aning större än solens storlek på himlen. Tack vare detta faktum kan vi ibland få se en total solförmörkelse någonstans på jorden. Många är beredda att resa långt för att få uppleva denna händelse, som fascinerat eller skrämt människan genom historien. Den kan bara ses som total längs ett förhållandevis smalt band på jordytan. Samtidigt kan dock förmörkelsen ses som partiell på en stor del av jorden.

En annan sorts förmörkelse är månförmörkelsen. Det är då i stället jorden som befinner sig på en rät linje mellan solen och månen, så att jorden helt eller delvis skuggar månen. Månen blir dock aldrig helt förmörkad (dvs. helt svart), även om solens direkta ljus är helt blockerat, eftersom solljuset bryts och sprids i jordens atmosfär. Detta indirekta solljus belyser månen med ett rödaktigt sken, och ger månytan en mörkt rödbrun ton. För att kunna se en månförmörkelse krävs att man ser fullmånen, det vill säga att man är på nattsidan av jorden.

Det bör påpekas att den stora skillnaden mellan de två ovan beskrivna typerna av förmörkelse är, att i första fallet skymmer månen solen för oss, och i andra fallet betraktar vi månen när den skuggas av jorden. Om man befann sig på månen under en månförmörkelse, skulle man där få uppleva en solförmörkelse orsakad av jorden. En annan skillnad är, att jorden är så mycket större än månen att hela månen kan hamna i dess kärnskugga.

Även planeterna Merkurius och Venus kan i likhet med vår måne passera mellan oss och solen. Vid dessa astronomiska händelser, som kallas Merkuriuspassage respektive Venuspassage, kan man med lämpliga instrument se hur en liten rund, svart prick rör sig över solskivan.

Solens ålder och framtid

Solen beräknas vara omkring 4,6 miljarder år gammal[13][14], det vill säga ungefär lika gammal som jorden. Den har ännu inte nått halva sin livslängd, som beräknas till gott och väl 12 miljarder år som aktivt lysande stjärna. Solen kommer dock inte alltid att vara i den form som den har idag. Under uppskattningsvis 5 miljarder år framöver händer ingenting drastiskt, solen fortsätter att lysa på samma sätt men blir gradvis hetare och ljusare.

När solen har förbrukat sitt förråd av väte i de centrala delarna genom fusion, så att solens centrum består av nästan rent helium, så inträder nästa fas i solens utveckling. Solen kommer då att övergå från vätefusion till heliumfusion. Heliumfusion, där tre heliumkärnor slås samman till en kolkärna leder till ökat strålningstryck, vilket gör att solen sakta kommer att svälla och bli till en stor röd jätte. Den kommer då att sluka närbelägna planeter som Merkurius och Venus, men modeller förutspår dock att solen kommer expandera ut till omkring 99 procent av avståndet till jorden idag (1 AU). Samtidigt beräknas jordens omloppsbana expandera till ungefär 1,7 AU på grund av solens förlust av massa och därmed tros jorden inte bli en del av solen. Efter att ha gjort slut på helium kommer solen, till skillnad från större stjärnor, inte upp i sådan temperatur att den kan börja förbränna även andra grundämnen, utan den får nu slut på bränsle och sjunker ihop till en vit dvärg, inte mycket större än jorden. Den vita dvärgen lyser och är mycket varm men detta beror inte på kärnreaktioner utan på att den drar sig samman. När sammandragningarna har upphört så slutar den helt lysa och temperaturen minskar kraftigt. Den blir en svart dvärg, en kall stjärna med en mycket hög densitet (täthet).

Solen i meteorologin[redigera | redigera wikitext]

Solen är ursprunget till allt väder. På dagen värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger i ett område bildas ett undertryck som gör att omkringliggande luft börjar strömma in mot det uppvärmda området för att utjämna tryckskillnaden. Därmed har en vindrörelse uppstått. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas det moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av nederbörd, beroende på den lokala temperaturen.

Om det regnar (oftast på kvällen eller morgonen) och solen kommer åt att lysa på regndropparna i rätt vinkel bildas en regnbåge. För att hitta regnbågen måste man titta på himlen med solen i ryggen.

Andra fenomen är olika typer av halo, vilka uppstår då vi betraktar solen genom tunna slöjmoln bestående av iskristaller.

Solen i astrologin[redigera | redigera wikitext]

Solen är grunden för vilket stjärntecken som råder. Zodiaken är tolv stjärnbilder som solen passerar under året. Man har valt att ha Väduren som den första stjärnbilden i detta kretslopp, eftersom det är i denna stjärnbild som solens ekliptika skär himmelsekvatorn på våren. När zodiaken grundades omkring vår tideräknings början befann sig solen verkligen i vädurens stjärnbild. Emellertid roterar zodiaken, vilket man inte kände till då, och efter cirka 2000 år har nu zodiaken vridits så mycket att när den sägs vara i Vädurens stjärntecken befinner sig solen i själva verket i Fiskarnas stjärnbild. (Observera att den astronomiska termen "stjärnbild" avser en specifik konstellation av himlakroppar, medan termen "stjärntecken", som används inom astrologin, avser ett specifikt område av ekliptikan. De båda termerna är alltså inte liktydiga.)




Av xenia alpkut - 9 maj 2013 18:17

”Stadig ökning”

Hur vanligt är hudcancer?

– Det är den näst vanligaste cancerformen bland män och tredje vanligaste bland kvinnor. Vanligast formen av hudcancer är basalcellscancer. Varje år upptäcks cirka 39 000 nya fall av basalcellscancer, cirka 3  500 fall av skivepitelcancer och cirka 2 600 fall av malignt melanom.

Och trenden?

– Vi ser en stadig ökning. De senaste decennierna är det en av de cancerformer som ökar kraftigast i Sverige. Vi åker på solresor och solar på ett felaktigt sätt och bränner oss.

Kan börja som sår

När är det dags att kontakta sjukvården?

– Om våra befintliga födelsemärken förändras: växer, ändrar färg eller börjar blöda kan det vara tecken på malignt melanom. Basaliom och skivepitelcancer kan börja som ett sår eller exemliknande rodnad som inte läker och också kanske blöder. Ser man sådana tecken är det lämpligt att uppsöka din vårdcentral.

Hur skyddar man sig bäst?

– Du ska inte bränna dig, inte utsätta sig för solen under för lång tid. Använd kläder. Vistas i skuggan. Använd dig av solkskyddskräm på de delar av kroppen du inte vill ha kläder. Vi brukar säga minst solskyddsfaktor 25.

 

http://www.aftonbladet.se/halsa/article12318969.ab

Av xenia alpkut - 24 juli 2012 17:55

Solens dragningskraft påverkar även oss här på jorden. Det är på grund av solen och månens dragningskrafter som vi har ebb och flod. Dragningskraften från månen är starkare ju närmare månen vi befinner oss. Därför är dragningskraften större på den sidan av jorden som är mot månen och mindre på den sida som är mot solen. Solens dragningskraft är egentligen mycket starkare en månens men eftersom solen ligger så långt bort har månens dragningskraft större påverkan på oss.
När vattnet dras mot månen blir det flod. Men när jorden vänder sig mot solen så är det solens dragningskraft som tar över.

 
SOL
Av xenia alpkut - 24 juli 2012 17:51

Solens strålar kan även vara farliga för oss. Det beror på att de innehåller ultraviolett strålning, en osynlig strålning som i för stora mängder kan leda till hudcancer. Därför ska man inte vistas ute i solen för mycket, speciellt inte om man är blek. Det bästa sättet att skydda sig mot UV- strålning är att använda solkräm men även om man har solkräm bör man inte vistas för mycket i solen mellan kl 11 -16. När man solar så bildas mer pigmentfärg i huden för att skydda den mot UV-strålningen. Solbrännan är en inflammation i huden som bildas när huden utsatts av för mycket UV-strålning. Vissa tror att det är bättre att sola i solarium men efekten är densamma så strålningen därifrån är precis lika farlig som den i från solen.

 
SOL
Av xenia alpkut - 24 juli 2012 17:28

 

 

 

Inledning

 

 

Solen är en stjärna som finns i mitten av vårat solsystem. Den ger oss värme, energi och allt annat som vi behöver för att kunna leva. Utan den så skulle ingenting levande på jorden kunna existera. Alla planeterna i vårat solsystem har en egen bana runt solen. De hålls kvar av gravitationen som bildas när de cirkulerar i sin bana. Jorden är den enda planeten som har det rätta avståndet från solen för att det ska finnas liv här. Det solens strålning som påverkar fotosyntesen som ger oss syre. Men solens strålar kan även vara farliga. De innehåller UV- strålning som kan leda till hudcancer. Den gör även att vi får solbränna.

Solen

Solen är en stjärna bland miljarder andra i rymden. Den är ett brinnande klot som består av heta gaser. Den är ca 4,6 miljarder år gammal och förväntas leva i ca 5 miljarder år till. När den tiden har gått så kommer solen att svälla upp till en röd jätte och sluka alla de närmaste planeterna. Sen kommer den att bli vit och krympa ihop igen innan den slocknar helt. De planeterna som inte brunnit upp kommer då att bli förfrysta och flyga iväg fritt i rymden eftersom att gravitationen från solen inte längre håller kvar dem.
Den är ca 1,4 miljoner kilometer i diameter (109 gånger längre än jordens). Solens totala massa är mer än 333 000 gånger större än jordens. Den utgör ensam 99,85 procent av solsystemets massa!
Det är svårt att avgöra solens exakta storlek och vikt eftersom dens vikt minskar hela tiden. Varje sekund blir den ca 4 miljoner ton lättare. Det beror på att dess massa omvandlas till energi och lämnar den tillsammans med solstrålarna.
Det är ca 150 miljoner km mellan jorden och solen (det är ett medelvärde eftersom avståndet ändras hela tiden) och det tar ca åtta minuter för solens strålar att färdas den biten. Ljuset rör sig alltså med en hastighet på 300 000 km/s och det finns ingenting som vi känner till som rör sig snabbare. Förr så trodde man att ljuset förflyttade sig långsammare i helium men nu vet man att hastigheten är densamma överallt. Vid ytan (fotosfären) har solen en temperatur på 6000 grader C. Vid kärnan är temperaturen ca 15 miljoner grader. Solens ljusstyrkan är ca 390 kvantiljoner megawatt! (jag har ingen aning om hur många nollor det är i det men det låter i alla fall mycket).

Fotosyntesen, energin och växthusefekten
Allt liv kommer från solen från början.
Inuti solen bildas små explotioner (fusion). Explotionerna omvandlas till energi. När solstrålarna kommer till jorden och träffar tex ett träd överförs solenergin till bladen. Det i sin tur startar tillsammans med vatten och koldioxid fotosyntesen. Det är tack vara fotosyntesen som vi får syre så att vi kan andas. Om energin träffar tex en fors så omvandlas energin till rörelseenergi. Vi kan dra nytta av energin genom att tex bygga ett vattenkraftvärk. Sen åker energin ut till våra hem fast omvandlat till elektricitet. Solen ger oss även värme. Hela jorden hade varit täckt av is och omöjlig att leva på om solen inte hade lyst lika starkt.

Växthusefekt innebär i stort sett att lika mycket av energin som kommer till jorden studdsar ut igen. Men vi är för tillfället på väg mot en total växthusefekt vilket innebär att atmosfären blir så tjock att energin inte kan studdsa ut igen, bara in. Då skulle temperaturen stiga och och det skulle bli en massa naturkatastrofer, tex att nord- och sydpolen skulle smälta.

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11 12 13
14
15 16
17
18
19 20 21 22 23
24 25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se