http://www.expressen.se/nyheter/75-doda-i-flygkrasch-i-turkiet-i-dag/

Ett ukrainskt transportplan med 75 människor ombord störtade tidigt på måndagen i nordöstra Turkiet. Ingen av de ombordvarande, däribland 62 spanska soldater, tros ha överlevt kraschen.

Det ukrainska Jak-42 planet skulle mellanlanda för tankning i den turkiska kuststaden Trabzon nära Svarta havet på väg från Kirgizistan till Spanien . På grund av tät dimma var sikten mycket dålig. Piloten avbröt två landningsförsök. Vid det tredje försöket störtade planet, sade stadens borgmästare Aslan Yildirim. - Jag hörde motorljud och trodde först att det var en helikopter. Sedan såg jag att planet brann, sade ögonvittnet Adil Yilmaz enligt den turkiska nyhetsbyrån Anatolia. De spanska soldaterna hade tjänstgjort i fredsstyrkan Isaf i Afghanistan. De skulle flygas hem till Spanien. Bilder av vrakdelar Tv visade bilder av vrakdelar utspridda på en bergssida ungefär tre och en halv mil från Trabzons flygplats. Räddningspersonal letar igenom vrakresterna och hoppades bland annat hitta planets färdskrivare. En talesman för Isaf i Kabul bekräftade att ett plan med spanska soldater lämnat Afghanistan i söndags. Han sade att Spanien bidragit med 120 soldater till Isaf, som hjälper till att upprätthålla säkerheten i Kabul. Spaniens försvarsminister Federico Trillo kommer att resa till Turkiet under måndagen tillsammans med rättsläkare och en enhet från flygvapnet som ska utreda haveriet, uppgav spanska försvarsdepartementet enligt Reuters. Kondoleanser Spanien erhöll kondoleanser från Turkiet, Afghanistan, Ukraina och påven. Turkiets utrikesminister lovade att man kommer att göra allt för att utreda olyckan och hitta de dödas kroppar. Ukrainas president Leonid Kutjma har beordrat en utredning av måndagens krasch. Olycksplanet ägdes av det ukrainska charterbolaget Ukrainian-Mediterranean Air. En talesman för bolaget sade att planet hade genomgått normalt underhåll och inga anmärkningar hade gjorts inför dess senaste flygning, enligt DPA. Enligt Volodimir Gorbanovskij, företagets vice-vd, fanns 13 besättningsmän ombord, rapporterar Reuters. Det är tredje gången ett ukrainskägt flygplan varit inblandat i en allvarlig flygkrasch under det senaste halvåret. Den 9 maj dog cirka 160 människor i Kongo-Kinshasa när de sögs ut genom en öppen dörr i ett sovjetisktbyggt transportplan. I december 2002 dog 44 människor när ett annat ukrainskt plan störtade i Iran. Planet, en ukrainsk Yak-42, var på väg från Afghanistan till Spanien och skulle mellanlanda i Trabzon för att tanka.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/transpersoner-ska-fa-tjanstgora-usa-s-arme 

USA:s försvarsminister Ash Carter tillkännagav på torsdagen att Pentagon nu ska tillåta öppet transsexuella personer att tjänstgöra i armen. Något som tidigare var förbjudet.

Allmänt

Det är lätt hänt att barn som till exempel leker eller idrottar ramlar och slår i huvudet. Det kan kännas obehagligt men oftast blir skadan lindrig och barnet får en bula.

Eftersom vävnaden i och under huden på huvudet är hård kan inte blodet sprida ut sig vid en blödning och därför blir det en bula.

Om barnet faller från en högre höjd, exempelvis om små barn ramlar ner från skötbordet eller om äldre barn cyklar omkull eller ramlar av en häst kan slaget mot huvudet bli kraftigare och det finns risk att barnet får en hjärnskakning eller blödning inuti huvudet.

Symtom

En bula kan göra ont och kännas öm, och det kan bli svullet runtomkring.

Behandling

En bula försvinner vanligen av sig själv efter några dagar.

Om man lägger något kallt på bulan så fort som möjligt efter att skadan inträffat drar blodkärlen ihop sig och blödningen och svullnaden minskar.

• Lägg is eller något annat kallt från frysen i en plastpåse och vira in den i en handduk, klädesplagg eller elastisk binda och tryck mot bulan. Man bör inte trycka isen direkt mot huden eftersom det kan bli för kallt.

Om man inte har någon is går det bra att använda svalt vatten eller blöta en handduk och trycka mot bulan.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Kroppens-olika-delar/Huden/

Huvud, latin caput, ofta på halsen sittande, och med denna rörligt förenade, kul- eller päronformigt svällda ändan av ett djurs kropp. Hos många djur innehåller huvudet organ som hjärnan, särskilda sinnesorgan (bland annat ögon och öron och de främre delarna av och ingångarna till andnings- och matsmältningsapparaten (näsa och mun). Ju mer dessa förhållanden göra sig gällande hos djuren, desto mer skiljer sig huvudet från bålen; under det att ju mer desamma förlora i mått och träda tillbaka, desto mer överensstämmande blir huvudet med bålen och desto mera direkt i denna senare övergående.

Huvudet består av två, även till det yttre, från varandra tydligt avgränsade delar, nämligen hjärndelen (cranium) och ansiktsdelen (facies). Enligt gängse språkbruk deltager pannan i ansiktets bildande. Anatomiskt hör dock pannan till hjärndelen, och ansiktet börjar vid näsroten och under ögonen. På huvudet utmärker man i övrigt med svenska namn flera olika trakter, såsom nacken, hjässan, tinningarna, flinten, kinden och kindknotorna, hakan, käkarna o. s. v.

Huvudet är en kroppsdel med olika funktion hos olika levande varelser. Hos de flesta djur med bilateral symmetri finns ett huvud och det är vanligen här som hjärnan är placerad. En del djur har organ som horn, känselspröt och tuppkam. Cefalisation (efter grek. cephalon = huvud) är den embryonala process som leder till att huvudet bildas.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Huvud

De flesta vill må bra och kunna vara aktiva även som äldre. Genom att regelbundet träna balans och muskelstyrka kan du få energi och uthållighet för de aktiviteter du planerar eller drömmer om

Det finns många bevis för att motion och fysisk träning har stor betydelse både för att förebygga och behandla vissa sjukdomar. Motion kan förbättra ditt psykiska välmående, eftersom alla organ i kroppen som berörs av våra stressreaktioner påverkas när vi rör på oss.

Vardagsaktiv och fysiskt tränad

Vardagen innehåller många tillfällen för motion. Du kan vara fysiskt aktiv genom att till exempel ta en promenad, hänga tvätt eller ställa upp porslin på hyllorna i skåpen.

Med åren blir muskler och leder stelare. Genom fysisk träning, som att träna styrka, balans och smidighet, håller du dig i form.

Du som tränar tre gånger i veckan kan bromsa det biologiska åldrandet med ungefär tio år. Är du ovan vid träning kan du få träningsvärk och bli lite stel i musklerna i början. Men om du får riktigt ont bör du kontakta din vårdcentral.

Träningsbar 80-åring

Flera av våra folksjukdomar grundläggs redan i barnaåren, vilket visar att det är viktigt att såväl barn som vuxna rör på sig och är fysiskt aktiva.

Men det är aldrig för sent att börja träna och röra på sig. En 80-åring är lika träningsbar som en 30-åring. En 80-åring kan faktiskt öka sin kondition och muskelstyrka med mellan 50 och drygt 100 procent.

Kondition

Att du rör på dig och är fysiskt aktiv under 30 minuter per dag är en bra början. Du kan dessutom dela upp tiden i tre tio-minuterspass under dagen om det passar bättre.

När du går en 30 minuters rask promenad per dag förbättrar du din kondition. Du ska bli lite andfådd. Att gå med stavar ger extra träning. Att dansa, simma, åka skidor eller cykla har också mycket bra effekt.

Du som inte kan röra dig utomhus kan istället göra olika aktiviterer inomhus. Om du har svårt att utföra träning sittande eller stående finns ett särskilt träningsprogram med rörlighetsövningar, som du genomför liggande. 

Styrka

Styrkan i musklerna är färskvara. Starka muskler blir svaga om du inte använder dem.

Lårmusklerna är de första muskler som förlorar i styrka. Men redan efter två månaders träning kan du få tillbaka styrkan. Enkel träning av lårmusklerna får du genom att resa dig från en stol utan att hålla i dig. Stanna gärna till i rörelsen med lätt böjda knän för att öka belastningen i låren.

Ett lämpligt styrketräningspass kan ta mellan 15 och 30 minuter. Ett sådant pass per vecka är bra – men fler pass är bättre.

Du kan träna hemma och använda kroppen som vikt. Enkla träningsredskap kan vara gummiband som du kan köpa på apoteket. Halvliters pet-flaskor som du fyller med vatten kan du använda som hantlar.

Styrka för ben och mage

• Stå vid ett bord och håll i dig. Lyft ena benet och böj långsamt det ben som du står på. Böj inte för långt – bara så att du känner att du orkar upp igen. Räta upp dig till stående försiktigt och kontrollerat. Tänk på att hela tiden behålla en bra spänning i magmuskulaturen när du utför övningen.
• Om du är äldre eller har höft- eller knäproblem kan du börja med att utföra övningen genom att böja båda benen, niga. Stå vid ett bord eller ställ en stol bakom dig så känns det säkrare.
• Sitt på en stol, håll i sitsen med båda händerna. Lyft upp ett ben i taget i ett lugnt och kontrollerat tempo. Tänk på att använda bukmusklerna.

Styrka för armar och mage

• Ställ dig cirka en halv meter från en vägg. Gör armhävningar mot väggen. Luta dig långsamt in mot väggen, skjut ifrån lugnt och kontrollerat. Tänk på att hela tiden behålla en bra spänning i magmuskulaturen när du utför övningen.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Senior/Livsstil/Att-halla-sig-i-form/

Får (Ovis) är ett släkte idisslare och förekommer med flera vilda arter. Fårhonan kallas tacka, hanen bagge, gumse eller vädur – en kastrerad bagge kallas hammel – och ungarna kallas lamm.

Kännetecken

De skiljer sig från sina släktingar getterna genom frånvaron av skägg, grövre kroppsbyggnad och genom närvaron av tårsäckar samt genom körtlar mellan klövarna. Även om dessa kännetecken gäller för de flesta arter finns några former som saknar en eller annan av dessa. Både han- och hondjur av vildfår är behornade, hannarna (baggarna) kan ha ytterst imponerande horn, Den asiatiska rasen urial får upp till en meter långa horn, den största vilda arten argali (Ovis ammon) ännu större. Honorna (tackorna) har betydligt mindre horn. Baggens horn är oftast kraftiga och starkt vridna medan tackornas är lättare bakåtböjda. Hårbeklädnaden består hos de utegående arterna av grova stickelhår, mellan vilka det under hösten utvecklas ullhår, som skyddar mot kyla och blåst. Hos hannarna finns ofta en man vid halsen. Pälsens färg varierar mellan vitaktig och mörkbrun och byts ofta under årets lopp.

Vilda fårarter når en kroppslängd mellan 1,2 och 1,8 meter och därtill kommer en 7 till 15 centimeter lång svans. Mankhöjden ligger mellan 65 och 125 centimeter och vikten mellan 20 och 200 kilogram. Hannar är tydligt större än honor.

Utbredning och habitat

Ursprungliga arter av vildfår finns idag i östra Asien, samt i Nordamerika och Nordafrika. I Europa lever den europeiska mufflon vilt på Korsika och Sardinien, men det har varit under diskussion om denna i själva verket är införd av människan under stenåldern som något av de allra första tamfåren. Alla andra europeiska fårarter dog ut för 3 000 år sedan, de sista på Balkan. De flesta fåren lever i bergsregioner men det finns även populationer, till exempel en grupp av tjockhornsfår, som förekommer i öknar.

På Gotland kallas får för lamm, och deras ungar för lammungar.[1]

Levnadssätt

Får är vanligen aktiva på dagen men ibland vilar de under dagens hetaste timmar och letar därför föda under natten. Honor lever tillsammans med sina ungdjur i grupper som ibland förenar sig till större hjordar. Hannar är utanför parningstiden skilda från honorna och lever ensamma eller i egna grupper. I dessa grupper finns en hierarki som i regel är beroende på hornens storlek. Har två hannar ungefär lika stora horn utkämpas strider om rangordningen. Får är växtätare och livnär sig främst på gräs.

Fortplantning

 Parningstiden sammanfaller vanligen med hösten. Efter dräktigheten som varar i fem till nio månader föder honan ett till fem lamm. De arter som lever i Nordamerika föder normalt bara ett lamm, men hos asiatiska arter förekommer flera lamm åt gången. Lammen lär sig normalt att stå redan inom en timme efter födseln för att sedan kunna följa med sin mamma och resten av flocken. Det tar några månader innan honan sluter att ge di och efter ett till sju år är ungdjuren könsmogna.

Får och människan

Tamfåret är ett av de äldsta husdjuren och domesticerades för 9 000 till 11 000 år sedan, med början i Iran och Irak.[2] Fåret domesticerades för köttets, skinnets och mjölkens skull. Av mjölken tillverkas ost och i många länder är detta en viktig mejeriprodukt. Ulliga får, som de som finns idag, utvecklades först efter flera tusen års domesticisering.[källa behövs]

Vilka tamfårets vilda förfäder är, är omdiskuterat men troligen är den orientaliska mufflonen ursprungsart.[källa behövs] På grund av jakt för hornens skull och konkurrens från tamfåret är flera vilda arter hotade. IUCN listar arten argali som missgynnad.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Får