Alla inlägg den 28 juli 2019

Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 07:00

        


Algblomning eller vattenblomning[1] är en kraftig tillväxt av planktonalger där de på kort tid bildar stora populationer. Normalt blommar planktonalger nära vattenytan eftersom det är ljusast där. Starkt solsken och lugnt väder där inte vattenytan rörs om, och god tillgång av näringsämnen som kväve och fosfor ger goda betingelser för att algblomningen ska komma igång. Algblomningar förekommer naturligt och är en viktig del av näringskedjan i havet. De kan också vara resultatet av människans övergödning.[2] När blomningen avklingar sjunker algerna till botten vilket kan orsaka syrebrist.[3]

Begreppet skall inte blandas samman med den blomning som förekommer hos blomväxter.


Begreppets ursprung


"Vattublom" finns belagt 1702[4] och "vattenblomning" 1785. Man sade helt enkelt att vattnet "blommade" när det blev grönt utan att egentligen riktigt ha klart för sig varför, som Johan Gottschalk Wallerius skrev i Hydrologia 1748: "De Sjöar, som sägas grönska och blomma om sommaren, hafva ... sin gröna färg antingen af små Tall och Gran Frön som lägga sig på vattnet; eller ock af vattuörternas blommor och frön".[5] Även om Linné besrev Byssus flos-aquae vid den tiden[6][7], var det inte förrän mikroskoperingen tog fart under 1800-talet som man började förstå hur det förhöll sig - Fredik Anton Wrangel skriver 1827: "Weis's mening att vattnets blommande endast skulle härröra från förruttnade sjöväxter, synes mig sannolikast kunna förklaras derigenom att han i synnerhet fästat sig vid lukten ... uti Sverige förekomma under namn af vattnets blommande mindst trenne särskilta väl bestämda vatten-Alger ...".[8] Beteckningen "algblomning" är en 1900-talsprodukt och tas med i Svenska Akademiens ordlista först 1986[9] ("vattenblomning" kom med 1950).

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 07:00


En hel planet höll andan när månlandaren Örnen – efter en skakig inflygning – stillsamt planterade sina runda markfötter i det nordvästra hörnet av Stillhetens hav. Klockan var 19.50 svensk tid den 20 juli 1969. En halv miljard miljoner människor följde händelserna från tv-soffan, många av dem långt in på småtimmarna för att se Neil Armstrong sätta ner sin vita känga i månytans finkorniga sand. 

– Det är faktiskt människans största äventyr, som visade vart vår nyfikenhet kan ta oss. Och tänk att de gick i land med det 1969, när datorerna som de använde kunde jämföras med avancerade brödrostar, säger vetenskapsjournalisten Victoria Dyring, som leder SVT:s jubileumskväll.


 50 år efter den historiska dagen, visar kanalen tre nya dokumentärer om Apolloprogrammet, det tioåriga rymdprojektet som kulminerade i månlandningen. Mellan filmerna rapporterar Victoria Dyring från NASA i Houston och Florida där man förbereder sig för det nya mån­äventyret: att göra himlakroppen till en bas för framtida rymdfärder.

Människor har längtat efter att resa till månen långt innan det var tekniskt möjligt. Redan på 1600-talet fantiserade astronomen Johannes Kepler om att betrakta jorden från månen, och på 1800-talet dök månresor upp i berättelser av Edgar Allan Poe, HC Andersen och Jules Verne­. Bara sju år efter filmkonstens födelse 1895, häpnade publiken åt de avancerade special­effekterna i George Méliès Resan till månen.


1929 gjorde den tyske demonregissören Fritz Lang filmen Månraketen, som på en rad punkter förutspådde hur framtidens månfärder skulle gå till, inklusive nedräkningen till uppskjutningen och att man använde en lång raket som delade sig i flera steg. I Tredje riket förbjöds filmen eftersom den ansågs ha för stora likheter med det tyska raketprogrammet.

 

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 07:00

 


Fotsvamp är en relativt vanlig infektion som kan drabba de allra flesta. Du kan enkelt själv behandla och bli av med din fotsvamp men det är viktigt att du börjar behandlingen i tid för att undvika att besvären förvärras.


Obehandlad fotsvamp kan nämligen sprida sig till andra delar av kroppen och du riskerar även att smitta andra i din omgivning om du inte behandlar fotsvampen. Du hittar olika behandlingar mot fotsvamp receptfritt på apoteken.


Därför uppstår fotsvamp

Fotsvamp trivs och sprids lätt i fuktiga och varma miljöer som allmänna omklädningsrum, duschar och simhallar. Smittan sprids ofta då svampsporer från någon redan smittad fastnar och tas med på dina fötter. Sporerna kan sedan utvecklas till en svampinfektion om de får fäste i själva huden där den ger upphov till bland annat besvärlig klåda, sveda, hudfjällning och dålig lukt. 


Täta, varma skor kan också vara en anledning till att man utvecklar eller får tillbaka redan behandlad fotsvamp då miljön i skorna utgör en perfekt miljö för svampsporerna att leva vidare i.


Fotsvamp behöver behandlas för att försvinna, den försvinner inte av sig själv. Även om du blir av med din fotsvamp för tillfället finns det inga garantier för att den inte kommer tillbaka. De behandlingsmetoder som finns idag är dock effektiva och hjälper dig komma tillrätta med besvären om du har drabbats.



Symtom vid fotsvamp

Symtombilden vid fotsvamp utvecklas ju längre du går med dina besvär. I ett inledande skede är det vanligt att huden mellan tårna (oftast mellan fjärde och femte tån) kliar, rodnar eller vätskar och spricker. 

Har det gått en längre tid är det vanligt att uppleva att huden på dina fötter blir torr och fjällar, att huden upplevs som tjockare samt att den rodnar och flagnar. Ju längre du går med fotsvamp desto mer ökar risken att den sprider sig till naglarna (nagelsvamp), ljumskarna och även händerna.


Det föreligger en risk att fotsvamp förväxlas med andra hudåkommor som eksem och psoriasis, är du osäker bör du kontakta en läkare som kan utreda dina besvär vidare. I ett inledande skede, om du känner igen symtomen, går det dock bra att behandla med medel du själv skaffar på apotek. Kvarstår besvären efter genomförd behandling, eller om dina besvär upplevs som allvarliga eller om personen som drabbas är under 10 år bör du kontakta läkare oavsett.


Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 03:00

Hovrätten sänker straffet för de tre män som dömts för gruppvåldtäkt på en lekplats i centrala Stockholm.

För två av männen förkortas straffen med tre månader till fem respektive fyra år.

Den tredje slipper utvisning eftersom han på grund av psykisk ohälsa är ”sårbar” i hemlandet, enligt hovrätten.


Tre män överföll en kvinna i 25-årsåldern i Björns trädgård på Södermalm i Stockholm en novembernatt förra året. De våldtog henne och stal hennes bankkort och SL-kort.

Kvinnan larmade polisen och berättade om gruppvåldtäkten. Den skedde i ett lektåg på lekplatsen som ligger strax intill Medborgarplatsen.

Dömdes för grov våldtäkt

Stockholms tingsrätt dömde i maj de tre männen för grov våldtäkt. Två till fängelsestraff, den tredje till rättspsykiatrisk vård. Och alla tre till utvisning – efter avtjänat straff skulle de inte få återvända till Sverige före 2034.

Männen dömdes enligt den nya sexualbrottslagen, enligt vilken en person i ”speciellt utsatt situation” aldrig anses delta frivilligt i en sexuell handling. En av dem hade filmat förloppet med sin mobil.

Men nu sänker Svea hovrätt deras straff. Hovrätten upphäver utvisningsbeslutet för den man som dömts till rättspsykiatrisk vård, en 19-årig medborgare i Somalia.

”Drabba orimligt hårt”

”En utvisning skulle drabba honom orimligt hårt och får anses stå i strid med humanitetens krav”, skriver hovrätten som låter tingsrättens beslut om rättspsykiatrisk vård vara oförändrat. 

Samtidigt tar hovrätten hänsyn till att de två fängelsedömda männen också ska utvisas och förkortar därför deras straff med tre månader vardera.

En 21-årig medborgare i Somalia får därmed fyra års fängelse, medan en 29-årig medborgare i Eritrea får fem års fängelse.

Utvisning ”medför men som bör beaktas i straffmätning”, skriver hovrätten.

”Väldigt förtvivlad”

– Min klient är väldigt förtvivlad över beslutet om utvisningen. Han går mot en oviss framtid. Han hade gärna bytt ut utvisningen mot några fler år i fängelse, säger advokat Hanna Lindblom, som företräder mannen som dömts till fyra år.

Hon säger att strafftiderna är ”rimliga” med tanke på brottets beskaffenhet, men att en utvisning är ”väldigt tung att bära”. 

Tingsrättens beslut att männen ska betala den våldtagna kvinnan 205 000 kronor i skadestånd kvarstår oförändrat också i hovrättens beslut.

Den drabbade kvinnans målsägarbiträde, advokat Anna Björklund, vill inte kommentera hovrättens beslut.

Expressen har utan framgång sökt kammaråklagare Alexandra Bopp för en kommentar. 

Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 00:30

Monica Svensson är Lill-Babs okända dotter – som i alla år stått i skuggan av sina berömda systrar Malin och Kristin.

Nu berättar hon öppenhjärtigt för Hemmets Journal om sista mötet med mamman, om sin livsändring efter Lill-Babs död och om sin egen utmattningsdepression tidigare.

– När hon dog förlorade jag inte bara min mamma utan också min bästa vän, säger Monica. 


Monica Svensson, 64, bor i Järvsö i Hälsingland där hon bland annat står bakom Lill-Babs museum. Barbro Svensson var bara 16 år när hon fick Monica tillsammans med en man från Järvsö – och den senare så berömda artisten Lill-Babs berättade ofta att det var en avgörande händelse i hennes liv att bli mamma så tidigt.

Storasyster Monica valde en karriär utanför rampljuset till skillnad från sina kända yngre systrar, skådespelaren Malin Berghagen, 53, och programledaren Kristin Kaspersen, 49.  Hon säger att systrarna ”föddes in i branschen”, men att hon själv har valt bort offentligheten.


Berättar om livet och sorgen

Men nu träder hon fram och berättar om sitt liv och om sorgen efter mamman för Hemmets Journals reporter Linda Andersson i en lång intervju.

– När mamma blev sjuk fick vi i familjen för första gången ha henne helt för oss själva, vilket var oerhört skönt. Vi fick en jättefin sista tid tillsammans. Även om det gick väldigt, väldigt fort hann vi ändå ta till oss att hon inte skulle överleva, säger hon.

Monica berättar att hennes dotter Sara fyllde år sex dagar före Lill-Babs död. Mormodern var mycket trött på slutet, men när familjen skulle sjunga för Sara som var på resa i Spanien satte sig Lill-Babs upp i sängen och ”sjöng för full hals”.

Sara hann hem från Spanien och Monicas barnbarn Elina hann hem från Australien för att ta farväl av Lill-Babs. På påskafton förra året samlades hela familjen på Stockholms sjukhem där Lill-Babs vårdades.

Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 00:30


I Moonbound skriver Jonathan Fetter-Vorm att månen består av ”lika delar myt och mineral, ett omen för siare och en musa för poeter [...] en blekt ljus i det kalla mörkret – ett stycke fast mark att stå på”.

–  Solen och månen är de himlakroppar som påverkar oss mest, och solen är skrämmande – ett brinnande klot som man får ont i ögonen av att titta på. Månen kan vi betrakta hur länge som helst utan att skada oss, den är ren och skimrande och får oss fundera på hur det skulle vara att åka dit. Under ett årtusende har vi föreställt oss att den är ett slags utopi, säger han.

Månlandningen 1969 väckte också ett intresse för rymdresor hos popartister som David Bowie och Elton John, med låtar som Space oddity och Rocket man. Men i deras rymdskildringar finns ingen munter pionjäranda, bara vilsenhet och vemod – en stark känsla av att vara helt ensam i det stora okända. Det berättar författaren Maria Küchen om i sin nya essäbok Rymdens alfabet, där hon djupdyker i sitt stora intresse för rymdfärder.

– Varför skrev de inte sånger om det som astronauterna uttrycker, att det är spännande och kul att åka ut i rymden? Kanske är låtskrivare oftare personer som är lagda åt grubblerier. För att bli astronaut så måste man vara en gladlynt sort, man måste se ett problem och tänka ”wow, det ska jag lösa”, säger Maria Küchen med ett skratt.



FOTO: ULRIK FALLSTRÖM

Under de fem senaste decennierna har månlandningen varit föremål för en lång rad filmer och tv-serier, både hjältesagor och parodier (som Iron sky, en finsk actionfilm där Nazityskland koloniserar månens baksida). Förra året kom First man, en påkostad och realistisk film om Neil Armstrong som vågade göra människa av den amerikanska nationalhjälten – något som fick hård kritik av mer konservativa biobesökare

Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 00:30

Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil ArmstrongBuzz Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F. Kennedys mål att "...före årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961[1]


Månlandaren fick namnet Eagle efter motivet som fanns på uppdragets insignier. Förslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon som sköt iväg en rymdfarkost (även den från Florida) i Jules Vernes roman Från jorden till månen. Det refererade också till Columbia, ett historiskt namn på USA.[2][3] I Collins bok 1976 framhöll han att Columbia var en hänvisning till Christopher Columbus.[4]

Astronauterna tilläts medföra personliga saker (PPKs), små påsar som innehöll personliga saker av betydelse som de ville ta med på uppdraget.[5] Fem PPKs på 0.5 pund (0,23 kg) vardera transporterades på Apollo 11 varav tre (en för varje astronaut) stuvades på Columbia före uppskjutningen och två på Eagle.[6]


NASA:s grupp för val av Apollo 11:s landningsplats på månen angav fem potentiella platser den 8 februari 1968 baserat på högupplösta fotografier av månytan från de fem obemannade sonderna i Lunar Orbiter-programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen måste ligga nära månekvator för att minimera mängden drivmedel som skulle krävas, utan hinder för att minimera manövrering och platt för att förenkla landningsradarens uppgift. Vetenskapligt värde var inte ett avgörande argument.[7] Det slutliga platsvalet blev Stillhetens hav (Mare Tranquilitatis) utifrån sju kriterier inom områdena ytjämnhet, drivmedelsbehov, förutsättningar för återstart och extra strängt krav på bästa solvinkel med hänsyn till astronauternas temperaturbelastning.


Av xenia alpkut - Söndag 28 juli 00:30

 

Med anledning av att det på lördag är femtio år sedan den första människan satte sin fot på månen, så ägnar vi dagens Aftonbladet Daily åt att ta en närmare titt på den nya rymdkapplöpningen. 

 

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ner på månens yta, och en av mänsklighetens största bedrifter var ett faktum. Månlandningen var en viktig händelse i den så kallade rymdkapplöningen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen. De två länderna lade enorma resurser på att trumfa varandra med nya rymderövringar, och framstegen var viktiga propagandaverktyg under det kalla kriget.

Men nu, ett halvt sekel senare, pågår en ny rymdkapplöpning med helt andra spelare. Vad är det som skiljer den nya rymdkapplöningen från den gamla? Och vad kommer nästa milstolpe att bli?

Det och mycket mer behandlas i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily som gästas av Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på institutet för rymdfysik i Kiruna.





Aftonbladet Daily är daglig podcast som sammanfattar och fördjupar aktuella nyhetshändelser och samtidsfenomen. Varje vardag intervjuar vi experter och reportrar för att ge en lite bättre bild av de nyheter som dominerar flödet.

Avsnitten släpps 04:00 varje morgon och man kan prenumerera i alla podcast-appar som till exempel Podcaster, Spotify eller Acast. Om man följer Aftonbladet i sin smarta högtalare kan man dessutom få Aftonbladet Daily direkt i sitt nyhetsflöde. Aftonbladet Daily görs av Marcus Ulvsand och Jenny Ågren.




Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Juli 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se