Alla inlägg den 25 februari 2018

Av xenia alpkut - 25 februari 2018 16:57

Säpo har kritiserats för sitt agerande i fallet Akilov där kritiker har menat att man hade kunnat göra mer. Nu svarar myndigheten på kritiken.

–  Vi ser att den granskning som gjorts är bra, men är det så att man vill granska ytterligare så har vi inte någonting att dölja, säger vikarierande Säpo-chef Charlotte von Essen. 

DN har tidigare kunnat berätta att Rakhmat Akilov var ett så kallat ”underrättelseuppslag” hos Säkerhetspolisen samtidigt som han började planera för ett terrordåd.

En som kraftigt ifrågasatt Säpos agerande kring Akilov är Wilhelm Agrell, professor i underrättelse­analys, som menar att myndigheten inte saknade inte möjlig­heter att förhindra attentatet på Drottninggatan och vill att en oberoende kommission ska granska deras agerande:

Säpo utgår från att en djupare granskning skulle syfta till att blottlägga fel. Det som kännetecknade 22-julikommissionen i Norge var just att man inte var ute efter att kritisera eller hitta skyldiga till eventuella försummelser utan istället att ta tillvara dyrköpta lärdomar. Den ambitionen har inte alls varit lika tydlig efter dådet på Drottninggatan, varken från myndighetshåll eller från politiker, uppger han.

Dåvarande Säpo-chefen, numera Rikspolischef Anders Thornberg, har inte velat kommentera uppgifterna. Men i samband med att myndigheten i torsdags presenterade sin årsbok sa vikarierande Säpo-chefen Charlotte von Essen, att myndigheten ”inte har något att dölja”. 

Akilov påbörjade sin planering för terrordådet medan han var ett underrättelseuppslag hos Säpo. Hur ser du på det?

– Det jag kan säga är att vi hade enstaka underrättelser under hösten 2016 som vi arbetade med och inte kunde belägga. Det här har en utredare granskat, för att se om vi hade kunnat vidta ytterligare åtgärder och kommit fram till att vi inte hade kunnat göra det. 

Wilhelm Agrell har sagt att den utredningen inte räcker och att man borde tillsätta en kommission liknande den efter dådet på Utøya. Hur ser du på det?

– Det är en politisk fråga.

Välkomnar Säpo en kommission som granskar ert arbete med Akilov?

– Vi ser att den granskning som gjorts är bra, men är det så att man vill granska ytterligare så har vi inte någonting att dölja.

Den information som Säpo inledningsvis fick om Akilov kom från ”samverkande tjänster”, det vill säga andra länders underrättelsetjänster, och rörde ”chattar på sociala medier som rört tänkbara möjligheter för terroristdåd”. 

Att den typen av information når Säpo är inte ovanligt, enligt Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på kontraterror och författningsskydd. 

– Vår utmaning är att bedöma djupet i det här: Finns det en allvarlig äkta avsikt eller är det något man bara säger? Det är utmaningen för oss.


https://www.dn.se/sthlm/sapo-valkomnar-kommission-om-akilov-har-inget-att-dolja/

ANNONS
Av xenia alpkut - 25 februari 2018 16:37

Verklighetens Roland Järverup har aldrig hört från Robert Gustafsson.


Detta trots att karaktären inspirerad av värmlänningen Krister Mikko igår tog en finalplats i Melodifestivalen.


– Det tillhör vanligt hyfs att kunna göra det, säger hanDansbandet Rolandz tog sig igår raka vägen till finalen av Melodifestivalen. Robert Gustafssons karaktär, värmländska Roland Järverup, sjöng sig in i svenska folkets hjärtan med låten ”Fuldans”.

Den sjungande värmlänningen blev först känd genom filmen ”Torsk på Tallin” från 1999. Senare kom det fram att karaktären var baserad på en verklig person, nämligen Krister Mikko från Karlstad. Han tycker själv att Gustafsson gjort ett bra jobb med karaktären.

– Jag känner igen mig själv väldigt mycket. Roland är öppen, han är sig själv och han bjuder på sig själv.

– Det är roligt att han har haft nytta av min personlighet, säger Mikko.

Inte hört av sig

Något han är mindre nöjd med är att Gustafsson inte har hört av sig efter framgångarna.

– Det tillhör vanligt hyfs att kunna göra det men jag är glad att han har tjänat pengar på min karaktär.

Trots att Mikko är inspirationen till finalklara Rolandz tror han inte att skådespelaren kommer att kontakta honom nu heller.


https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/a/Kvjw47/riktiga-roland-han-har-tjanat-pengar-pa-min-karaktar

ANNONS
Av xenia alpkut - 25 februari 2018 16:01

Harry Potter är en serie fantasyromaner av författaren J.K Rowling, som började ges ut 1997 och avslutades med en åttonde bok 2016-2017. Böckerna har gjort väldig succé, med översättningar till 73 språk och försäljningssiffror på över 450 miljoner exemplar i hela världen.[1] De svenska översättningarna har gjorts av Lena Fries-Gedin. Efter framgången har böckerna också filmatiserats, med Daniel Radcliffe i rollen som Harry Potter. Den första filmen i serien hade premiär 2001. Böckerna om Harry Potter har fått beröm för att de inspirerat många barn till att läsa, och kritik för att de, främst enligt vissa religiösa grupper, påstås förespråka häxkonster. 30 juli 2016 hade pjäsen Harry Potter och Det fördömda barnet premiär, och dagen därpå släpptes pjäsmanuset i bokform, vilket presenterades som det åttonde tillägget till bokserien.[2][3][4]

Av xenia alpkut - 25 februari 2018 11:30

Allmänt

Det är inte så vanligt att barn råkar ut för olyckor med elektricitet tack vare att många har en hög elsäkerhet i hemmet med jordfelsbrytare och barnsäkra vägguttag.

Hur svår skadan blir beror på hur hög den elektriska strömstyrkan är samt hur länge barnet varit i kontakt med den. Ju högre strömstyrka och ju längre tid desto allavarligare kan skadorna bli.

Elstängsel används vanligen för att hålla djur kvar i sin hage. När man kommer i kontakt med ett elstängsel får man en mycket kort stöt för att det inte ska vara farligt för vare sig människor eller djur. Det dröjer flera sekunder innan nästa stöt kommer och då har man oftast hunnit dra undan handen.

Om barnet leker med elektriska apparater och samtidigt kommer i kontakt med vatten eller om barnet tuggar på sladdar finns det risk för att barnet får skador inuti kroppen, vilket kan vara allvarligt.

Vid lek på platser där det kan finnas högspänningsledningar som till exempel vid banvallar eller om barnet träffas av blixten, finns risk att barnet får stark ström genom kroppen och skadorna kan bli allvarliga


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Elolyckor-hos-barn/?ar=True'

Av xenia alpkut - 25 februari 2018 11:30

ÖRNSKÖLDSVIK. Felix Sandman återförenades med sitt ex på efterfesten.

Han och före detta flickvännen Lovisa Bengtsson kramades och fick en kort pratstund i vimlet.

– Men det är så mycket mer vi behöver snacka om, säger Felix.

Han sjöng ut sin hjärtesorg i direktsändning.

På efterfesten möttes Felix Sandman, 19, och ex-flickvännen och dansaren Lovisa Bengtsson, 19, i vimlet – ett halvår efter att de gjorde slut. Då hade de bara hälsat på varandra under repetitionerna i veckan.

För Nöjesbladet öppnar Felix upp om den känsloladdade mötet.

– Jag var lite borta just då, det var mycket som hände, men jag tror hon sa att det var välförtjänt att jag gick till Andra chansen. Men det är så mycket mer vi behöver snacka om, så jag tror det är svårt att säga något på det där små sekunderna, säger han.

”Är jobbigt”

Hur känns det nu?

– Det är jobbigt men jag försöker fokusera på tävlingen. Det är kul att vara vidare. Jag är taggad på Andra chansen och att få köra den här låten mer.

Kort efter samtalet möttes de igen på dansgolvet, men utan att prata vidare. I stället skålade Felix Sandman i shots med sina kompisar.

– Let’s drink away the pain, utbrast han.




https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/a/L0jKG4/har-aterforenas-felix-med-ex-flickvannen

Av xenia alpkut - 25 februari 2018 11:30

Jag tycker inte om låten.


ÖRNSKÖLDSVIK. Rolandz går direkt till final i Melodifestivalen.

Samtidigt sågas deras medverkan av dansbandsexperter.

– Det är så jävla tråkigt att man har dem som dansbandsalibi, säger dansbandsexperten Thomas Deutgen

Fuldansen gick hem.

Dansbandsparodin Rolandz går till final i den fjärde deltävlingen av Melodifestivalen.

Nu sågas deras medverkan av experter inom dansbansgenren. Tunga profiler i branschen kritiserar SVT för att ha tagit in ett humordansband i stället för ”riktigt”.

– Det är så jävla tråkigt att man har dem som ett dansbandsalibi, när det finns många andra dansband som säljer mer än de flesta andra artister som är med, säger Thomas Deutgen, domare i SVT:s ”Dansbandskampen”.

”Är väldigt konstigt”

Han anklagar SVT för att ignorera en av Sveriges mest populära musikgenrer.

– Jag skulle vilja se i alla fall ett riktigt dansband varje år. Kan man släpa fram Edward Blom, som bara det är ett hån mot alla andra svenska musiker och kompositörer, så kan man väl ha ett dansband med. Om det går bra eller dåligt spelar väl ingen roll, bara man likställer den musiken med all annan.

Diana Thylin, ansvarig utgivare på dansbandstidningen ”Får jag lov”, håller med.


https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/a/a24AjA/dansbandskritiken-efter-rolandz-vinst-sa-javla-trakigt

Av xenia alpkut - 25 februari 2018 11:24


elektricitet 


Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten'[1], är ett fysikaliskt fenomen. Grunden till elektricitet är att materia kan ha en elektrisk laddning. Fenomenet tar sig uttryck i välkända former som blixtar och statisk elektricitet liksom i elektromagnetiska fält och elektromagnetisk induktion. Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för bärnsten, ηλεκτρον (elektron) och slutligen från latinets ēlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten William Gilbert år 1600 vid hans experiment med statisk elektricitet.

I dagligt tal räcker ordet elektricitet eller elkraft för att beskriva ett antal fysikaliska effekter. I vetenskaplig terminologi är däremot denna term vag, och det är bättre att tala om följande inbördes relaterade men distinkta fenomen:

  • Elektrisk laddning — en egenskap hos vissa subatomära partiklar och som bestämmer deras elektromagnetiska interaktioner, mätt i coulomb. Elektriskt laddad materia både skapar och påverkas av elektromagnetiska fält.
  • Elektrisk ström — en rörelse eller flöde av elektriskt laddade partiklar, som mäts i ampere.
  • Elektromagnetiskt fält — ett kraftfält som skapas av en elektrisk laddning på laddningar i dess närhet.
  • Elektrisk potential — förmågan hos ett elektriskt fält att utföra arbete, vilket mäts i volt.
  • Elektromagnetism — en grundläggande interaktion mellan magnetfältet och närvaron och rörelsen hos en elektrisk laddning.

Elektriska fenomen har studerats sedan antiken, även om vetenskapliga framsteg inom området inte gjordes innan 16- och 1700-talen. Praktiska användningsområden för elektriciteten förblev dock få till dess att ingenjörer under det senare 1800-talet lärde sig att använda elektricitet i hem och inom industrin. Den snabba expansionen av elektrisk teknik vid den tiden transformerade samhället i grunden. Elektricitetens ovanliga flexibilitet som energikälla betyder att den kan användas i en rad sammanhang, inklusive för transport, uppvärmning, ljus, kommunikation och beräkning. Elektriciteten kan förväntas utgöra ryggraden hos det industriella samhället över en överskådlig framtid.[2]


Historia


För några hundra år sedan använde man inte elektricitet. Gatlamporna var gaslampor, transportmedlet var häst och vagn och maten kokades på vedspisar.

Statisk elektricitet var känd redan under antiken. Under 600-talet f Kr upptäckte grekerna att om man gnuggade päls mot bärnsten, så kunde bärnstenen dra till sig lätta föremål. Det grekiska ordet för bärnsten är e'lektron. Efterhand upptäckte man flera andra ämnen med samma egenskap. Den första som studerade detta mer ingående var den engelska fysikern William Gilbert (1544–1603). Han kallade attraktionen som bildades för elektrisk kraft efter det grekiska ordet elektron, som betyder just bärnsten.

Idag förklarar vi elektriska fenomen med begreppet elektrisk laddning. Fransmannen Charles Dufay (1698–1739) var den första som visade att det finns två sorts laddningar, men det var Benjamin Franklin som införde begreppet positiv och negativ laddning. Omkring 1820 upptäckte Hans Christian Ørsted elektromagnetismen, för vilken André-Marie Ampère omgående formulerade matematiska ekvationer. Detta ledde till ökad experimentell aktivitet bland forskare under 1800-talet.

På 1900-talet blev det klart att positiv laddning är knuten till protonen och negativ laddning till elektronen.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se