Alla inlägg under september 2017

Av xenia alpkut - Fredag 29 sept 18:00

 

Pingviner

Pingviner (Spheniscidae) är den enda familjen inom ordningen pingvinfåglar (Sphenisciformes) som omfattar ett antal arter som alla lever på södra halvklotet (med undantag för galapagospingvinen), huvudsakligen i södra polarområdet (Antarktis). Pingvinerna skiljer sig anatomiskt markant från andra fåglar, bland annat kännetecknas de av att de inte kan flyga och istället använder de sina tillbakabildade vingar när de simmar och dyker. Familjen omfattar sex släkten, sjutton arter och ett antal underarter. Den största pingvinarten som är känd från fossil är Anthropornis nordenskjoeldi som mätte dryga 165 centimeter och levde för cirka 40 miljoner år sedan.[1]



Anatomi

Pingviner skiljer sig anatomiskt från andra fåglar. De saknar vingpennor, och kan inte flyga. Vingarna liknar snarare sälfenor, och används i första hand för att simma. Fjäderdräkten påminner också om sälpäls, då den är mer hårlik än andra fåglars fjäderdräkter. Huden är fet och avsöndrar en olja som fettar in fjädrarna, vilket utgör ett gott skydd mot kylan både i vattnet och på land. Skelettets konstruktion utmärks av lång bål och korta lårben. Lårbenen sitter längre bakåt än hos de flesta fåglar precis som hos lommar, och pingvinens ryggrad är mycket rörlig.

De har platta skelettdelar i armar och händer, vilkas leder bara kan röra sig uppåt och nedåt, och inte i sidled. Det ulnara handlovsbenet är mycket stort, och fingrarna består av en till två falanger och de saknar tumme. Mellanfoten utgörs av tre ben som växer samman först i vuxen ålder. Baktån sitter samman med de andra tårna med hud. Jättepingvinernas luftstrupar är delade på längden med en skiljevägg. Stjärten är antingen mycket kort, och består av tjugo eller fler fjädrar, eller mycket lång och bestående av tolv till sexton fjädrar.

De har mycket god hörsel. Synen är anpassad till att fungera under vatten, varför de på land är närsynta.

Värmereglering[redigera | redigera wikitext]

Pingviner håller en kroppstemperatur på 38 °C och de är regionalt heteroterma då de har en annan temperatur i ben och vingar än i resten av kroppen. Blodkärl i ben och vingar fungerar som värmeväxlare och håller kvar värmen i kroppen och detta gör benen och vingarna kalla. Fotens hudtemperatur på en pingvin som står på isen kan vara så låg som 0 °C. De är isolerade av ett rejält späcklager under hudens yta men även deras fjäderdräkt, där fjädrarna är stela, kapslar in luft som fungerar som isolering. Denna luft är så väl inkapslad i fjäderdräkten att den finns kvar när fågeln simmar under vatten.

Ett annat sätt de har för att hålla värmen är att de står tätt ihop i stora klungor. De fåglar som finns i mitten värms då upp och slipper vinden. Efter ett tag byter de plats så att de som stått längst ut får komma längre in i klungan.

Utseende[redigera | redigera wikitext]



Hakremspingvin med ungar

Storleken hos de olika arterna skiljer sig åt. Kejsarpingvinen kan bli bortåt 1,40 meter, medan dvärgpingvinen bara blir ungefär 40 centimeter. De större arterna finns i kallare klimat, och de mindre i varmare, ett förhållande som beror på att de större klarar av att bevara kroppsvärmen bättre. Små pingviner kan finnas i tropiska områden.

Samtliga arter har svart rygg och vit mage. Färgen fungerar som kamouflage i vattnet. Det finns däremot andra skillnader i teckningen hos de olika arterna. Alla arter har kägelformade kroppar, har små huvuden, och långa näbbar. Det är mycket svårt att könsbestämma pingviner. Honor och hannar ser likadana ut, och de saknar yttre könsorgan.

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 29 sept 17:01

 

Kolibrier (Trochilidae) är en stor familj av mycket små seglarfåglar som förekommer i en rad olika typer av biotoper över stora delar av den amerikanska kontinenten. Det finns cirka 320 olika arter, bland dem världens minsta fågel, bikolibrin(Mellisuga helenae), som bara är 5 cm lång och väger 1,8 gram. Kolibrier lever huvudsakligen på nektar och leddjur, och har en extremt hög ämnesomsättning. Många arter sänker därför sin kroppstemperatur betydligt under nätterna för att spara energi.



Utseende


De flesta kolibriarter har prunkande färger samt en metallglänsande fjäderdräkt. Kolibrier har ca 1000 fjädrar, och hos många av arterna är fjäderdräkten mycket färggrann, detta gäller särskilt hos hanarna. Näbben är aningen böjd och är hos varje art anpassad för att just de blommor som besöks. De varierar i storlek från 5 cm (bikolibrin) till 20 cm (jättekolibrin). Den normala kroppstemperaturen för en kolibri är 39,5–45,0 grader CelsiusÄgget som kolibrin lägger väger 1/5 av den fullvuxna fågelns vikt.


Utbredning


Kolibrier finns uteslutande i Amerika, de flesta i speciellt i Syd- och Mellanamerika, men vissa flyttande arter finns så långt norrut som Alaska.


Flygteknik


Kolibrierna har en utmärkt flygförmåga och gruppen har utvecklat ett antal distinkta flygtekniker som gör att de kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, och som de enda fåglarna även baklänges.[1] De kan även "stå stilla" i luften med hjälp av en ryttlande teknik. Dessa flygtekniker, tillsammans med det faktum att många arter är mycket små, gör att de ibland påminner mer om insekter än om fåglar. Kolibrier håller en mycket hög vingfrekvens med upp till 80 vingslag i sekunden.[2] Större arter har generellt lägre vingfrekvens medan mindre arter har högre frekvens. Vingfrekvensen skiftar också inom arten beroende på vilken flygteknik som individen nyttjar för tillfället.[3] Flyghastigheten kan hos vissa arter uppgå till över 50 km i timmen.[4]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolibrier

 


ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 29 sept 16:30

 


Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevande ryggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskarbroskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.


Etymologi


Fram till 1600-talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, dvs i germanska, italiska och keltiska språken, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviskska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽtūs "lunch", iriska ith "korn", latin pānis "bröd" samt de engelska, tyska och svenska orden food, Futter och foder.[1]


Utbredning

Fiskarna finns i stort sett överallt där det finns mycket vatten och även i en del ganska små vattensamlingar. Lungfiskar, som lever i AfrikaSydamerika och Australien, kan klara en hel torrperiod genom att gräva ner sig och andas med hjälp av lungor. När deras gölar vattenfylls igen återgår de till gälandning.

Djuphavsfiskar kallas de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter, något som gjort stora evolutionära anpassningar för tryck, kyla och mörker nödvändiga.

§§


Färger


Många fiskar har ett kamouflage för att undkomma rovdjur. Detta efterliknar oftast bottnens färg, eftersom faran brukar komma uppifrån. En del rovfiskar, till exempel gädda (Esox lucius), är dock kamouflerade för att lättare kunna fånga byten.

Hos fiskar som lever i stim, till exempel sill (Clupea harengus), är det vanligt med silverglittrande fjäll för att förstärka illusionen av att stimmet är en enhet, vilket dels kan skrämma ett rovdjur och dels göra det svårare att välja en enskild bytesfisk.

En del fiskar har skarpa färger för att visa att de är giftiga, så kallad aposematisk färgteckning och en del fiskar efterliknar denna utan att själva vara farliga, så kallad mimikry.


Matsmältning

Uppkomsten av käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av föda som exempelvis växter och andra organismer. Fiskars föda tas in via munnen och bryts ner i matstrupen. I magsäcken fortsätter nedbrytningen, och hos de flesta benfiskar fortsätter behandlingen i pylorusbihangen (appendices pyloricae), som är fingerliknande blindsäckar. I pylorusbihangen utsöndras spjälkande enzymer och näringsämnen absorberas. Hos andra fiskar kommer dessa enzymer från levern och bukspottskörteln. Matsmältningsapparaten avslutas med tarmsystemet. Detta är, till skillnad mot till exempel däggdjur, inte uppdelat i tunn- och tjocktarm utan är lika tjock hela vägen till analöppningen.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskar

Av xenia alpkut - Fredag 29 sept 11:00

Radioprofilen Laila Bagge väckte uppståndelse när hon la upp en bild på Instagram på sig själv i bröllopsklänning.

Nu kommer förklaringen.

– Det är många som undrat, skriver hon på Instagram.

Har Laila Bagge, 44, och Korosh Kananian gift sig i hemlighet?

Det frågade sig många efter att radioprogramledaren och TV3-profilen i går la upp en bild på Instagram och på sin blogg.

På bilden syns Laila Bagge i bröllopsklänning, med brudbukett och håruppsättning i håret.

"Denna helgen är jag i Åre, men förra helgen såg helt annorlunda ut, Tihi.." skrev Laila Bagge till bilden.

En man syntes sitta bredvid henne i smoking, men det gick inte att avgöra vem det var, om det var Korosh Kananian eller någon annan.

LÄS MER: Laila Bagges mystiska bröllopsbild

Bilden väckte många spekulationer, om att paret kanske haft gift sig i hemlighet.

Men nu kommer alltså förklaringen.

Hon skriver även till en annan liknande bröllopsbild:

"Efter tre fantastiska månader i samma studio har vi nu bestämt oss. Vi sade ja. Vi är nu ett äkta radiopar och vi fortsätter gärna med @rixmorronxoo. Vi väljer dock att fortsätta med skilda sovrum".

På sin blogg fortsätter hon med hyllningarna till sin kollega Roger Nordin.

LÄS MER: Laila Bagge bygger lyxhus med kärleken

"Det är så otroligt roligt att jobba med Roger Nordin, vi är verkligen raka motsatsen till varandra, han är rädd, hypokondrisk, tänker innan han pratar, konflikträdd och hyllar ofta hur det var förr! Själv är jag orädd, tänker aldrig innan jag pratar, är inte rädd för att säga vad jag tycker och hyllar framtiden. Haha. Detta gör ju att vi är pperfekt match när det gäller att vara ett radiopar", skriver hon.

http://www.expressen.se/noje/sanningen-bakom-lailas-brollopsbild/

Av xenia alpkut - Torsdag 28 sept 13:49

Levern (grekiska hepar, latin iecur) är ett inre organ hos ryggradsdjurBlodet pumpas genom levern och utsätts där för enzymer (bland annat cytokrom P450) som kan bryta ner många olika sorters molekyler. Restprodukterna lämnar sedan kroppen med avföringen, eller återupptas av blodet och rensas en andra gång av njurarna.[1]



Funktion i människokroppen[redigera | redigera wikitext]

Levern är människokroppens största körtel och det näst största organet efter huden. Den väger mellan 1200 och 1500 g.

Levern bryter ner sockerarten fruktos till glukos och andra monosackarider, de senare efter omvandling till glukos. Glukosen lagras i levern som en lätt rörlig energireserv, i form av glykogen. Glykogen lagras även i muskler. Levern har specifika enzymer som kan bilda glykogen från glukos. Den kan också lagra glukos för att tillgodose energibehovet i omkring 12 timmar.

Förutom glykogen lagras även proteiner, vissa fettermineral och vitaminer (t.ex. vitamin A och B12 som kan lagras för flera års behov). Dessa ämnen kan antingen förbrännas i levercellen eller avges i blodet i obunden form (t.ex. glukos), eller bundet till en bärare (till exempel triglyceriderbundna till lipoproteinkomplex, (kolesterteroler). Levern omvandlar vitaminer och hormoner (till exempel tyroxin) till mer aktiva former.

Levern producerar galla som lagras i gallblåsan för vidare transport ut i tolvfingertarmen. Gallan höjer pH värdet och hjälper till vid matspjälkningen av främst fetter. Vissa andra nedbrytningsprodukter som bildas i levern utsöndras via gallan (ut med avföringen). Till exempel hemoglobinet från nedbrytningen av uttjänta erytrocyter i mjälten och som transporterats från denna via portvenenporta venae. Den slutprodukt som fås av denna nedbrytningprocess kallas bilirubin som ger både avföring och urin dess färg. Bilirubin utsöndras från levern med gallan.

Levern tar också hand om de flesta gifter som kan förekomma i blodet, till exempel etanol och läkemedel, samt hormoner och kalcium som normalt ska renas där. Där metaboliseras många av gifterna till andra ämnen. Metaboliterna och gifterna kan antingen följa gallan ut ur kroppen genom avföringen, eller - vilket oftast sker - återupptas av blodet och sedan hamna i njurarna som rensar bort gifter och metaboliter vilka då utsöndras ur kroppen med urinen. De gifter som inte levern lyckas bryta ner till overksamma ämnen kommer att finnas kvar i kroppen tills njurarna kan ta hand om dem, varigenom giftets effekt förlängs.[1][2]

Levern syntetiserar även protein som albumin och andra plasmaproteiner, glukos, kolesterol och fettsyror. Plasmaproteiner är viktiga för blodets förmåga att koagulera. Vid brist på aminosyror kan inte levern skapa plasmaproteiner, vilket kommer att leda till att vatten diffunderar ut i vävnaden omkring blodkärlen. Detta leder till att det kommer att bildas ödem. Denna sjukdom kallas kwashiorkor. Den ses nästan uteslutande hos barn i fattiga delar av Afrika. Barn behöver mycket proteiner och eftersom det kan råda brist på mat får de då inte i sig de essentiella aminosyrorsom kroppen behöver.

Anatomi och fysiologi[redigera | redigera wikitext]

En vuxen människas lever väger omkring 1,5 kg. Levern är placerad på höger sida högst upp i buken precis under revbenen och över magsäcken som ligger till vänster. Levern brukar delas in i 4 lober, den högra (lobus dexter) och den vänstra (lobus sinister) syns på framsidan medan lobus caudatus och lobus quadratus är synliga på baksidan (tillsammans med hö/vä lober). Loberna separeras av det skärformade ligamentet (lig. falciforme hepatis). På baksidan finner man även hilus där kärlen entrar/lämnar levern, bland annat finner man arteria hepatica (syrerikt och näringsfattigt blod), vena portae (syrefattigt och näringsrikt blod) och vv. hepaticae (syrefattigt blod som tömmer sig i vena cava inferior). På baksidan finns även gallblåsan (vesica felleae) som är förvaringsplats åt gallan (notera att levern producerar den galla som kommer hit). Gallan tömmer sig via ductus cysticus till ductus choledochus som i sin tur mynnar i duodenums (tolvfingertarmen) papilla vateri tillsammans med ductus pancreaticus (från bukspottkörteln). Gallans utsöndring påverkas av olika faktorar som till exempel CCK (cholecystokinin) vilket utsöndras av enterocyterna (tarmceller) när framförallt fettrik mat kommer till duodenum. CCK inhiberar även ventrikeln (magsäcken) från att fortsätta tömma. Gallans uppgift är att finfördela fettet till mindre droppar så pankreassaftens lipas (fettnedbrytande enzym) lättare kan komma åt. Gallan innehåller gallsalter, kolesterol och gallpigmentet bilirubin som ger gallan dess gröna färg. Bilirubin bildas från nerbrutna röda blodkroppar (erythrocyter) och ger också avföringen dess brunaktiga färg.

Levern förses med blod från portvenen som kommer direkt från tarmarna med näringsrikt blod vilket står för 75 % av inflödet. Portavenen förgrenar sig i levern till mindre kärl som kallas för venoler, dessa dräneras i hålrum vid namn sinusoider.

Det övriga blodflödet kommer från leverartären som försörjer lever och gallblåsan med syresatt blod. Leverartären förgrenar sig i levern till arterioler som även de dräneras i sinusoiderna. Blodet inne i sinusoiderna är dels i kontakt med så kallade Kupfferceller men framförallt med levercellerna, hepatocyterna. Hepatocyterna är ansvariga för att rena blodet från skadliga ämnen (se xenobiotika). Kupfferceller är en form av makrofager, det vill säga immunceller, som avlägsnar bakterier och viruspartiklar från cirkulationen.

Alla sinuisoider dräneras sedan i vener som går ihop till den stora levervenen som lämnar organet.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lever

Av xenia alpkut - Torsdag 28 sept 13:33


Sammanfattning

Allmänt

En njurtransplantation innebär att man får en ny njure inopererad som ersätter de man själv har och som inte längre fungerar. Man kan få en ny njure från en levande eller från en nyligen avliden person.

Förberedelser

Om man ska få en njure från en levande donator kommer man oftast till sjukhuset en till två dagar före den planerade operationen. Ska man istället få en njure från en nyss avliden givare är tiden begränsad eftersom den nya njuren måste opereras in så snart som möjligt. Då blir man kallad till sjukhuset bara några timmar före transplantationen.

Man får lämna blodprover och gå igenom kompletterande undersökningar som EKG och lungröntgen. Innan operationen får man tvätta sig noga för att minska risken för att få en infektion efteråt.

Hur går behandlingen till?

Innan man kommer till operationsavdelningen får man lugnande medicin och under själva operationen är man sövd.

Den nya njuren opereras in strax ovanför ena ljumsken och de gamla njurarna lämnas kvar. Kirurgen ansluter den nya njurens blodkärl till de blodkärl som går till benet och urinledaren från den nya njuren till urinblåsan.

En njurtransplantation tar två till tre timmar.

 

https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Njurtransplantation/

Av xenia alpkut - Torsdag 28 sept 13:00

arter som regelbundet häckar i Sverige (H) arter vars status som regelbunden häckningsfågel är osäker (h) flyttfåglar som uppträder i Sverige på regelbunden basis (F) tillfälliga gäster som anträffats i mer än 200 exemplar (T) För alla observerade fågelarter i Sverige, inklusive rariteter, se Lista över fågelarter observerade i Sverige (taxonomisk) Innehåll [dölj] 1 Änder (Anatidae) 2 Skogshöns (Tetraonidae) 3 Fälthöns (Phasianidae) 4 Lommar (Gaviidae) 5 Doppingar (Podicipedidae) 6 Liror (Procellariidae) 7 Nordstormsvalor (Hydrobatidae) 8 Sulor (Sulidae) 9 Skarvar (Phalacrocoracidae) 10 Hägrar (Ardeidae) 11 Storkar (Ciconiidae) 12 Hökartade rovfåglar (Accipitridae) 13 Fiskgjusar (Pandionidae) 14 Falkar (Falconidae) 15 Rallar (Rallidae) 16 Tranor (Gruidae) 17 Strandskator (Haematopodidae) 18 Skärfläckor (Recurvirostridae) 19 Pipare (Charadriidae) 20 Snäppor (Scolopacidae) 21 Labbar (Stercorariidae) 22 Måsfåglar (Laridae) 23 Alkor (Alcidae) 24 Duvor (Columbidae) 25 Gökar (Cuculidae) 26 Tornugglor (Tytonidae) 27 Ugglor (Strigidae) 28 Nattskärror (Caprimulgidae) 29 Seglare (Apodidae) 30 Praktfåglar (Coraciiformes) 31 Hackspettar (Picidae) 32 Lärkor (Alaudidae) 33 Svalor (Hirundinidae) 34 Ärlor (Motacillidae) 35 Sidensvansar (Bombycillidae) 36 Strömstarar (Cinclidae) 37 Gärdsmygar (Troglodytidae) 38 Järnsparvar (Prunellidae) 39 Trastar (Turdidae) 40 Flugsnappare (Muscicapidae) 41 Sylvider (Sylviidae) 42 Kungsfåglar (Regulidae) 43 Skäggmesar (Panuridae) 44 Stjärtmesar (Aegithalidae) 45 Mesar (Paridae) 46 Nötväckor (Sittidae) 47 Trädkrypare (Certhiidae) 48 Pungmesar (Remizidae) 49 Gyllingar (Oriolidae) 50 Törnskator (Laniidae) 51 Kråkfåglar (Corvidae) 52 Starar (Sturnidae) 53 Sparvfinkar (Passeridae) 54 Finkar (Fringillidae) 55 Sporrsparvar (Calcariidae) 56 Fältsparvar (Emberizidae) 57 Se även 58 Källa.’


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_f%C3%A5glar_i_Sverige

Av xenia alpkut - Torsdag 28 sept 12:56

 

  Fåglar (Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De flesta fåglar kan flyga, men inte alla. Det finns idag mellan 9 000 och 10 000 olika fågelarter i världen, beroende på hur man räknar, vilket gör dem till de mest skiftande landryggradsdjuren. De bebor ekosystem över hela jordklotet, från Arktis till Antarktis. Fåglar varierar i storlek från den 5 centimeter stora bikolibrin till den 2,7 meter stora strutsen. Fossilfynd tyder på att fåglarna utvecklades från dinosaurier under juraperioden, för omkring 150–200 miljoner år sedan. De flesta paleontologer betraktar fåglarna som den enda kladen av dinosaurier som överlevde krita/tertiär-utdöendet för ungefär 65,5 miljoner år sedan.

Det som särskiljer fåglar från alla andra djur är deras fjäderdräkt. Karakteristiskt för nutida fåglar är dessutom att de har en näbb utan tänder, att de lägger ägg med hårda skal, har hög metabolism, ett hjärta med fyra kamrar, spolformade kroppar, och ett lättviktigt men starkt skelett. Alla fåglar har främre extremiteter som utvecklats till vingar och de flesta kan flyga, med några undantag, däribland strutsfåglarpingviner, och ett antal olika endemiska arter på öar. Fåglarna har också unika matspjälknings- och respirationssystem som är mycket anpassade till flygning. Vissa fåglar, särskilt kråkfåglar och papegojor, är bland de mest intelligenta av djurarter. Ett antal fågelarter har observerats tillverka och använda verktyg, och många sociala arter uppvisar kulturell förmedling av kunskap över generationer.

Många arter genomför långdistansflyttningar, och många utför kortare oregelbundna rörelser. I normalfall räknar man med att en adult fågel energimässigt har tre årliga huvudposter: häckningruggning och flyttning. För stannfåglar är övervintring i kallt eller extremt torrt klimat en av huvudposterna istället för flyttningen.[3] Fåglar är sociala; de kommunicerar med användning av visuella signaler och genom sång, och deltar i sociala beteenden som kooperativ häckning och jakt, flockbildning, och mobbning mot predatorer. Det stora flertalet fågelarter är socialt monogama, vanligen för en häckningssäsong åt gången, ibland i åratal, men sällan för livet. Andra arter har häckningssystem som är polygyna ("många honor") eller, sällsynt, polyandriska ("många hanar"). Ägg läggs vanligen i ett rede och ruvas av föräldrarna. De flesta fåglar har en lång period efter kläckningen då föräldrarna tar hand om ungarna.

Många arter har ekonomisk betydelse, mestadels som källor till mat som utvinns genom jakt eller lantbruk. Vissa arter, särskilt sångfåglar och papegojor, är populära som sällskapsdjur. En annan användning är skörd av guano (spillning) för användning som gödsel. Fåglar har framträdande roller i alla aspekter av mänsklig kultur från religion till poesi till populärmusik. Omkring 120–130 arter har dött ut som en följd av mänsklig aktivitet sedan 1600-talet, och ytterligare hundratals innan dess. För närvarande är ungefär 1 200 fågelarter hotade av utrotning av mänsklig aktivitet, fastän det görs insatser för att skydda dem.

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5glar

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23
24
25 26 27 28 29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se