Senaste inläggen

Av xenia alpkut - Lördag 20 juli 00:00

Ett protein från bröstmjölk kan få resistenta bakterier att på nytt bli mottagliga för antibiotika. Förhoppningen är en säkrare behandling av nyfödda barn med sepsis.

Metoden lyfts fram på Forskningens dag som arrangeras i Malmö och Lund, som en av flera möjliga behandlingar när antibiotika blir alltmer verkningslöst.

I Wallenberglaboratoriet jobbar Anders P Håkansson, professor vid Lunds Universitet, med resistenta bakterier som kan orsaka svåra infektioner hos nyfödda barn, neonatal sepsis. Sepsis kallades tidigare blodförgiftning.

– Det är väldigt allvarligt och har väldigt hög dödsrisk, säger han.

Dock är det ibland svårt att hitta rätt antibiotika som inte blivit verkningslös.

– Det är en problematik med antibiotikaresistens att vi inte vet vad vi ska börja behandla med.

 

Alternativa strategier

Det är inte särskilt lönsamt att utveckla nya antibiotika idag, säger han och även om det skulle ske, så tar det inte mer än ett halvår innan resistens har utvecklats mot det nya läkemedlet.

Anders P Håkansson forskar kring att försöka göra resistenta bakterier känsliga för de antibiotika som redan finns.

– Så att vi fortfarande kan använda den arsenal av antibiotika som vi har använt under lång tid, säger han.

Bakterierna blir känsliga igen

Forskningen handlar om en så kallad känsliggörare – ett bröstmjölksprotein som är döpt till HAMLET.

– När man tillsätter den till bakterier så gör den bakterierna känsliga för den antibiotika som de är resistenta mot.

Han arbetar med resistenta bakteriestammar som orsakar svåra infektioner som sepsis, men även lunginflammation, halsfluss och hudinfektioner blir känsliga för antibiotika igen.

– Vi visste redan att amning skyddar mot infektioner hos barn och tänkte då att det måste finnas någonting i mjölken som har någon typ av antibakteriell effekt.

Mer än 33 000 människor dör varje år i Europa som en direkt följd av att ha drabbats infektioner på grund av antibiotikaresistenta bakterier. Detta enligt en studie som presenteras i vetenskapstidskriften The Lancet.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Fredag 19 juli 11:17

  

Men de hade inte hoppat från ett flygplan utan från högsta våningen i ett 13-våningshus.


– Jag blev helt chockad, säger en av de boende i området.


 hoppa fallskärm från ett höghus är något som man ibland kan se i actionfilmer från Hollywood – och en sommarkväll i Solna norr om Stockholm.

– Jag såg en snubbe som hoppade ut ur fönstret på högsta våningen, jag trodde inte det var sant, blev så jäkla förvånad, säger en granne.

Först hoppade en person ut ur fönstret och landade säkert på gården nedanför, enligt vittnet. För den andra personen gick det inte fullt lika bra.

– Jag såg att det var en till person på väg ut och hämtade mobilen för att filma. Han hoppar ut och vecklar ut fallskärmen och landar på en lampa som slocknar, jag har aldrig sett något liknande, säger grannen.

 

 

Expressen och Aftonbladet 

 


Det våghalsiga stuntet fångades på video, som Expressen har tagit del av. Den riskfyllda sporten kallas för base jumping och har vållat flera dödsolyckor de senaste åren.

Enligt ett vittne genomfördes två till tre hopp under torsdagskvällen i Hagalund i Solna, norr om Stockholm.

– Det var några killar i 20-25-årsåldern som hoppade från 13:e eller 14:e våningen. Det samlades en hel del folk för att titta på, berättar vittnet.

– De har gjort det här tidigare, men aldrig från så här låg höjd. De gör det väl för adrenalinet. Allt gick bra, ingen skadades, fortsätter vittnet.

 


Världens farligaste sport

Base jumping anses av många vara världens farligaste sport. Utövarna hoppar med fallskärm från fasta objekt, inte från flygplan och helikoptrar.

Olyckor förekommer oftare än i andra sporter, inte sällan med dödlig utgång. Den legendariske base-hopparen Carl Boenish satte extremsportens första världsrekord när han hoppade från Trollväggen i Norge 1984 - och två dagar senare förolyckades han på samma plats.

Förra året omkom en svensk kvinna i 30-årsåldern efter en base jump-olycka i Norge. 

Kvinnan befann sig i ett sällskap med två andra svenskar när olyckan inträffade efter att ha hoppat base jump på 800 meters höjd på fjället Katthammaren. 

En annan svensk omkom i en olycka i Portugal 2013 då han hoppat från 100 meters höjd men då fallskärmen inte lösts ut.


Svenska fallskärmsförbundet avråder från base jumping, skriver förbundets presskontakt Anna Oscarson i ett sms.

ANNONS
Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 13:00

 

SVT ber om ursäkt efter missen under Allsång på Skansen – mitt i direktsändning: ”Tyvärr blev det…”



Ibland blir det fel.

I tisdagens direktsända ”Allsång på Skansen” smög sig en snöplig miss in inför den miljonpublik som varje vecka tittar på underhållningsprogrammet.

”Vi ska naturligtvis korrigera detta,” skriver ”Allsång på Skansens” projektledare Per Rådelius i ett sms.



Varje avsnitt av ”Allsång på Skansen” har i regel miljonpublik. Över 1,5 miljoner personer såg premiären av årets säsong den 25 juni.

Produktionen är ett välsmort maskineri då formatet direktsänts i SVT sedan 1979.

Men trots årtionden av erfarenhet går det fel ibland – senast i går.

Det var när programledaren Sanna Nielsen bjöd upp till allsång med åttiotalshitten ”Ooa hela natten” som tabben ägde rum. 

I direktsändning hävdade SVT:s skyltning att låtens text är skriven av Gert Lengstrand och musiken av Lasse Holm. Detta stämmer inte – det var popgruppen Attacks medlemmar Åke Eriksson och Björn Uhr som skrev låten som släpptes 1981.

”Tyvärr blev det, precis som tittare uppmärksammat oss på fel namn i en låt i gårdagens program, vilket vi är ledsna för, skriver ”Allsång på Skansens” projektledare Per Rådelius i ett sms och fortsätter:

”Vi ska naturligtvis korrigera detta så det blir korrekt upphovspersoner i SVT Play för alla som tittar, samt för framtida arkiv.”


SVT:s panikplan – Anders Lundin

Tisdagens avsnitt av ”Allsång på Skansen” gästades av Bishara, Molly Sandén, Ann-Louise Hanson och programmets före detta programledaren Anders Lundin. 

På Sollidenscenen berättade Lundin om hur han lyckades få titeln som programledare av ”Allsång på Skansen”.

– Jag fick det inte – jag sneakade det åt mig, jag smög som katten kring het gröt, sa Anders Lundin skämtsamt i SVT-programmet och fortsatte:

– Jag låtsades att jag pryade som Lasse Berghagen, så jag skaffade en blå kostym och gjorde en liten praolapp – och just när jag skulle sticka dit nålen så tänkte jag 'men vänta, han kommer ju sluta en vacker dag och då måste en annan – och om man har pryat – woop!' berättade Anders Lundin i SVT.

Året därpå hände det som Anders Lundin insett – Lasse Berghagen gav mitt i sommaren beskedet att han lägger av.

– Då blev det panik på tv – dom måste hitta en person som kunde hoppa in innan dom hittade en riktig ersättare. Så då behövde dom ett vik – och då var det en som låg bra till, sa Anders Lundin i programmet.


Regeringens beslut: Iryna som förlorade benet i terrorattacken får inte nåd – ska utvisas från Sverige


Hon vittnade sedan mot terroristen, och ville stanna i Sverige. 

Men på torsdagen kom beskedet: Hennes ansökan om nåd hos regeringen får avslag, enligt SVT.

– Mänskligt sätt ett svårt beslut. Men juridiskt sätt är det ganska glasklart, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT uppger SVT.


Nu kommer Irynas utvisning att genomföras.

Iryna fick tillfälligt uppehållstillstånd efter terrorattacken på Drottninggatan 2017. Sen dess har hon haft tillfälligt uppehållstillstånd i landet – för att bland annat vittna mot terroristen som mördade fem personer och dömdes för mordförsök på ytterligare 119.

– Jag kan känna en rädsla för det okända, för att jag inte vet vad jag kan förvänta mig och hur jag kommer att reagera. Jag kanske bara kommer att gråta, bli arg eller nervös. Eller så kommer jag känna mig stark. Men jag måste sitta där, jag måste vara i samma rum som honom, svara på frågor titta på honom. Det är viktigt för mig att se honom i ögonen, för att jag ska kunna gå vidare, sade Iryna före rättegången i en intervju med Aftonbladet.

Tidigare i somras kom beskedet att Iryna och hennes dotter skulle utvisas till Ukraina. Hon har därefter ansökt om nåd hos regeringen.


– Den här hemska tragedin som drabbade mig på den där gatan fortsätter att förfölja mig. Mitt liv är förstört, säger Iryna i en intervju med TV4.

Regeringens besked: Får inte nåd

Men på torsdagen kom alltså beskedet att regeringen inte tänker bevilja hennes nådeansökan. Johansson poängterar att det bara kan beviljas nåd i brottsmål, och inte i fallet som detta då det handlar om uppehållstillstånd.

– Vad vi kan göra inom lagens ramar har granskats av expertisen vi har, i grundlagsfrågor, förvaltnings- och migrationsrätt, säger Morgan Johansson vid en pressträff skriver TT, enligt SVT.

Enligt TT säger ministern att regeringen inte har möjlighet att ta upp prövningen, och inte heller bevilja den.


– Frågor om uppehållstillstånd omfattas inte av nådeinstitutet, möjligheten att bevilja nåd, säger han, uppger SVT.

– Mänskligt sätt ett svårt beslut. Men juridiskt sätt är det ganska glasklart, säger Johansson.


Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 11:00

 

Jenny Kristina Östergren Strömstedt,[1] född Andersson den 2 augusti 1972 i Sollentuna,[2] är en svensk journalist och programledare.



Jenny Östergren Strömstedt, tidigare känd som Jenny Östergren, är uppväxt i Sollentuna. Hennes föräldrar var akademiker och som barn drömde hon om att bli folklivsforskare. Under gymnasiet började hon arbeta extra i receptionen på TV4.[3][4] Efter att hon studerat en kurs i journalistik och kreativt skrivande på ett amerikanskt universitet började hon på JMK.[5] Genom sitt extrajobb i receptionen fick hon in en fot på TV4. Strömstedt är sedan 2005 programledare i TV4 Nyhetsmorgon och är ett av kanalens mest kända ansikten.[4][6]


Tidigare har hon arbetat som redaktör och producent för Nyhetsmorgon samt reporter på Kalla fakta och Nyheterna, men också som programledare för utrikesmagasinet pangea.nu, debattprogrammen Svart eller vittoch Diskus.[6] I samband med valet 2006 ledde hon både satsningen Ungt val samt den direktsända slutdebatten tillsammans med Lena Smedsaas. Hon har även varit programledare bland annat i KlimatsmartAstrid Lindgrens barnbygala samt Nobelprisutdelningen.


Bo Anders Niklas Strömstedt, född 25 juli 1958 i Lund, är en svensk popsångare och låtskrivare. Han är son till Bo Strömstedt och Margareta Strömstedt. Bland Strömstedts största hits återfinns "Sista morgonen" (1989), "Förlorad igen" (1989), "Om" (1990), "Oslagbara" (1992), "I hennes rum" (1992) samt "Inga änglar gråter" (1997). Strömstedt deltog under 90-talet i supergruppen GES tillsammans med Orup och Anders Glenmark. Strömstedt har på senare år arbetat inom TV som programledare.





Redan 1967 medverkade Strömstedt i julkalendern Teskedsgumman i ett avsnitt i rollen som Bengt.[1] Sin musikaliska karriär inledde han som DJ och frilansmusiker. Han spelade bland annat klaviatur på Ulf Lundells skivor Längre inåt landet (1980), Den vassa eggen (1985) och Det goda livet (1987) samt på turnéerna 1979, 1980 och 1985.[2]

Han släppte även två soloskivor, Skjut inte... det är bara jag! (1981) och Andra äventyr (1983). Ingen av skivorna fick någon nämnvärd framgång och Strömstedt fortsatte att skriva tillsammans med andra och som bakgrundsmusiker. 1987 spelade han in en skiva tillsammans med Lasse Lindbom och Janne Bark under namnet Triad. Samma år fick gruppen en stor julhit med låten "Tänd ett ljus" som i efterhand har blivit en julklassiker.





Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 08:00

 


 

 

Svenska kungafamiljen omfattar vissa nu levande personer som är släkt eller ingift släkt med Sveriges monark. Dagens kungafamilj tillhör ätten Bernadotte. Medlemmarna i det kungliga huset respektive den kungliga familjen redovisas varje år i hovkalendern.

 

En svensk kungafamilj har kunnat identifieras ur historiska källor som befintlig så tidigt som under 900-talet, med tilltagande precision och detaljer under följande sekel. Alla tidigare kända medlemmar av kungahuset, som har skiftat mellan ett antal olika ätter, finns redovisade i en omfattande svensk och utländsk litteratur.[1][2][3] Sedan 1818 är den svenska kungafamiljen en del av huset Bernadotte.

Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 07:00

   

 

 

krCarl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga slott i SolnaStockholms län, är Sveriges konung och statschefsedan 15 september 1973 då han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf. Han är son till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. Han gifte sig 1976 med Silvia Sommerlath


Han är den sjunde regenten av huset Bernadotte, den sjuttiofjärde av Sveriges historiskt belagda monarker och sedan den 26 april 2018 den längst regerande monarken i Sveriges historia.[1]

 

 

Carl Gustaf föddes klockan 10.20[2] den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, som ende son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, och fick titlarna Sveriges arvfurste och hertig av Jämtland. Den 7 juni 1946 döptes han under namnen Carl Gustaf Folke Hubertus av Sveriges ärkebiskop Erling Eidem i Slottskyrkan, framburen av sin far och farfars far, Gustaf V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”.[3]

 

Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 00:15

Allmänt

En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Området som är inflammerat kan bli svullet, rött, varmt och ömt. Feber, trötthet, muskelvärk, huvudvärk och minskad aptit är tecken på en mer spridd inflammation.

De flesta infektioner, som till exempel förkylningar och influensa, går över av sig själva inom en vecka och man behöver inte söka vård. Men det finns också mycket långdragna, återkommande eller livslånga infektioner, som exempelvis herpes och hiv.

Det är vanligast att en inflammation beror på en infektion, men det kan också finnas andra orsaker. Skador på kroppen, allergi mot något ämne samt en del sjukdomar kan också utlösa en inflammation.


Sammanfattning

Allmänt

En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Området som är inflammerat kan bli svullet, rött, varmt och ömt. Feber, trötthet, muskelvärk, huvudvärk och minskad aptit är tecken på en mer spridd inflammation.

De flesta infektioner, som till exempel förkylningar och influensa, går över av sig själva inom en vecka och man behöver inte söka vård. Men det finns också mycket långdragna, återkommande eller livslånga infektioner, som exempelvis herpes och hiv.

Av xenia alpkut - Torsdag 18 juli 00:00

Det är mycket vanligt att ha ont i hälen. Besvären kan kännas på olika sätt. För en del sitter besvären i och under hälen, medan det för andra känns mest baktill runt hälsenan.

Du kan få besvär om du har belastat hälen för kraftigt eller för mycket under för lång tid. Problemen kan också bero på dåliga skor. Hälen kan också skadas om du ramlar, trampar snett eller får ett slag mot hälen.

Besvären går oftast över av sig själv även om det kan ta tid. Ibland kan du behöva någon form av behandling.

Varför får man ont i hälen?

Det finns fem muskler på underbenets baksida. Vadmuskeln är den kraftigaste av dem. När du går och springer är det vadmuskeln som möjliggör själva avstampet i steget, medan andra muskler till exempel böjer tårna. Vadmuskeln sitter fast på tre ställen: lårbenet, skenbenet och vadbenet, och binds samman med hälbenet med hjälp av kroppens starkaste sena, hälsenan.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se