Direktlänk till inlägg 13 februari 2018

Leukemi - blodcancer

Av xenia alpkut - Tisdag 13 feb 16:44

Cytostatika och monoklonala antikroppar

Det finns många olika läkemedel mot KLL. Det är vanligt att cytostatika kombineras med läkemedel som kallas monoklonala antikroppar. Det är en form av målriktade läkemedel. Det betyder att de söker upp och fäster sig på cancerceller så att cancercellerna bryts ner och dör. Du kan få monoklonala antikroppar som dropp eller som sprutor. Behandlingen tar inte bort sjukdomen men kan göra att du blir besvärsfri i flera år.

I början av behandlingen med monoklonala antikroppar kan du få lite feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Cytostatika kan bland annat göra så att du blir illamående. Det finns läkemedel som kan göra att du slipper biverkningar.

Du kan få infektioner efter behandling med monoklonala antikroppar, men det är ganska ovanligt och behandling finns att få.

Andra läkemedelsbehandlingar

Det finns läkemedel som innehåller små molekyler. De blockerar cancercellernas signalvägar. Behandlingen kan användas som alternativ till cytostatika. Man kan få små molekyler som enda behandling eller i kombination med till exempel monoklonala antikroppar.  

Om du får symtom igen

Du kan få behandling igen om symtomen kommer tillbaka. Kontakta en läkare så fort som möjligt om du får besvär som du tror kan ha med leukemin att göra. Det gäller både om behandlingen är avslutad och om den fortfarande pågår. Kontakta en vårdcentral om besvären kommer när det har gått lång tid efter behandlingen och du inte längre har kontakt med en särskild läkare.

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Tyrosinkinashämmare

Kronisk myeloisk leukemi, KML innebär att det har uppstått en speciell förändring i cellkärnan i celler i benmärgen. Förändringen kallas Philadelphiakromosomen. Kromosomen innehåller koden för ett protein som gör att leukemiceller kan bildas. Proteinet heter tyrosinkinas. Det kan blockeras med läkemedel som kallas  tyrosinkinashämmare, TKI. Det finns olika tyrosinkinashämmare. Du tar dem som tabletter varje dag.

Du kan behöva förberedande behandling innan du börjar ta tyrosinkinashämmare. Du kan till exempel få tabletter med mild cytostatika om du har mycket vita blodkroppar i blodet.

Behandlingen varar hela livet

Målet med behandlingen är att kraftigt minska mängden leukemiceller och att hindra sjukdomen från att övergå i en allvarligare form, som kan påminna om akut leukemi. Behandlingen med tyrosinkinashämmare innebär för de flesta att de kan leva nästan som vanligt utan besvär av sjukdomen eller behandlingen. Men man kan oftast inte sluta med behandlingen eftersom sjukdomen kan förvärras då.

Tyrosinkinashämmare kan göra att du får sänkta blodvärden, svullnader eller att du mår illa. Det finns flera olika sorters tyrosinkinashämmare och du kan därför oftast få en sort som fungerar bra för dig.

Stamcellstransplantation behövs ibland

Det är sällsynt, men ibland hjälper inte tyrosinkinashämmare. Då kan du behöva en stamcellstransplantation. Det kan göra att du blir av med cancern helt och hållet. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Då kan det vara bättre att få behandling som lindrar symtomen. Det kallas palliativ behandling. Du kan till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Graviditet och amning

Behandlingen kan påverka fertiliteten, till exempel om du har fått cytostatika eller om du har fått en stamcellstransplantation. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Även om fertiliteten är nedsatt, är det bra om du skyddar dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer eftersom behandlingen kan vara skadlig för ett foster. Efter att behandlingen är avslutad är det bra om det går en tid innan du försöker bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet. Rådgör med din läkare.

Du behöver göra uppehåll i behandlingen om du har KML och vill bli gravid. Då får du gå på tätare läkarkontroller och börja med behandlingen igen så snart det är lämpligt. Ibland går det att använda andra läkemedel under tiden. Om du har KML och vill använda dina spermier i en graviditet kan det gå utan att du behöver göra uppehåll i behandlingen. Det beror på vilken behandling du får. Rådgör med din läkare.

Rådgör också med din läkare om du har leukemi och vill amma.

Du får vara med och påverka

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som blir bäst för dig.

Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du kan ha rätt till tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Det börjar bli allt vanligare att den som har en cancersjukdom får en så kallad vårdplan. Av vårdplanen ska det framgå vad som gäller för just dig, bland annat

  • syftet med den vård du får
  • vilka undersökningar och behandlingar du har gjort hittills
  • nästa steg i vården och när det ska ske
  • vad du kan göra själv för att må bättre
  • hur du får den rehabilitering du behöver
  • vem du kan kontakta om du plötsligt mår sämre eller känner dig orolig.

På webbplatsen cancercentrum.se kan du läsa mer om vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen leukemi men känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. En ny medicinsk bedömning kallas ibland för second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Delta i studier

Det pågår mycket forskning och nya läkemedel utvecklas mot de olika typerna av leukemi. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta i studier. 

Så påverkas livet av leukemi

Att få leukemi innebär oftast att livet påverkas på olika sätt. Hur mycket sjukdomen förändrar vardagen beror bland annat på vilken typ av leukemi du har och vilken behandling du får.

Efter akut leukemi behövs återhämtning

Livet påverkas mycket om du får behandling mot akut leukemi. Under den första delen av behandlingen behöver du vara sjukskriven. För en del kan det fungera att börja till exempel arbeta eller studera igen på deltid medan de senare delarna av behandlingen fortfarande pågår. Men det varierar från person till person.

Det är vanligt att vara trött, ha nedsatt kondition och ökad känslighet för infektioner. Då behöver du tid för återhämtning. Ofta kan man börja leva som vanligt igen några månader efter behandlingen, med till exempel familj, arbete eller skola. Ibland tar återhämtningen längre tid, till exempel om du har fått en stamcellstransplantation.

Du går på regelbundna kontroller, kanske varje månad under den första tiden. Därefter kan du gå mer sällan. Kontrollerna fortsätter olika länge. Det beror bland annat på vilken typ av behandling du har fått.

Viktigt att träna

Det är viktigt att du tränar upp ork och kondition. Ett förslag är att börja med promenader och sådant du gör till vardags. När du blir starkare kan du fortsätta med mer intensiv fysisk träning. Gör sådant du själv tycker om och klarar av.

Kronisk leukemi påverkar livet olika

Vid kronisk leukemi kan sjukdomssymtom eller biverkningar av behandlingen göra att du inte orkar lika mycket som förut. Då kan du behöva vara sjukskriven. Men det varierar från person till person. En del kan leva som vanligt trots leukemin. Du behöver gå på regelbundna kontroller livet ut.

Till dig som är närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns och visa om du är orolig och ledsen.

Du kan läsa mer i texten närstående till någon som får cancer.

Stöd för dig som är sjuk eller närstående

Via patientföreningen Blodcancerförbundet kan du komma i kontakt med andra som har erfarenhet av att vara sjuk eller närstående.

Vad händer i kroppen?

Leukemi innebär att cancer har uppstått i celler som ska bli olika blodkroppar.

Blodkropparna bildas i benmärgen

Blodkropparna bildas i den så kallade röda benmärgen, som finns inuti olika delar av skelettet. Röd benmärg finns bland annat i bröstbenet, revbenen, ryggkotorna och bäckenbenet. Varje sekund blir miljontals nya blodkroppar färdiga att skickas ut i blodomloppet.

Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter:

  • De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar.
  • De vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret och skyddar mot infektioner av bakterier och virus.
  • Blodplättarna, trombocyterna, behövs för att blodet ska kunna stelna och stoppar på så sätt blödningar.

Blodkropparna utvecklas ur stamceller

Blodkropparna utvecklas ur celler som kallas stamceller. Från början har en stamcell förmågan att bilda alla typer av blodkroppar. Undan för undan mognar blodkropparna och blir alltmer specialiserade, tills de är färdiga att komma ut i blodet.

Myeloiska och lymfatiska stamceller

Stamceller som ska utvecklas till blodkroppar är antingen myeloiska eller lymfatiska.

De myeloiska stamcellerna ska mogna till olika sorters vita blodkroppar som är viktiga för till exempel försvaret mot bakterier. De ska även bli till röda blodkroppar och blodplättar.

De lymfatiska stamcellerna ska mogna till de vita blodkroppar som kallas lymfocyter. De finns både i lymfkörtlarna och i blodet och kan bland annat bilda antikroppar som hindrar virus från att angripa kroppen.

Leukemi förändrar blodbildningen

Leukemi gör att blodet inte längre kan bildas som det ska. En del av de stamceller som ska mogna till blodkroppar stannar av i utvecklingen och blir cancerceller, så kallade leukemiceller. Oftast är det blivande vita blodkroppar som i stället utvecklas till leukemiceller. De tar över utrymmet i benmärgen så att det blir brist på alla sorters blodkroppar. Leukemiceller kan sedan också komma ut i blodomloppet, och även ta sig till olika organ som lymfkörtlarna, mjälten och levern.

Vad beror leukemi på?

Orsakerna till varför man får leukemi är inte kända. Det verkar som om vissa saker ökar risken att få leukemi, till exempel joniserande strålning. En del blodsjukdomar eller medfödda genförändringar kan också innebära en ökad risk för leukemi.

Det är sällsynt att leukemi är ärftligt. De allra flesta med leukemi har fått sjukdomen utan att någon släkting har haft den.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av xenia alpkut - Måndag 20 aug 01:30

Försvaret mot bakterier och även andra mikroorganismer sköts av vårt immunsystem. Det har ständig jour och ska reagera genast när ett smittämne angriper kroppen. En central fråga i Birgitta Agerberths forskning är hur det medfödda immunförsvaret klar...

Av xenia alpkut - Måndag 20 aug 01:30

Det nyfödda barnet har ofta kvar hudfett på huden, så kallat fosterfett. Fosterfett ska strykas ut för att undvika hudirritationer.   Barnet har ofta kvar fosterfett i framför allt hudveck, armhålor, halsveck och ljumskar. Fettet kan påminna lite...

Av xenia alpkut - Måndag 20 aug 01:15

ÖNKÖPING. Lisa Bagan, 28, gjorde en magsäcksoperation för att kunna vara en bättre mamma till sin son. Hon förlorade 51 kilo - och chansen till ett välmående liv. – Operationen har förstört hela min tillvaro, säger hon till GT. Nu vill ho...

Av xenia alpkut - Måndag 20 aug 00:00

  En fetmaoperation kan vara ett alternativ om din hälsa är i fara på grund av din övervikt. En fetmaoperation kan öka dina chanser att få ett längre och mer hälsosamt liv. Men det finns risk för komplikationer och du måste vara beredd att ändra di...

Av xenia alpkut - Måndag 20 aug 00:00

Magsäcken, eller ventrikeln (latin: ventriculus, grekiska: gaster), är ett organ som ligger överst till vänster i bukhålan under mellangärdet. Magsäcken har en viktig funktion i matspjälkningssystemet, nämligen att bearbeta maten till en lös massa in...

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se