Alla inlägg den 28 juni 2016

Av xenia alpkut - 28 juni 2016 19:23

Känslor tar sig ofta fysiska uttryck, som exempelvis människors tendens att le när de är glada.

När en känsla uppstår hos en individ är det som en psykisk reaktion på något som föregått eller som komma skall. Det är alltså alltid en händelse av något slag som utlöser en känsla. Känslan är vad man kallar, reaktiv. Den föregående eller kommande händelsen kan ha varit, eller har lett till, en förnimmelse, upplevelse eller tanke hos individen. Känslor kan ofta ha fysiska uttryck som svettningar, rodnad, pirr i magen etc. Genom att de kan komma till uttryck har de funktionen att inducera och kommunicera något. En person som gråter vet vi är ledsen. Känslor kan också bidra till att förbereda oss för utmaningar, som att behöva fly i en hotande situation. Känslor är dels biologiskt medfödda, dels inlärda.[1] Emotion och affekt är andra uttryck som används synonymt med eller som aspekter av känsla. Stämningslägen skiljs ofta ut som något som liknar känsla men varar över längre tid.

Känslor innefattar ofta både egna upplevelser, fysiologiska förändringar och beteendetendenser. Olika känslor har ofta olika och speciella kroppsliga uttryck, oftast ansiktsuttryck. Med tanke på att dessa uttryck närmast är universiellt likadana anser många att de har en genetisk och biologisk grund. Vissa känslor anses ofta vara mer grundläggande än andra och de kallas grundkänslor.

Känslor bör skiljas från de närliggande, men distinkta, uppsättningen mentala tillstånd som brukar kallas stämningslägen. De senare skiljer sig främst genom att de varar över en längre tidsperiod och genom att föremålet för dem är oklarare. Två olika synsätt på känslors uppkomst bör också skiljas åt; det ena lägret betraktar dem som resultatet av kognitiva överläggningar som innefattar hänsyn till olika slags värden, tidigare erfarenhet och bedömning av handlingsalternativen. Det andra lägret ser de snarare som automatiska reaktioner som föregår det kognitiva överläggandet.


Känsla

Känslor kommer ofta som reaktioner på händelser; händelsen är ett stimulus. Om ett stimulus är emotionellt relevant kallas det inducer eller förstärkare (reinforcer). Förstärkare delas upp i positiva och negativa, naturliga och förvärvade och mellan yttre och inre.

Även inom handlingsområdet spelar känslor enligt många en avgörande roll. Den skotske filosofen David Hume gick så långt som att hävda att utan emotioner ("passions" som han kallade dem) vore personer helt inaktiva, eftersom förnuftet i sig endast är och bör vara "passionernas slav". I och med att emotioner är knutna till handlingsdispositioner så leder de till att rikta våra handlingar mot utvalda mål, även om detta inte kan sägas gälla för alla emotioner. Ångest kan exempelvis snarare ha motsatt effekt, genom sitt desorganiserade av beteendet.

Mätning av känsla[redigera | redigera wikitext]

Känslor kan skattas i valens och arousal. Valens är graden av värdeladdning, huruvida stimulit upplevs attraktivt eller frånstötande. Valensen beror på aktiviteten i dopaminerga systemet och orbitofrontalkortex. Arousal är graden av påverkan inför stimulit, i vilken grad känslan mobiliserar personen. Arousal beror på aktivering av amygdala och retikulära aktiveringssystemet i mitthjärnan. Dessa båda parametrar, valens och arousal, har betydelse för hur känslan påverkar kognitionen, hur starkt stimulit kommer att bli ihågkommet, hur det påverkar uppmärksamheten, och hur intensivt det upplevs.[2]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Känsla

ANNONS
Av xenia alpkut - 28 juni 2016 13:00

 

 

Muskel (av latinets musculus, som betyder liten mus [1]) eller muskelvävnad är kroppsvävnad som är uppbyggd av muskelceller och har förmåga till sammandragning (kontraktion) via en invecklad biokemisk process som bland annat involverar myosin, tropomyosin samt aktinfilament. Musklerna tillhör organsystemet muskelapparaten och ser till att kroppen får rörelseförmåga.


Uppbyggnad


En skelettmuskel, till exempel biceps brachii består av en muskelbuk som fäster in på skelettet via två senor. Muskelbuken består av ett antal fasciklar eller knippen med muskelfibrer. Varje muskelfiber utgör en enskild cell, men har till skillnad från de flesta celler i kroppen många cellkärnor, då muskelfiber bildas genom att ett flertal celler smälter samman. En muskelfiber innehåller myofibriller, som är de trådar som drar samman muskelfibern.

Myofibrillerna består av ett antal segment som kallas sarkomerer, och hos skelettmuskulatur avgränsas dessa av så kallade Z-band, (av det tyska ordet zwischen som betyder mellan) vilket ger tvärstrimmiga muskler deras karaktäristiska utseende. Utifrån Z-bandet går det trådar av aktin i en gaffelformation, och löst mellan aktintrådarna finns det knippen av myosin, som "klättrar" på aktintrådarna i samband med muskelkontraktionen.

För att kontraktion skall kunna ske så behöver aktinet blottas så att myosinhuvudena kan binda in, vilket sker då kalcium binder in till troponin, vilket får tropomyosin att flytta sig så att myosin och aktin kan interagera.

Makroanatomi[redigera | redigera wikitext]

Makroanatomin är den viktigaste indikatorn för funktion för musklerna. Muskelns verkan bestäms av var ursprung och fäste är lokaliserade. Tvärsnittsytan hos en muskel, snarare än volymen eller längden, bestämmer hur mycket kraft som muskeln kan generera, då kraften bestäms av hur många sarkomerer som kan arbeta parallellt. Kraften som appliceras till den yttre miljön bestäms av hävstångsmekanismer. Genom att flytta bicepsfästet på underarmen närmare handen, skulle man få större kraft, men det skulle göra att den maximala hastigheten för rörelsen skulle gå långsammare.

En viktig aspekt på makroanatomin är om musklerna är pennata (fjäderformade) eller inte. De flesta muskler har fibrer som är orienterade i samma riktning, i en linje från ursprunget till fästet. Hos pennata muskler är de individuella fibrerna orienterade så, att de lutar relativt kraftens riktning, så att kontraktionen inte blir lika stor, däremot så får det plats fler fibrer per yta, vilket gör att pennata muskler ses där kraften är viktigare än kraftig kontraktion, som till exempel muskeln rectus femoris, en muskel som ingår i quadriceps.

Det finns runt 640 skelettmuskler i människokroppen. Det är svårt att definiera det exakta antalet då olika källor grupperar musklerna olika samt den naturliga förekomsten av anatomisk variation mellan individer.

Se Lista över skelettmuskler för en översikt.

Sfinktrar[redigera | redigera wikitext]

En typ av muskel är ringmuskeln (sfinkter), en ringformad muskel, som kan dra ihop en öppning. Sådana muskler finns på olika ställen i kroppen. Några exempel är regnbågshinnan i ögat, läpparna, övre magmunnen och ändtarmen. Sfinktrar är oftast uppbyggda av glatt muskelvävnad (se nedan) och styrs omedvetet av det autonoma nervsystemet. Läpparnas ringmuskel och yttre analsfinktern är däremot exempel på sfinktrar som är uppbyggda av tvärstrimmig muskelvävnad och är viljestyrda.

Fysiologi 

För att påbörja en kontraktion (sammandragning) krävs att en nervimpuls når muskeln, denna förmedlas genom neurotransmittorn acetylkolin. Detta leder till att kalcium frisätts från sarkoplasmatiskt retikulum (SR) och kan binda till ett proteinkomplex med tre olika sorters troponin. Detta medför att ett annat protein, tropomyosin, flyttas ur sitt viloläge och möjliggör för aktin och myosin att binda till varandra. Kontraktionen kräver energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Genom en process som kallas korsbryggecykeln kan sedan aktin och myosin "klättra" på varandra och på så sätt få sarkomeren (och därmed hela muskeln) att dras ihop.

Olika typer av muskelvävnad 


Muskler delas in i skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur efter utseende och funktion. Hjärt- och skelettmuskulatur kallas tvärstrimmig muskulatur därför att vävnadssnitt av dem ser tvärstrimmiga ut under.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel

ANNONS
Av xenia alpkut - 28 juni 2016 11:15

http://www.expressen.se/nyheter/forlossningsstopp-pa-gotland-ar-inte-bra/


Region Gotland har tvingats införa ett stopp för planerade förlossningar på Gotland. Nu är det många semesterfirare som får föda på annan ort.

– Det känns absolut inte bra, säger Anna Hörsne Malmborg, enhetschef för förlossning, BB och gyn på Visby lasarett.

Under måndagen tvingades Region Gotland meddela att de under den här sommaren inte kan ta in fler planerade förlossningar, vilket Helagotland var först med att rapportera om. Det innebär att de måste tacka nej till alla nya förfrågningar om att få föda på lasarettet i Visby, från semesterfirare från fastlandet som befinner sig på ön

– Vi kan inte hantera fler förlossningar än det antal vi som nu beräknat för. Varje sommar är det kvinnor som vill komma hit och föda, säger Anna Hörsne Malmborg.

”Första gången vi säger nej”

En av anledningarna till att trycket på förlossningsmottagningen i Visby ökat är att två mottagningar lagt ner i Stockholmsområdet.

Årets sommarsäsong lär även slå nya rekord på Gotland och därmed blir det troligen ännu fler kvinnor som vill föda på lasarettet.

– Det är alltid personer som har sommarboende här eller har sina föräldrar på ön som vill föda hos oss. I år är första gången som vi säger nej till kvinnor som vill föda här, säger Anna Hörsne Malmborg.

Hur känns det att behöva neka kvinnor som vill föda på Gotland?

Det känns absolut inte bra, det är som det är. Vi har tagit det här beslutet eftersom vi måste uppehålla en säkerhet kring förlossningarna.

Då får man föda på ön

Hon säger att de inte kommer säga nej till kvinnor som kommer in och befarar att ett barn kan födas för tidigt.

– Om man är här på semester och det blir tidigare än planerat, så är det något vi har beredskap för. All akut sjukvård kan vi hantera.


Stoppet gäller under juli och augusti. 1 september än kvinnor på nytt välkomna och föda på Gotland.


Av xenia alpkut - 28 juni 2016 11:00

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/grona-lund-tvingades-stanga-entren


Den norska artistduon Marcus och Martinus lockade 15.000 besökare. Publikmassan blev svår att hantera under måndagskvällens spelning på Gröna Lund.

När tvillingbröderna Marcus och Martinus spelade på Liseberg förra söndagen blev det publikanstormning, samma sak hände på Gröna Lund ikväll.

– Vi var tvungna att stänga entrén redan vid klockan 16:50, för första gången någonsin att vi stängde så tidigt. Det var mycket folk, bröderna är omåttligt populära säger Annika Troselius, informationsansvarig på Gröna Lund.

Konserten fick flyttas till Stora scenen, extra konsertvärdar togs in och fördubblad vaktstyrka togs in.

Flera timmar innan spelningen började stängde nöjesparken ingångarna. I sociala medier strömmade kommentarerna in, många som köat med små barn i timmar var besvikna och kritiska.

– Vi förstår de som blev besvikna på att vi stängde så tidigt men säkerheten måste komma i första hand, säger Annika Troselius.


– Annars var det en lugn konsert, med hög stämning. Tyvärr fick fyra till fem person lyftas över staketet. Oftast handlar det om att de inte hunnit äta eller dricka tillräckligt med vätska och de kanske hade väntat länge.


Av xenia alpkut - 28 juni 2016 10:00

 

 



https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Igelkott



Igelkott (Erinaceus europaeus) är ett marklevande djur med en västpalearktisk utbredning som tillhör familjen igelkottdjur (Erinaceidae). Som skydd mot predationär den på ovansidan klädd med taggar och den lever av insektermaskar och mångfotingar. Arten drabbades under en period hårt av miljögifter och trafik, men har numera återhämtat sig.

 

Igelkottar har korta extremiteter och de bakre är lite längre än de främre. Varje fot har fem kloförsedda tår. Den andra, tredje och fjärde tån är nästan lika långa och den femte liksom den första är kortare med mindre klor. De är hälgångare, som sätter hela fotens undersida på marken.

 

Som fullvuxen, vid två års ålder, är igelkotten 22–30 centimeter lång, varav svansen utgör cirka två centimeter. Vikten varierar beroende på individ, ålder och årstid. Efter det första levnadsåret väger igelkottar vanligen mellan 450 och 700 gram. På sensommaren, då de vuxna individerna har byggt upp ett fettskikt för att överleva vinterhalvåret, kan den väga upp till 1 500 gram. Efter vinterdvalan då alla reserver förbrukats, har den förlorat mellan 17 och 26 procent av sin vikt och småväxta ungdjur, och även de lättaste vuxna individerna väger då bara 350 gram.[2]

 

Den har en lång och rörlig nos. Igelkotten har 36 tänder och tandformeln är 3/2 – 1/1 – 2/3 – 3/3. I varje hälft av övre käken finns alltså tre framtänder, en hörntand, två premolarer och tre molarer. En hälft av underkäken har däremot två framtänder, en hörntand, tre premolarer och tre molarer. Framtänderna i övre käken har längre avstånd från varandra så att de undre framtänderna passar i luckan. Som hos flera andra insektsätare är alla tänder kraftigt utvecklade.

Ögonen är runda och små. Med en längd av cirka en centimeter är även öronen små och nästan gömda i pälsen. Deras syn är mindre utvecklad och spelar antagligen ingen större roll vid födosök. Studier av friska respektive blinda igelkottar har visat att de senare inte uppvisade försämrad fitness.[3] Det finns till och med belägg för att blinda igelkottar framgångsrikt har fött ungar.[4] När igelkotten söker föda använder den huvudsakligen luktsinnet och den är ett av de djur som nyttjar det jacobsonska organet för att detektera byten eller fiender. Även hörseln är väl utvecklad.

Hanarnas penisöppning befinner sig cirka fem centimeter från analöppningen medan honornas könsöppning bara ligger två centimeter från analöppningen.[5] Hanarnas testiklar är inte synliga utvändigt.

 

Ögonen är runda och små. Med en längd av cirka en centimeter är även öronen små och nästan gömda i pälsen. Deras syn är mindre utvecklad och spelar antagligen ingen större roll vid födosök. Studier av friska respektive blinda igelkottar har visat att de senare inte uppvisade försämrad fitness.[3] Det finns till och med belägg för att blinda igelkottar framgångsrikt har fött ungar.[4] När igelkotten söker föda använder den huvudsakligen luktsinnet och den är ett av de djur som nyttjar det jacobsonska organet för att detektera byten eller fiender. Även hörseln är väl utvecklad.

 

Hanarnas penisöppning befinner sig cirka fem centimeter från analöppningen medan honornas könsöppning bara ligger två centimeter från analöppningen.[5] Hanarnas testiklar är inte synliga utvändigt.

 

 


Av xenia alpkut - 28 juni 2016 08:00

 



Flera parkflanörer i Malmö fick sig en otäck syn under söndagen.

I kanalen längs med Kungsparken och Slottsträdgården flyter mängder med döda råttor.

– Vi tror att de har följt med ut i ledningarna i samband med regnet häromdagen, säger Peter Nilsson, tjänsteman i beredskap vid gatukontoret i Malmö.


Det finns döda råttor i kanalen, skriker Majken Liljehaga.

Det har hon helt rätt i.

– Oj. Det här sa de inget om på turistbyrån, skämtar Anders Liljehaga.


Att kanalvattnet i Malmö i bland ser en aning snuskigt ut har knappast gått någon förbi. Men vissa söndagsflanörer fick sig nog en liten chock, eller åtminstone ett vagt illamående, när de såg vad som guppade vattnet vid Kungsparken och Slottsträdgården.

Under en promenad i parken hinner Kvällsposten notera ett tiotal döda råttor som flyter omkring i kanalen under söndagseftermiddagen.

Vissa svullna och med tassarna i vädret.

– Vi turistar i Malmö, vi är från Alingsås, säger Anders Liljehaga medan några råttor guppar i vattnet.

– Jag trodde först att det var vedträn som flöt omkring.

Majken Liljehaga tar en bild för att skicka till farmor, som enligt uppgift "hatar råttor".

 

Ska håvas upp med båt

 

Peter Nilsson, tjänsteman i beredskap vid gatukontoret i Malmö stad, förklarar:

– Vi tror att de har följt med ut i ledningarna i samband med regnet häromdagen. Det brukar inträffa när det kommer mycket regn på en gång, då kommer de flytandes med vatten från dagvattenledningarna, säger han.

Det är alltså inte första gången kanalerna i Malmö drabbas av råttkaos. Men det hör inte till vanligheterna.


Det är bara när det regnar riktigt ordentligt, för mig är det första gången i år som jag känner till det här. Det ska rätt mycket regn till. Att det kommer någon enstaka händer ju, men nu är det större mängder än vad det brukar vara.

Det är Malmö stads ansvar att hålla kanalerna fria från döda råttor, och under söndagen eller måndagen ska kommunen ut och städa.

– De kommer att håvas upp ifrån en båt så fort som möjligt, säger Peter Nilsson.

Det är inte första gången en Malmöpark drabbas av oönskade gäster. Förra året inleddes en smått omfattande jakt på en pytonorm som setts i Pildammsparken.



Hud

Av xenia alpkut - 28 juni 2016 08:00


Håret på huvudet tolkas ofta som dels solskyddande, dels av 'ornamentär' betydelse, den har en statusmarkerande och sexuell signalfunktion.

Största delen av hudens yta har hår, men detta är olika kraftigt på olika områden. Hårlösa områden är exempelvis handflator och fotsulor, huden bakom öronen och på ögonlocken. Vissa områden på huden kan se hårlösa ut, men de har tunna, ibland helt opigmenterade hår (vellushår).

Hårväxt och hårens utbredningsområde på huden är efter puberteten i hög grad könsberoende.

Håret under armar och kring könsorganen är placerade kring doftkörtlar och saknar funktion för människor i kalla och västerländska kulturer som vanligtvis bär kläder. Detta i allmänhet mörkare och grövre hår, terminalt hår, har en tydligt könsmarkerande utbredning.

Hårens rot är dold i huden och omges av sin hårsäck. Tillväxt sker i botten på hårroten. I hårsäcken mynnar oftast en talgkörtel som tillför smörjande, fetthaltig talg till håret och hudens yta. Talgkörtelns aktivitet styrs av hormonella faktorer, vilket är tydligt vid puberteten då ökad aktivitet kan leda till ökad sekretansamling och inflammationer (akne).

Pigmentering


Hudens pigmentbildning skyddar hudcellernas DNA, vilket kan skadas av ultraviolett strålning. Solljus stimulerar pigmentbildningen, men påverkas även av hormonella faktorer, till exempel en ökande pigmentering vid graviditet. Vissa hudområden är normalt mer pigmenterade, exempelvis vårtgård och delar av könsorgan. Människans hudfärg beror dessutom på fler faktorer än pigmentering, exempelvis på blodets syremättnad och födan. Pigmenteringen kan även vara ojämn, exempelvis som fräknar.

Hudens skikt


Liksom hos flera andra däggdjur kan människans hud förenklat ses som treskiktad.

Överhuden



Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är mellan 0,05-1,5 mm tjockt. Vid ögonlocken är överhuden tunn, medan den på fotsulorna och andra delar av kroppen som utsätts för påfrestningar är tjockare. Hornlagret kallas det översta lagret av överhuden, vilket består av döda celler som innehåller det hårda hornämnet keratin. Hornlagret skyddar kroppen mot stötar och gör huden nästan helt vattentät. Samtidigt hindrar hornlagret bland annat bakterier och kemikalier från att komma in i kroppen. Hornlagrets hudceller, främst keratinocyter, "nöts" hela tiden bort och ersätts av nya celler som bildas i tillväxtlagret som finns precis under. Längst ner i överhuden återfinns pigmentceller, melanocyter som har i uppgift att skydda arvsanlagen i cellkärnorna mot solens ultravioletta strålar. I epidermis finns även Langerhansceller som ingår i det adaptiva immunförsvaret.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25
26
27 28 29 30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se