Alla inlägg den 20 juni 2018

Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 21:55


De flesta älskar att dekorera sina hem med vackra växter och förutom att de är vackra att titta på kan de också vara bra för hälsan. De flesta växterna rengör nämligen luften i ditt hem vilket bland annat kan hjälpa dig att sova bättre. Här kommer 5 växter alla borde ha i sitt sovrum!

 

1. Guldpalm (Areca Palm)
Guldpalmen rengör luften genom att ta bort gifter och koldioxid. Den tillsätter också massa fukt till luften vilket är extra bra under vintern när luften är torr.



2. Aloe Vera
Aloe Vera är bra för många saker. Den rensar bland annat luften från farliga kemikalier och släpper ut syre på natten. Växten är också jättebra om du bränt dig. Skär av ett blad och dutta på din brännskada. Lugnar jättebra!



3. Benjaminfikus
Benjaminfikus är den bästa luftrengöraren. Den tar nämligen bort nästan alla skadliga föroreningar i luften och förbättrar därmed kvaliteten på din sömn.


4. Svärmors tunga (Sansevieria Trifasciata)
Svärmors tunga (blomman då alltså) är jättebra för din andning och ditt immunförsvar. Den producerar syre och tar bort koldioxid. Förutom att göra din sömn bättre kan den också hjälpa mot huvudvärk och högt blodtryck.

 

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 17:00


Jag råkade se på TV ikväll, Du är vad du äter, TV3. (Länk någon?)

Jag tyckte att det inte var alltför tokigt. Hon, Ulrika, skulle inte äta så mycket kött, utan i stället mera fisk och skaldjur. Det är väl helt OK, och man ska ju inte äta alltför mycket protein heller. Grönsaker fick hon äta mycket utav. Om frukt sas det att det innehåller för mycket socker. Stärkelseprodukter skulle hon inte äta, och inte sockersaker. Det var inte heller tal om margariner och omega-6-oljor, utan olivolja och kokosfett. Allt hemlagat på naturliga råvaror. Jag tycker att det låter väldigt LCHF-aktigt?

Fast som jag förstod det så skulle hon inte äta smör, varför?

Sen var det en hel massa fysisk träning, vilket Ulrika inte gillade så värst. En grönsakssmoothie-vecko-fasta, vilket hon inte heller gillade.


Jag tycker att hon kan ägna sig åt LCHF-mat i lämplig mängd, hon gillade det. Fys och fasta kan hon ta i mån av önskemål.

ANNONS
Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 17:00

Vad är spasticitet?

Vid ryggmärgsskador förekommer att den spontana reflexaktiviteten ökar i musklerna nedanför skadestället. Det kallas spasticitet och sker vanligen några veckor efter skadan och om din skada på ryggmärgen är på halsryggen, bröstryggen eller övre delen av ländryggsnivån. Har du din skada i den lägre delen av ländryggen så ökar inte den spontana reflexaktiviteten i musklerna. Armar och ben kan kännas tunga och stela och du kan ofta märka en stramande känsla över buk och bröstkorg.

Spasticiteten är ofarlig men kan ibland uppfattas som jobbig och tröttande och kan störa sömnen. Spasticiteten kan också hindra viljemässiga rörelser.


Spasticiteten kan också vara en varningssignal som kroppen sänder ut om att något är på gång. Eftersom kroppen inte kan förmedla smärta eller obehag på vanligt sätt så hittar den andra vägar, och spasticiten kan vara en av dem. Blir du mer spastisk än vanligt ska du vara noga med att kontrollera så att du inte har påverkan på blåsa, tarm eller får sår eller dylikt. Då är det viktigast att behandla orsaken till den ökade spasticiteten och inte själva spasticiteten i sig.


Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 17:00

Spasticitet förutsätter en neurologisk sjukdom eller skada som ger upphov till kontinuerlig ökad muskelspänning. Behandling vid spasticitet ska alltid anpassas utifrån individens behov och förutsättningar eftersom även en måttlig spasticitet kan ha sina fördelar. 


Orsaker till spasticitet

Kroppens alla rörelser styrs av motoriska program. Det är de som gör att vi kan aktivera våra muskler och röra våra leder på ett visst sätt, både medvetet och omedvetet. Om en skada uppstår i delar av nervsystemet som styr rörelsen störs vår förmåga att anpassa motoriken till olika situationer. En störning i motoriken kan exempelvis göra att vi får svårare att lyfta och hålla ett glas stadigt i vår hand. Vid spasticitet blir rörelsen i drabbade kroppsdelar svårare och mindre kontrollerbara.


Så yttrar sig spasticitet

Spasticitet uppstår när det sker en skada på delar av det centrala nervsystemet som styr viljemässiga rörelser, i hjärnan eller ryggmärgen. Det sker då en förändring i signalbalansen mellan nervsystemet och musklerna. Detta leder till ökad muskelaktivitet, stegrade reflexer och ytterligare ofrivilliga, reversibla muskelspänningar som förorsakar felställningar och förvärrad smärta som kallas spasmer i musklerna.


Sådant som kan utlösa spasticitet är personens kroppsställning, försök till viljemässig rörelse, stress och omgivningsfaktorer som kyla och transport på ojämna underlag. I ben och armar kan spasticiteten synas tydligt i och med muskelryckningar vid utsträckning, medan bålspasticitet kan yttra sig som tung andning eller en känsla av att ha en hårt åtdragen korsett.


Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 13:00

Stress innebär att man är mentalt överansträngd.

Klassifikation och externa resurser

ICD-10F43, Z73.3


Med stor press på till exempel arbetsplatser så är det lätt att bli stressad

Stress eller adaptionssyndrom är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet. Stress kan definieras som mental överansträngning.[1]


Stress kan ha flera olika orsaker; inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt, men också positiva förändringar som giftermål och befordran. Ur evolutionär synpunkt är stress ett mycket viktigt svar som är bevarat i alla högre djurarter, inklusive alla primater, gnagare och reptiler. En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering.


Stress kan yttra sig bland annat som en akut stressreaktion, utmattningssyndrom, eller anpassningsstörning, och ge kvarstående men som posttraumatiskt stressyndrom. Stress kan vara positiv och förbättra arbetsresultat, men långvarig negativ stress kan orsaka flera sjukdomar.


Ordet stress myntades av endokrinologen Hans Selye.



Stress ger en förändrad hormonprofil, eftersom hormoner ingår i kroppens allostas. Stresshormoner är de hormoner som ingår i den så kallade stressaxeln.

 

Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 12:47

Stress är en av våra största hälsobovar och det påverkar dig både psykiskt och fysiskt. 

Här är 11 saker som händer med kroppen när du är alldeles för stressad. 

Stress i sig är inte farligt, det är rentav viktigt för oss för att vi ska fungera. Men långvarig stress utan chans till återhämtning är inte bra för oss, och kan leda till problem med sömnen, minnet och koncentrationen och på sikt kan stress leda till sjukdomar, utbrändhet och ett sämre immunförsvar.

Här är  11 saker som händer med din kropp när du är stressad: 

1. Du får värk i kroppen

När du är stressad så går kroppen in i ett "fly eller fäkta"-läge, och musklerna gör sig då redo för att fly. Om du går runt längre perioder med denna anspänning så får du spänningar i muskler och leder som leder till värk och inflammationer. Särskilt utsatta verkar ryggen och skuldrorna vara för denna anspänning. Att känna sig spänd i käken kan också vara ett tecken på stress. 

2. Du blir extra känslig mot ljud och ljus 

När du är stressad så är det en instinkt att göra kroppen redo för strid eller flykt.  Därför så blir ögonen extra känsliga för ljus och du får också bättre hörsel. Men dessa egenskaper "behövs" ju inte om du inte ska fly eller måste hålla utkik efter faror, och därför kan det bli påfrestande i en kontorsmiljö. 

3. Du får kalla händer och fötter 

Samma "fly-eller-fäkta"-läge påverkar också blodkärlen längts ut på kroppen som drar ihop sig och då blir fötter, tår, händer och fingrar kalla. 

4. Det "tjuter" i öronen 


Långvarig stress är starkt kopplat till tinnitus, och när du är stressad kan du uppleva ett brus, sus eller pipande tjut i öronen. Om du har spända muskler i käken eller nacken finns det nervkopplingar till hörselbanorna i hjärnstammen som kan göra att du hör tjutande ljud. 

Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 12:32

IKEA-grundaren Ingvar Kamprad gick oväntat bort i januari i år och lämnade ett helt imperium efter sig, som gett jobb till hundratusentals människor världen över. Nu, fem månader efter hans död. Publicerar familjen ett avskedsbrev som varit hemligt fram till nu. Ett brev riktat till Ingvars personal.





Att Ingvar Kamprad hade stora visioner för sitt företag IKEA är ingen hemlighet. Han var mån om att de drömmarna skulle leva vidare efter honom, vilket gjorde att han skrev ett brev till sin personal när han visste att hans tid höll på att rinna ut.

Under tisdagsmorgonen valde Kamprads familj att dela med sig av det fina brev som Ingvar skrev till sina anställda innan han dog. I brevet både tackar han dem, och ger dem råd.

”Jag saknar allt”

”Så är min egen saga slut. Ett fantastiskt liv, lite jobbigt ibland, men att under så många år ha fått vara tillsammans med världens bästa medarbetare överskuggar allt” inleder Ingvar Kamprad brevet.


Ingvar var delvis känd för den generositet han visade sin personal, då den var ett föredöme för andra arbetsgivare. Han passar på att uttrycka tacksamhet, saknad, och lärdomar till kommande generationer.


Av xenia alpkut - Onsdag 20 juni 12:15

Ett öga (latin bulbus occuli) är ett anatomiskt organ för att förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ finns i nästan hela djurriket. De enklaste varianterna särskiljer bara om omgivningen är mörk eller ljus. Mer komplexa ögon används för att ge ett synsinne. Många komplexa organismer, såsom däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar har två ögon som är placerade på samma plan och vars intryck tolkas som en enda, tredimensionell "bild", liksom hos människan. Andra djurarter, till exempel kaniner och kameleonter har ögonen på olika plan och får två separata bilder.

Ögontyper[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta ryggradsdjur och vissa blötdjur fungerar ögat genom att projicera bilder på en ljuskänslig näthinna (retina). Signaler skickas därifrån till hjärnan via synnerven. Sådana ögon är ofta ungefär sfäriska och fyllda med en genomskinlig geleartad substans som kallas glaskropp, har en lins som fokuserar ljuset, och en iris som reglerar hur mycket ljus som kommer in i ögat.

Ögon hos bläckfiskar, fiskar, amfibiska djur och ormar har ofta en fast linsform och fokuserar blicken genom att teleskopera ögat (på samma sätt som en kamera fokuserar).

Arter som skiljer sig mycket åt kan ha väldigt olika typer av ögon, men de tenderar att likna varandra i funktion och utseende när de är fullt utvecklade. Blötdjurens ögon verkar till exempel ha utvecklats från andra organ än ryggradsdjurens ögon, och kan vara ett exempel på hur evolutionen lett till samma slutresultat. Ryggradsdjurens ögon utvecklades från hjärnceller under den embryoniska tiden, medan blötdjurens ögon växte in från hudceller. Ryggradsdjurens näthinnor har lager med neuroner framför de ljuskänsliga cellerna, medan blötdjurens näthinnor har det ljuskänsliga cellerna framför neuronerna, och har därför ingen blind fläck och möjligen skarpare syn, men också långsammare bildåterhämtning från näthinnan och därför sämre sinne för rörelser. Vissa huvudfotningar har ingen fysisk lins, utan ett väldigt liten ljusöppning (ungefär som en camera obscura). Vissa blötdjur har en konkav spegel för att fokusera ljuset tillsammans med en lins.



Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20
21
22 23 24
25 26 27 28
29
30
<<< Juni 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se