Rebecca Wagerland, 24 år, håller fram sin mobiltelefon. I en videosnutt skrattar hennes son Eddie, med mos i hela ansiktet.
– Han charmade alla med sitt leende, han var oftast jätteglad och busig.
På hennes väggar sitter bilder på Eddie.
– Jag vill att han ska vara med hela tiden. Han är en del i familjen och han ska alltid vara ihågkommen.
“Jag var dum nog att inte fatta”
Rebecca och Eddies pappa hade varit tillsammans ett drygt år när hon blev gravid. Den 9 december 2015 föddes Eddie på Skaraborgs sjukhus i Skövde. Några dagar senare kom familjen hem från BB. Strax därpå skedde en första, mindre olycka när pappan var ensam med honom.
Eddie fick ett sår på läppen, enligt pappan hade hans huvud ramlat mot en knapp på pappans skjorta.
– Jag var dum nog att inte fatta, jag trodde ju inte att det var med mening, säger Rebecca.
Hade du sett några våldstendenser hos honom?
– Inte mot personer. Han blev sur ibland och slog på saker, typ på mobilen eller bildörren. Aldrig på någon person.
Läkare gjorde orosanmälan
En dryg månad senare bytte pappan blöja på Eddie. Rebecca låg i sängen och slumrade, då hon plötsligt hörde ett illvrål. När hon såg Eddie på skötbordet, hängde ett av hans ben lealöst. Lårbenet hade brutits av.
– Jag tycker fortfarande att det är ofattbart att det har hänt, att det kan hända en själv. Det är sådant man läser om på nyheterna, säger hon.
Läkaren som behandlade Eddies benbrott heter Jacques Riad och forskar på lårbensbrott. Han bedömde att Eddie blivit utsatt för misshandel och gjorde en orosanmälan till socialtjänsten i Götene kommun, där familjen bodde.