Alla inlägg under september 2019

Av xenia alpkut - 23 september 2019 09:52

Konflikten mellan USA och Iran eskalerar. Nu meddelar USA att man kommer att skicka trupper till Saudiarabien. 

■■■

USA:s tidigare president Barack Obama hyllar Greta Thunberg efter den globala klimatstrejken.

■■■

Micael Bindefelds födelsedagsmiddag fortsatte efter midnatt med lyxig mat, sång – och drama med polisen.

■■■

Expressen ger dig morgonens nyheter.


USA skickar trupper till Saudiarabien 

Efter förra helgens drönarattacker mot Saudiarabiska oljeanläggningar är relationen mellan Iran och USA spänd.

Nu skriver Reuters att USA:s president Donald Trump godkänt att amerikanska trupper skickas till Saudiarabien. Detta för att stärka upp landets luftvapen efter attackerna.

Konflikten mellan länderna började efter att USA och Saudiarabien anklagat Iran för att ligga bakom helgens drönarattacker mot saudiska oljeanläggningar.

”Det finns anledning att tro att vi vet vem som är ansvarig”, skrev Donald Trump på Twitter efter attackerna.

Under fredagen meddelade även USA:s finansminister, Steven Mnuchin, att man infört sanktioner mot Irans centralbank.

– Det är de högsta sanktionerna vi hittills belagt ett land med, sa Donald Trump på fredagen skriver SVT.

Iran har i sin tur nekat till någon som helst inblandning i attackerna. 



Obama hyllar Greta Thunberg efter strejkerna

I 156 länder samlades människor på totalt 5 000 platser för att demonstrera för klimatet.

Flera kända ansikten ställer sig bakom klimatstrejken – och Greta Thunberg.

Med texten:

”Vi måste göra allt vi kan för att skydda vår planet och mänskligheter”, har Rolling Stones-medlemmen Mick Jagger uttryckt sitt stöd på Twitter.

Även den före detta presidenten Barack Obama uttrycker sin sympati för den växande klimatrörelsen.

”En utmaning kommer att avgöra framtiden för våra unga mer än någon annan: Klimatförändringarna. De miljontals ungdomar som samlats under dagens klimatstrejk kräver agerande för att försvara vår planet, och de förtjänar det.”, skriver ex-presidenten på Twitter.

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 september 2019 12:57


Den värsta jordbävningen på 30 år drabbade Albanien under lördagen.

28-årige Fisnik från Kristianstad var en av de drabbade:

– Det var otäckt. Man känner sig så maktlös när en sådan här grej händer, säger han.


På lördagseftermiddagen inträffade en jordbävning med magnituden 5,8 nära hamnstaden Durres i Albanien, enligt landets geovetenskapliga institut. Elva minuter senare kom ett efterskalv med magnituden 5,3, rapporterar Reuters.

I huvudstaden Tirana och i Durres skadades totalt 97 hus. 68 personer fick uppsöka sjukhus. De flesta skadades när de sprang ut ur sina hem i panik. Jordbävningen var den kraftigaste på 30 år, enligt Albaniens försvarsministerium.


Flera svenska familjer befann sig under skalvet på resebyrån Apollos hotell Prestige Resort i Golem, en turistort strax söder om Durres.

Fisnik Zeka var på plats med sambon Matilda Tenghagen, 24, och dottern Elisa, nio månader. Han hade precis gått upp ur havet och var på väg till Matilda och Elisa vid poolen när allt började skaka klockan 16:05:

– Det var så mycket att jag nästan höll på att trilla. Alla började resa sig och få panik. Många kollade mot havet, de var rädda att det skulle komma en flodvåg.

Gästerna fick inte gå in i hotellet igen förrän det hade inspekterats, vid niotiden på kvällen. Familjen gick och lade sig i sitt rum på femte våningen. De väcktes av ett nytt skalv, klockan 00:07, som varade i sju, åtta sekunder:

– Jag vaknade direkt och vi gick ner. Sedan bad jag att få ett rum på markplan. Där kände vi ett, två skalv till under natten.

”Kan inte skydda sig mot naturkatastrofer”

När Aftonbladet pratar med Fisnik är han fortfarande skärrad efter händelsen:

– Man känner sig så maktlös när en sådan här grej händer. Man känner sig väldigt liten, och blir plötsligt väldigt mån om det som betyder något. Man får en väldigt konstig känsla att saker och ting verkligen kan hända en, att man inte kan skydda sig mot naturkatastrofer.

– Det var otäckt, just med tanke på att vi reser för första gången med ett barn.

Fisnik kommer från Kosovo, och kan läsa albanska medier:

– En expert har sagt att det kan komma efterskalv i flera dagar. Vi ska stanna en vecka till, men nu snackar min sambo och jag om att kanske åka hem redan på tisdag.




ANNONS
Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:15

 


8-årige Cornelis rensar upp i naturen tillsammans med sin moster för att hålla Vänersborg rent.

– Plockas inte skräpet bort är det jättedåligt för naturen och farligt för djuren, säger Cornelis till Aftonbladet.

Cornelis Johansson är åtta år och bor i Vargön i Vänersborgs kommun. Aftonbladet skriver att han på fritiden tycker om att spela videospel och umgås med sina kompisar.


Det är dock en ny syssla som drar till sig uppmärksamheten runt om i Sverige. Cornelis och mostern Johanna träffas nämligen en gång i veckan för att plocka skräp.

– Varje gång vi träffas plockar vi skräp, det är en gång i veckan, säger Cornelis till Aftonbladet.

Det vanligaste skräpet är plast, flaskor och snusdosor. 


Cornelis mamma Natalie berättar för Uppskattat hur de kan se var de slutade plocka sist, eftersom att dikena är renare där. Det är dock fortfarande folk som skräpar ner så att de ibland måste städa upp där de varit tidigare.

 – Samtidigt så fortsätter folk att skräpa ner  så om fler engagerade sig skulle det gjort stor skillnad! säger hon till Uppskattat.


 – När folk ser oss städa hoppas jag att de börjar bry sig mer. Plockas inte skräpet bort är det jättedåligt för naturen och farligt för djuren, säger han till tidningen.

När vi frågar mamma Natalie om Cornelis alltid har varit så mån om naturen svarar hon att det alltid varit något som engagerat honom.

 – Han och jag har pratat mycket om det sedan han var liten. Vi har varit mycket i naturen och han har ofta kommenterat skräp vi sett i skog och natur och ibland plockar med hem för att slänga. Det är först nu som han gör det lite mer systematiskt eller vad man ska säga, berättar Natalie för Uppskattat.


Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:15


Caroline Hellsten och Nicklas Carlsson hade fått sitt första barn tillsammans och börjat renovera sitt gemensamma hus, när 29-åringen märker att hon är gravid igen. Men Caroline Hellsten var orolig genom hela graviditeten.

– Hon hade väldigt ont, och var väldigt rädd. Hon förstod att något skulle gå fel, berättar sambon Nicklas Carlsson, 44, i ”Sofias änglar”.

När hon gått två veckor över tiden drabbas hon av en kraftig blödning, och åker akut in till sjukhuset, där de sätter igång förlossningen. Det slutar med att hon får akut kejsarsnitt, och parets son kommer ut frisk ur magen – men Caroline Hellstens liv går inte att rädda. Efter sju dagar i respirator får familjen beskedet att den nyblivna tvåbarnsmamman är hjärndöd.

– Jag saknar henne så jävla mycket. Hon betydde allt för mig, säger Nicklas Carlsson och gråter i ”Sofias änglar”.

– Livet efter första tiden var kaos. Det här lyckliga som skulle bli, det blev ju inte, och jag fick förklara för Nova att mamma var död.



Får hjälp i ”Sofias änglar”

Förutom den nyfödda sonen och parets lilla dotter, har Nicklas Carlsson också två äldre barn från ett tidigare förhållande att tänka på – samtidigt som huset förfaller i en halvgjord renovering.

I onsdagens avsnitt av ”Sofias änglar” på Kanal 5 får familjen hjälp att renovera hemmet, och börja läka efter traumat.

– Det var en annorlunda och positiv upplevelse. Sofias änglar har inte bara hjälpt med allt de fixade i ordning, de har också hjälpt mycket rent psykiskt, säger Nicklas Carlsson och fortsätter:

– Vi har fått en ny samlingspunkt i köket, det känns jätteskönt. Alla mår bättre av jobbet de har gjort. Det är en fantastisk hjälp. Jag är så himla tacksam för att de hjälper till.



Även barnen märker skillnad på sin pappa efter renoveringen, då en stor stress har släppt från hans axlar.

– Man ser lite mer positivt på allt, det har lyft ens välmående. Det är en stor tyngd som lättar, att inte ha måstet att renovera är fantastiskt.




Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:15

Attacken på Aramcos anläggningar i Abqaiq i Saudiarabien 14 september används nu av krigshetsarna i USA och Mellanöstern för att om möjligt få igång ett krig mot Iran.


Men det finns inga bevis för att Iran skulle ha något med attacken att göra, framhåller Tehran Times.

Attacken genomfördes av tio obemannade farkoster - drönare - som riktade sig mot världens största oljeproduktionsanläggning i Abqaiq och kungarikets näst största oljefält i Khurais på lördagen.


Attacken, som slog ut omkring 6 procent av världens oljeförsörjning, har redan skakat marknaderna. Oljepriset steg som mest med 7:70 dollar, men har redan sjunkit tillbaka med ca 4 dollar (rbc.ru), eftersom marknaden uppfattat en tvekan från president Trump att gå i krig.


Jemens Houthi-styrkor har tagit ansvar för anfallet, som kom som den senaste i en serie övergrepp mot den saudiska ekonomiska infrastrukturen i år. Kom ihåg att Jemen är ett land som i fyra år utsatts för ett storskaligt förintelsekrig av det saudiska flygvapnet.


Men de västerländska regeringarna och de västliga mainstreammedierna verkar benägna att skylla på Iran. Det skulle till exempel kunna innebära att EU från att stå fast vid kärnteknikavtalet med Iran - mot USA:s protester - åter skulle närma sig USA i synen på Iran.


Den jemenitiska rörelsen har medgett att ha lanserat liknande drönare och raketattacker mot Riyadh och dess allierade, av vilka några har riktat oljepumpstationer.


Redan i fjol, när Houtirebellerna attackerade Abu Dhabis flygplats gick Förenade arabemiraten ut med uppgifter om att attackerna måste komma från Iran, vilket fördes vidare av västmedia utan granskning.


Att Houti-rebellerna lade ut en video som dokumenterade attacken brydde sig västmedia inte om.


Lögnerna mot Iran har därefter mångfaldigats när  jemenitiska attacker mot saudiska anläggningar blev mer frekventa och dödliga.


FN:s utredare har rapporterat att vissa Houthi-drönare troligen kommer att ha en räckvidd på upp till 150 mil. Avståndet till Abqaiq-anläggningen är cirka 80 mil och den har redan tidigare angripits av  Houthierna.


USA:s utrikesminister Mike Pompeo använder sig av en sorts omvänd bevisföring mot Iran. Eftersom det enligt honom inte finns några bevis för att attacken kom från Jemen måste världen måste slå sig ihop för att se till att "Iran hålls ansvarigt för sin aggression".  Långtifrån alla västledare har accepterat den "bevisföringen".


"Detta är en så ansvarslös förenkling och det är så vi kommer in i dumma krig," tweetade den demokratiska senatorn Chris Murphy.

Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:00

Lisa och Kim såg sin son Ludvig förvandlas till ett grått skal när skolans krav blev för höga.

När de bad skolan om hjälp lyssnade ingen. Det slutade med att Ludvig totalkraschade.

– Åtta år och äter antidepressiva. Det är inte klokt, säger föräldrarna.


 Han är världens gulligaste, väldigt kramig, oerhört omtänksam och har alltid varit jätteglad. När han var liten log han konstant. Han var enkel när man hade med honom på middagar, han var den lillgamla som höll diskussioner.

Så beskriver Lisa och Kim sin åttaårige son Ludvig som i våras gick in i väggen. En dag i mars gav kroppen upp, han orkade inte gå till skolan längre.

– Han kraschade, han blev utbränd. Man gick upp på morgonen, gav honom frukost och när det började närma sig att gå till skolan la han sig under vardagsrumsbordet eller bakom pianot för att det inte gick, säger pappan Kim.

Rymde från skolan mitt i vintern

Ludvig har diagnostiserats med asperger, adhd, tics, och utreds för epilepsi. Han har även fått diagnosen ångest och är inskriven hos Prima, psykiatrin för barn och ungdomar. Enligt föräldrarna har sonen gått från att vara högfungerande, glad och positiv till att bli ett grått skal, på grund av skolans höga krav. Redan som sexåring fick de hämta hem honom de dagar han inte orkade.

– Han började rymma från skolan. Tredje gången han rymde blev det ett stort polispådrag, han var borta två timmar mitt i vintern.

Där och då började föräldrarnas kamp, för att Ludvig skulle få den hjälp och det stöd han behövde, som att få slippa gå i en stor klass. Men ingen lyssnade till Ludvigs behov. Skolans passivitet ledde till att han gick in i väggen, menar Lisa och Kim.

– Han hade jätteångest. Han klarade inte av att vara med på gympan och slutade att gå ut på rasterna. Han slöt sig, ville inte vara med på lektioner, slutade räcka upp handen och bara låg över bordet, säger Lisa.


Kim fyller i:

– Han blev utåtagerande och gav sig på andra. Det var mycket som var ögonbrynshöjande. Ändå såg inte skolan varningssignalerna, trots att vi också uppmärksammat dem på Ludvigs situation sedan han var sex år.

Hemma orkade sonen inte längre något annat än att sitta på sitt rum och spela. Varje sommarlov har föräldrarna jobbat med att bygga upp Ludvig men när skolan börjat har energinivån hamnat på noll igen.

 

 

Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:00

Dålig blodtillförsel på grund av åderförkalkning och diabetes kan göra en benamputation nödvändig. Ny forskning vid Lunds universitet visar att livskvaliteten på flera områden ofta ökar efter ett sådant ingrepp – men att den fysiska förmågan i många fall försämras. Forskaren Ulla Riis Madsen ser en lågt prioriterad patientgrupp som med bättre eftervård och rehabilitering skulle kunna må bättre.

Åderförkalkning och diabetes är de kroniska sjukdomar som oftast ligger bakom försämrad syretillförsel till benen. Komplikationer följer med svåra smärtor och sår som inte vill läka. De drabbade är oftast äldre. Runt hälften dör inom ett år efter benamputationen. Så långt kända fakta. Men sjuksköterskan och doktoranden Ulla Riis Madsen ville ha fler svar. Berörda läkare och sjuksköterskor hjälpte till att ringa in frågorna: Vad är det för ett liv som patienterna får efter amputationen? Hur kan de få bättre psykologisk stöttning medan de är på sjukhuset? Och hur klarar de sig efter att de skrivits ut och kommit hem?

Danska patienters berättelser

Ulla Riis Madsens studier utgick från ortopedkirurgiska avdelningar vid två danska sjukhus. Hon fick tillgång till danska patienters egna berättelser direkt efter ingreppet och följde dem sedan i ett år. Hon mötte personer som först upplevde stark förvirring och brist på kontroll, sedan bearbetning av chocken och en gryende förmåga att se de nya livsvillkoren i vitögat. Så småningom återvände känslan av kontroll över livssituationen, men patienterna pendlade kraftigt känslomässigt genom alla faserna.

– De ville gärna prata. Men när sjuksköterska, läkare och fysioterapeut i samband med utskrivningen pratade om vad som nu skulle hända, brottades patienterna med andra, för dem akuta frågor: Var det rätt beslut att göra amputationen? Kunde detta ha undvikits om jag träffat en annan läkare?, säger Ulla Riis Madsen.

”När får jag min benprotes?” var också en fråga alla ville ha svaret på. Bara var fjärde patient fick snabbt en protes. 74 procent fick en så småningom, men det dröjde i snitt 161 dagar – vilket forskaren tror kan ha påverkat livskvaliteten negativt.


Träningen är central

Efter en amputation är det avgörande att försöka behålla de fysiska funktionerna. Tre veckor efter operationen kunde sex av tio förflytta sig mellan säng och stol. Bland dem som inte lyckades var det dels ålder, dels träning som avgjorde. De som tre veckor efter ingreppet hade kommit igång med träning hade tjugo gånger större chans att klara förflyttningen mellan säng och stol. Forskaren mötte flera patienter där träning och rehabilitering inte erbjudits.

Ulla Riis Madsen minns särskilt en ensamstående man som blev sängbunden, utom vid de tillfällen då hemtjänsten kom och tog upp honom. Han ville inte vara i händerna på personal, utan valde istället att vara tillbaka i sängen redan vid lunchtid – för att stanna i den till morgonen därpå.

– Bara några dagars träning hade kunnat göra stor skillnad.

Men medan den genomsnittliga fysiska förmågan gick ner ett år efter amputationen, gick livskvaliteten på alla andra områden upp för de flesta. Smärtan avtog eller försvann helt och sjukdomskänslan de så länge hade levt med lättade. Skillnaderna i mående varierade dock stort inom gruppen, både fysiskt och psykiskt, och under hela året gick det psykosociala måendet upp och ner.

Av xenia alpkut - 21 september 2019 00:00

Amputation är när en extremitet (armbenfothand, etc) avlägsnas från kroppen. Avlägsnandet kan ske kirurgiskt som en del av en medicinsk behandling, eller traumatiskt. Traumatisk amputation innebär att kroppsdelen avlägsnades i samband med ett medicinskt/fysiskt trauma.

Den vanligaste orsaken till kirurgisk/medicinsk amputation är störd cirkulation i benen (kallbrand). Andra orsaker kan vara allvarliga kärl- eller nervskador. Extremiteten amputeras så långt ut som möjligt. Om den amputerade extremiteten är ett ben, kan en amputation långt ut (distalt) göra att eventuell framtida protesgång blir lättare. Även om den som amputerat sitt ben inte kan gå, så gör en längre stump att det blir lättare att hålla balansen i exempelvis rullstol. För att stumpen ska läka så effektivt som möjligt efter operation bör patienten upphört med eventuell rökning före operationen, och fått god nutritionsbehandling efter operationen. Det är vanligt att amputationspatienter är postoperativt undernärda.[1]

En vanlig komplikation till amputationer är fantomförnimmelser. Fantomförnimmelser inkluderar förutom fantomsmärtor även klåda, stickningar, domningar, och andra upplevelser av känsel i den kroppsdel som inte längre finns kvar. Fantomsmärtor kan påverka den amputerades liv och hälsa stort, och kan därför behöva hjälp av bland annat smärtläkare. Exempel på behandlingsmetoder vid fantomsmärta är olika typer av antidepressiva läkemedel, läkemedel mot nervsmärtor (exempelvis gabapentin), TENS och/eller akupunktur.[2]

I vissa delar av världen används amputation som ett straff, exempelvis länder som tillämpar Sharia. Vissa sjukdomar kan göra att drabbade kroppsdelar lossnar av sig själva, så kallad autoamputation.

Se även


fantomsmärta  Hur uppkommer fantomsmärta?


Fantomsmärtor upplevs som starka smärtor i en kroppsdel som har amputerats. Tidigare trodde läkare att fantomsmärtorna började i den förstörda nervvävnaden, men nu vet de att smärtorna uppstår på flera platser i kroppen.


Fantomsmärta är känselintryck i en kroppsdel som inte finns, till exempel ett amputerat ben.

Tidigare trodde läkarna att fantomsmärtan börjar i skadad nervvävnad vid amputationsstumpen – nu vet de att den även uppstår i ryggmärgen och hjärnan.

Så uppkommer fantomsmärtor

1. Skadade nervändar i armstumpen avfyrar slumpmässiga nervsignaler. Normalt avger de kontrollerade signaler efter sinnesintryck.

2. Signalämnen avges i nervernas andra ände i ryggmärgen, där de möter andra nerver. Signalämnena gör ryggmärgens nerver extra känsliga, så att de efter amputationen reagerar även på svag inverkan.


3. Neuron i hjärnan överför signaler från kroppen. Området som tidigare kände av handen har nu nya funktioner. Några gamla förbindelser finns dock kvar och därför kan neuron i sin nya roll ge en känsla av smärta i en amputerad arm.

|

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24
25
26 27 28 29
30
<<< September 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se