Alla inlägg den 16 oktober 2017

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 20:31

Plötslig hörselnedsättning kan bero på virus eller höga ljud. Ibland vet man inte vad det beror på. Att plötsligt få en hörselnedsättning kan vara obehagligt men ofta går hörselnedsättningen över av sig själv.

 

Symtom

Vanliga symtom är sämre hörsel eller ingen hörsel alls på ena örat. Det kan också kännas som att du har lock för örat. Ibland kan du också få tinnitusyrsel, illamående eller kräkningar.

 

 

Undersökningar

När du kommer till läkaren får du göra en hörselundersökning. Då använder hen bland annat ett öronmikroskop. Det är en apparat som placeras utanför örat. Genom den kan läkaren se in i örat och se örat mycket förstorat och i detalj.

Läkaren testar också din hörsel genom att slå på en stämgaffel och sätta den mitt i din panna. Sedan får du berätta i vilket öra du hör ljudet från stämgaffeln. Det här kallas för Webers test.

Du brukar också få göra en tonaudiometri. Då får du sätta på dig hörlurar och lyssna med ett öra åt gången på en serie rena toner. När du hör en ton markerar du det genom att trycka på en knapp. De svagaste tonerna som du kan uppfatta kallas hörtrösklar och registreras samtidigt i ett diagram, ett så kallat audiogram. Tonaudiometrin visar hur mycket hörseln är nedsatt och om nedsättningen beror på ett mekaniskt fel i mellanörat, en skada på innerörat eller en skada på hörselnerven.

 

Behandling

De flesta blir av med besvären utan någon behandling. Trots det är det viktigt att du söker vård om du har fått en plötslig försämring av hörseln för att utesluta att besvären beror på en skada på till exempel hörselnerven eller snäckan.

Ofta hittar inte läkaren någon särskild orsak till hörselnedsättningen. Då brukar det vanligaste rådet vara att vila och undvika fysisk och psykisk ansträngning för att de skadade hörselcellerna ska återhämta sig. Du ska också försöka undvika att utsätta det skadade örat för höga ljud under åtminstone en vecka. Om det behövs kan du använda hörselskydd.

Ibland kan läkaren skriva ut behandling med kortison i form av tabletter för att minska svullnaden i örat om du har det.

 

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 12:30

Den tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.

Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.

Biologisk stressforskning
Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:

1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)

Miljöbaserad stressforskning
Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.

Stressreaktionen - vårt biologiska larmsystem
Under stress så reagerar vi på flera olika sätt - kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.



http://www.doktorn.com/artikel/vad-h%C3%A4nder-i-kroppen-vid-stress

ANNONS
Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 11:45

 


Jasmine Bergström, 13, tog sitt liv i juli.

Hon var inlåst på SiS-hem, statliga ungdomshem skapade för 15-17-åringar med allvarlig kriminalitet och drogproblem.

Själv var hon ett barn med ADHD och svår uppväxt.

Vår granskning avslöjar att barn med svåra psykiska problem förvaras på SiS-hem. Där kan de isoleras på obestämd tid och utan att få behandling.

Självmordsförsöken på SiS-hem har fördubblats på tre år.

Jasmine Bergström hade inget missbruk och hade inte begått brott. Hon hade flera diagnoser och var kraftigt utagerande. På två år omplacerades hon sju gånger mellan olika familjehem och institutioner.


Då beslutade socialförvaltningen i Gävle att ansöka hos Statens institutionsstyrelse, SiS, om plats på låst ungdomshem.

Mot sin vilja fördes 13-åriga Jasmine till SiS-hem i Boden, därefter till Ekerö där hon placerades bakom låsta dörrar för så kallad “vård i enskildhet” med en inhägnad rastbur utanför. Hon fick bara umgås med personal.

Hon förbjöds att gå ut utan att två personal övervakade henne och tilläts använda telefon och dator endast en timme varje dag.

I sin dagbok beskrev hon desperat försöken att få besked om hur länge hon måste vara inlåst.

Fick ingen behandling

Jasmine Bergström var satt i tvångsvård för att hon enligt socialtjänsten hade “stora vårdbehov”. Hon hade förutom ADHD så kallat “trotssyndrom” men även en depression. Psykolog hade varnat för att depressionen snabbt kunde bli värre, “varpå risken för suicid ökar”.

Men under drygt nio månader i tvångsvård fick Jasmine ingen behandling, utöver ett samtal om ilskekontroll.

Ett annat vårdhaveri som vi tidigare granskat är Josefin, ”Flickan bakom pansarglas”, som den 3 september tog sitt liv efter att ha omplacerats 33 gånger mellan olika familjehem och institutioner.

Josefin var tvångsplacerad på SiS-hemmet Lövsta på ”vård i enskildhet” när hon förra hösten gjorde sitt 17:e självmordsförsök. Hon var då 13 år.

Vi har granskat båda fallen och försökt reda ut vem som bär ansvar för att två flickor i samhällsvård tagit sina liv på tre månader.

Vår granskning visar att socialtjänsten gav upp försöken att hitta ett familjeboende och ansökte istället om tvångsvård på SiS-hem, som skapades för att kunna låsa in äldre tonåringar med missbruk och kriminalitet.

 Trots att flickorna var bara 13 år.

 Kunskap finns om att vårdformen inte är lämplig för barn utan missbruk och kriminalitet.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kAQlX/jasmine-13-behovde-vard--lastes-in-och-tog-sitt-liv

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 11:30

Medvetande i egentlig mening ska inte förväxlas med flera andra användningar av ordet, som till exempel i uttrycket 'att vara vid medvetande' som närmast kan översättas med 'att vara vaken', det vill säga i det mentala tillstånd då sinnesintryck och perception når upp till ett visst tröskelvärde. Släktskapet mellan orden medvetande och medvetenhet beror i hög grad på vilken tolkning av det senare ordet man väljer. I den egentliga betydelsen av ordet medvetande är man medveten även när man sover en drömsömn. Medvetande och upplevelse är samma sak. En kamera kan inte uppleva, bara omedvetet registrera, och en dator är inte medveten om sin lagrade information.



Begrepp


Medvetandetillstånd, det vill säga ett samlingsbegrepp för sinnesdata och perception samt de föreställningar, tankar och känslor som dessa skapar. Även sådant som vi normalt inte ser som direkt skapat av sinnena kan utgöra ett medvetandetillstånd, till exempel våra upplevelser i drömsömnen. Att vara omedveten betyder här att över huvud taget inte ha uppfattat något. Till exempel därför att man har uppmärksamheten riktat på något annat eller helt enkelt därför att man är medvetslös.


Medvetandetillstånd


Medvetandetillstånd, det vill säga ett samlingsbegrepp för sinnesdata och perception samt de föreställningar, tankar och känslor som dessa skapar. Även sådant som vi normalt inte ser som direkt skapat av sinnena kan utgöra ett medvetandetillstånd, till exempel våra upplevelser i drömsömnen. Att vara omedveten betyder här att över huvud taget inte ha uppfattat något. Till exempel därför att man har uppmärksamheten riktat på något annat eller helt enkelt därför att man är medvetslös.


Medvetandegrad


Kopplat till medvetandetillstånd är begreppet medvetandegrad. Inom vården användes medvetande-begreppet för att beskriva en individs vakenhetsgrad och förmåga att använda sina olika förmågor för att tolka omvärlden. En helt vaken och psykosocial person är normalt medveten om var hon befinner sig, vem hon är och tidsaspekten samt sin relation till andra människor. En djupt medvetslös person kan reagera på smärta och ge signaler att det gör ont medan en mindre djupt medvetslös person också gör avvärjande rörelser mot det som orsakar smärtan. En helt vaken person undviker aktivt smärta och försöker att kontrollera den till exempel genom att be om smärtstillande. En mycket djupt medvetslös person reagerar kanske inte fysiskt på smärta, men antas kunna höra och försöka tolka det personen hör. Det är dock känt att det ofta är brottsstycken personen hör[källa behövs] och tolkningen kan därför blir mer eller mindre korrekt. Hör personen "Det är ingen idé" kan det tolkas som att "det är ingen idé att rädda mig", fast personalen kanske säger att det är ingen idé att ta kaffepaus före Pelles ankomst.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Medvetande

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 11:23

Drabbas du ofta av minnesförlust är det viktigt att du tidigt söker läkarhjälp.

Vanlig glömska kan nämligen röra sig om alzheimer, varnar nu forskare i flera studier.

– Doktorn märkte direkt att någonting var fel, säger Lillemor Storåkers-Lundahl, 72, vars man lider av demens.


Börjar minnet svikta lite väl många gånger kan det vara tidiga tecken på demens.

Det menar flera olika forskare vid universitet i USA, Frankrike och Tyskland som i onsdags presenterade sina resultat vid en stor alzheimerkonferens i Boston, USA.

En av forskningsstudierna visar att 56 procent av de som haft tidiga tecken på minnesförlust senare utvecklat alzheimer, den vanligaste typen av demens, skriver New York Times.

Små tecken

Tidningen berättar om hur en av forskarna, Rebecca Amariglio, vid Brigham and Womens Hospital i Boston, nämner en patient som tidigt kände av minnesproblem men blev avfärdad. Läkarna utförde olika prover och ansåg till slut att det rörde sig om minnesförändringar kopplat till normalt åldrande.

Sju år senare utveckalde mannen demens och doktor Amariglio tror nu att mannen kände av så små förändringar att han var den ende som kunde identifera dem.

Om tecknen på minnesförlust upptäcks kan man i ett tidigt skede få bromsmediciner som förhindrar nedbrytningen av en särskild signalsubstans som behövs för att minnet ska fungera. Men bromsmediciner kan inte bota alzheimer.

Försämrat minne är normalt

Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, poängterar att glömska också kan handla om vanligt åldrande.

- De flesta som kommer upp i 50-60 årsåldern börjar uppleva att deras minne blir sämre, det är normalt åldrande och inte tecken på demenssjukdom, säger han.

Upplever man att man har symptom på dåligt minne ska man snabbt få en utredning som genomförs av läkare och bland annat med magnetkamera.

- I dag finns det speciella hjärnundersökningar som kan påvisa alzheimerförändringar väldigt tidigt, säger Yngve Gustafson.

Bra att söka hjälp tidigt

Kenneth Lundahl, 70, från Båstad, hade ett hektiskt jobb som kriminalinspektör när han för tio år sedan drabbades av alzheimer.

- Doktorn märkte direkt att någonting var fel och frågade vad hans mamma och pappa hette, säger hans hustru Lillemor Storåkers-Lundahl, 72, som tycker att det är bra om allt fler söker hjälp i ett tidigt skede.

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 10:26

DOL

jag tycker dom är bäst;

Chris Kläfford , Olivia Åhs , Joakim Johansson , Gabriel Cancela , Magnus Schönberg ( kusin till Anders)

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 00:00

Hosta är ett sätt för luftvägarna att försöka göra sig av med sådant som irriterar. Oftast beror hostan på en förkylning och då går den över av sig själv, även om det kan ta flera veckor. Hosta kan också bero på andra sjukdomar i luftvägarna eller lungorna, eller att luftvägarna irriteras av till exempel rök.

 

Den här texten handlar om hosta hos vuxna och barn över 12 år. Är ditt barn yngre än så kan du läsa texten Hosta hos barn

Olika typer av hosta

Hosta är vanligt och kan ha många orsaker. Virusinfektioner som förkylning och luftrörskatarr är de vanligaste. Lunginflammationastma och KOL är andra sjukdomar som kan ge hosta.

Beroende på vad som är orsaken kan hostan låta och märkas på olika sätt. Hostan kan till exempel vara torr eller mer slemmig. Du kan också hosta mer vid vissa tillfällen, som på morgonen eller på natten. Vanligtvis hostar du också mer när du ligger ner eller anstränger dig fysiskt. Oftast har du också andra besvär förutom hostan.  

Hosta rensar luftrören

Hosta är en skyddsreflex som utlöses när något irriterar slemhinnorna i luftvägarna. I slemhinnan finns nerver som sänder signaler till hostcentrum i hjärnan. Från detta centrum sänds sedan signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och du börjar hosta.

När slemhinnan irriteras bildas mer slem. Genom att hosta upp slemmet gör du dig av med det som irriterar luftvägarna. Att hosta är viktigt för att rensa luftrören och hosta ska därför inte dämpas i onödan. Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom.

Att hostan fortsätter ett tag efter det att en förkylning gått över beror på att slemhinnorna fortfarande är känsliga.

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara jobbigt att hosta länge, särskilt om du hostar på natten och får svårt att sova. Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra hostan vid till exempel en förkylning.  

  • Se till att du dricker ordentligt. Dryck gör att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Varm dryck verkar ofta lenande i svalget. Har du rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten när hostan kommer.

  • Eftersom lungorna fungerar bättre när du är i mer upprätt läge kan hostan minska om du höjer huvudändan på sängen när du ska sova, så att du halvligger eller sitter. Enklast är att bädda med extra kuddar under madrassen vid huvudändan.

  • Om du är täppt i näsan blir luftvägarna extra torra och irriterade eftersom du måste andas genom munnen. Då kan det hjälpa att ta nässprej innan du ska gå och lägga dig. Använd inte vanlig nässprej i mer än tio dagar i sträck.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21
22
23 24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se